Toppklocka

11 juli 2014

 

Toppklocka (Campanula glomerata)

Ordet Campanula introducerades i den botaniska momenklaturen på 1500-talet av Leonhart Fuchs (1501–1566).

Leonhart Fuchs var en tysk botanist, läkare och professor i medicin vid Universitetet i Tübingen och var särskilt intresserad av växternas medicinska egenskaper. Hans skrift Historia Stirpium (1542) blev en milstolpe i naturvetenskapernas historia.

 

bild: Lindgren Labs
Toppklocka (Campanula glomerata)

Denna betydelsefulla ordbok över botaniska termer illustrerades med träsnitt och uppskattades för sin detaljkunskap, men var främst avsedd som en handledning för växtinsamling. Den blev ett av de tre tidigaste, avgörande bidragen till den moderna botanikens utveckling. Fuchs var också den förste som beskrev växtsläktet Fuchsia och detta uppkallades senare efter honom, 1703.

Campana betyder klocka, bjällra, suffixet -ula liten och glomerata betyder hoprullad.

Släktet Campanula omfattar 440 accepterade artnamn och familjen Campanulaceae omfattar 88 växtsläkten med 2 385 accepterade artnamn, allt enligt The Plant List. Samarbete mellan Royal Botanic Gardens, Kew och Missouri Botanical Garden har gjort det möjligt att i The Plant List redovisa accepterade latinska namn för de olika taxa.

Läs mer >>

Toppklocka (Campanula glomerata). Den virtuella floran. Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm, 1998.

Toppklocka (Campanula glomerata). Namn på 15 olika hemspråk; Wikispecies.

Toppklocka (Campanula glomerata). Irenes blogg Blomstertips

Toppklocka (Campanula glomerata). Flowers in Sweden.

Toppklocka (Campanula glomerata). Dr. Giuseppe Mazza, Scientific photographer, Monaco.

Toppklocka (Campanula glomerata). Online Atlas of the British & Irish Flora.

Toppklocka (Campanula glomerata). New England Wild Flower Society.

Toppklocka (Campanula glomerata). Plants database. Natural Resources Conservation Service, United States Department of Agriculture.

Toppklocka (Campanula glomerata). ITIS – Integrated Taxonomic Information System – U.S. Geological Survey.

 

 

bild: Lindgren Labs

 

SL

 


Arktisexpedition över okända havsbottnar

03 juli 2014

 

En stor svensk-rysk-amerikansk forskningsexpedition i Arktiska oceanen (Swedish Arctic Ocean Investigation of Climate-Cryosphere-Carbon Interactions; SWERUS-C3) skall i sommar under tre månader arbeta på isbrytaren Oden under ledning av professorerna Örjan Gustafsson och Martin Jacobsson från Stockholms universitet.

bild: SWERUS-C3 expedition
Preliminary cruise plan and study areas of Leg 1 and 2. EEZ=Exclusive Economic Zone; LR=Lomonosov Ridge; MR=Mendeleev Ridge; HC=Herald Canyon; NSI=New Siberian Islands.

 

Ett 80-tal forskare ska bland annat ge kunskap om okända havsbottnar och hur Arktis bildades och om geokemiska processer med viktig klimatpåverkan. Flertalet av deltagarna är från Sverige, Ryssland och USA, men några kommer från Kanada, Nederländerna, Storbritannien, Svalbard och Tyskland. Åtta av forskningsledarna kommer från Stockholms universitet och två från Göteborgs universitet.

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har bidragit med en grundplåt till expeditionen med 46 miljoner kronor och senare har ytterligare finansiärer tillkommit, bland andra Vetenskapsrådet.


Isbrytaren Oden
är världsunik och har en avgörande betydelse för expeditionen; utan den hade expeditionen inte kunnat genomföras. Oden har utrustats utifrån forskarnas önskemål och behov. I skrovet finns utrustning för geovetenskapliga mätningar och på däck finns ett permanent laboratorium. Det finns teknisk utrustning och bekvämlighet på ett sätt som inte finns på andra fartyg.

Örjan Gustafsson och Martin Jacobsson har stor erfarenhet av expeditioner till havs och båda har tidigare deltagit i flera resor i Arktis med fartyg från både USA och Ryssland.

Expeditionens första etapp inleds den 3 juli 2014 i Tromsö och går längs den ryska ishavskusten till Barrow i Alaska med
Örjan Gustafsson
, professor i biogeokemi, som ledare.

Expeditionens andra etapp går, efter byte av besättningen omkring den 20 augusti, tillbaka till Skandinavien över en undervattenskedja, Lomonosovryggen, i närheten av Nordpolen med Martin Jakobsson, professor i maringeologi och geofysik, som ledare.

 

Läs mer >>

SWERUS-C3 expedition (på engelska)

 

SL

 


Nytt krig i Göingeskogarna

29 juni 2014

 

Snapphanarna var ett slags motståndsrörelse i södra Sverige under senare delen av 1600-talet som kämpade mot den svenska ”ockupationsmakten”. Ett nytt snapphanekrig kan nu skönjas i Göingebygden.

– Det här är en krigsförklaring från mig. Nu vill jag inte ha med Migrationsverket att göra längre, säger kommunalrådet Patric Åberg i Östra Göinge kommun.

– Jag är fullständigt vansinnig, jag har inget som helst förtroende för Migrationsverket längre. Så sent som i förra veckan blev vi lovade att det inte skulle bli fler platser i vår kommun och nu kommer det här, säger han upprört.

Vid ett flertal tillfällen har Patric Åberg påtalat att Östra Göinge tvingas ta ett alltför stort ansvar i förhållande till kommunens storlek. Migrationsverkets handlande om Brobysjukhuset har han kallat ett statligt övergrepp.

– Jag vill rekommendera andra kommuner att inte skriva några avtal med Migrationsverket; det går inte att lita på dem. Men jag tänker inte ge mig, min fajt är inte över, säger kommunalrådet Patric Åberg.

 

bild: Wikipedia Commons
Östra Göinge kommun i norra Skåne

 

Östra Göinge

Kommunalrådet Patric Åberg, berättar om sin vardag under juni månad:

– För närvarande är migration och flyktingmottagande en prioriterad fråga. Under juni månad kommer jag träffa olika aktörer – däribland representanter från Länsstyrelsen, Migrationsverkets mottagningschef Caroline Hejnered och regeringens samordnare för flyktingmottagande; Lars Stjernkvist och Gunnar Hedberg – för vidare diskussioner.

 

Rötter

bild: And. Lagerholm, Broby
Broby sanatorium, 1913

Mina rötter finns i Göingeskogen, i Broby och på Sanatoriet. Min morfar var vid början av nittonhundratalet och fram till sin död 1935 maskinmästare vid Sanatoriet, som nu kallas Brobysjukhuset, och bodde tillsamman med sin familj i lägenheten ovanför maskinverkstaden. I Tomtebo hade min mamma sin lekstuga i utkanten av sanatorieparken.

Jag har som liten promenerat med min mormor i Tivoliparken i Broby och tittat på fåglarna. Senare har jag i hembygdsparken kunnat bli bekant med den kultur som tidigare generationers göingar levde i.

Jag har sett den enkla backstugan där ”Lastar-Anna” blev ensam kvar 1903 för att sedan själv försörja och uppfostra de sex barnen. Anna och barnen skulle följa efter när ”Lastar-Sven” kunde skicka hem biljetter från Amerika till dem, men Sven dog i Amerika 1912.

 

bild: And. Lagerholm, Broby
Sanatoriets panncentral (morfar till vänster)

 

Läs mer >> kommentarerna till krigsförklaringen,

SD vill i stället hjälpa på plats. Kristianstadsbladet, 2014-07-01

Åbergs utspel möter kritik från femklövern. Kristianstadsbladet, 2014-07-01

S efterlyser helhetsgrepp. Kristianstadsbladet, 2014-07-01

V: En möjlighet att blomstra. Kristianstadsbladet, 2014-07-01

och om krigsförklaringen >>

Patric Åberg förklarar krig. Kristianstadsbladet, 2014-06-28

Fler platser på Brobysjukhuset. Kristianstadsbladet, 2014-06-27

Sämst betyg för Arbetsförmedlingen och Migrationsverket. SVT Nyheter, 2014-06-24

Tjernobyllägret 20-årsjubilerar. Kristianstadsbladet, 2014-06-20

Klart för 200 platser på Brobysjukhuset. Kristianstadsbladet, 2014-06-13

De första flyktingarna på plats. Kristianstadsbladet, 2014-06-10

Flyktingförläggning kan öppna. Kristianstadsbladet, 2014-06-02

Kommunen JO-anmäls. Kristianstadsbladet, 2014-05-14

Kommunchefens ultimatum stoppade flyktinganläggning. Kristianstadsbladet, 2014-05-09

Brobysjukhuset får vänta. Kristianstadsbladet, 2014-05-08

Forna Brobysjukhuset godkänt för flyktingar. Kristianstadsbladet, 2014-04-15

Norra Skåne, 2014-07-01

 

SL

 


Skolinspektionen hade rätt …

25 juni 2014

 

Högsta förvaltningsdomstolens beslut 2014-06-25; mål nr 8148–8150-13

”Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar … att internatverksamheten vid Lundsbergs skola tillhör Skolinspektionens tillsynsområde och att kränkningar som där äger rum mellan skolans elever … faller in under det åtgärdsansvar som … vilar på stiftelsen.

Skolinspektionen har därmed haft behörighet att kontrollera vilka åtgärder stiftelsen vidtagit … samt besluta om de ingripanden som resultatet av granskningen kunnat motivera.

 

Värmlandsskola på Chalmers Cortege

Ekipage # 18: Skolan blev känd, när eleven blev bränd

bild: Samsung Mobile

Observera skolans nya logotype: lagerkransat strykjärn med texten Lündsbärg.

 

Kulturchefen vid Lundsberg har riktat öppen kritik mot skolans nuvarande styrelse:

– På lång sikt bör styrelsen ha representanter som tillför organisationen kompetens. Det gör den inte riktigt i dag.

– Man bör ha någon skolkunnig, någon mediekunnig, någon marknadsföringskunnig. Som styrelsen ser ut i dag har den inte den sammansättningen, säger hon till Dagens Nyheter.

 

Läs mer >> om Lundsbergs skola

SL

 


Naturskydd vid vägskäl

15 juni 2014

 

Naturskyddsföreningen förkroppsligade den svenska miljörörelsen i mer än 100 år. Nu står den inför ett vägskäl och slits åt olika håll. Valet av ny ordförande blir en vägvisare.

Mikael Karlsson avgår efter 12 år som Naturskyddsföreningens ordförande. I helgen hålls ett ordförandeval med avgörande betydelse för föreningens framtid.

En av kandidaterna, Johanna Sandahl, är agronom med bas i föreningens kansli, medan den andra, Karin Åström, är biolog och profilerar sig som de lokala kretsarnas kandidat.

Detta är upptakten till ett nervigt personval som speglar en ideologisk
motsättning med lång historia inom föreningen.

I dag valdes Johanna Sandahl till Naturskyddsföreningens ordförande.

bild: Naturskyddsföreningen
Johanna Sandahl

Naturskyddsföreningen har alltid kombinerat lokalt naturvårdarbete med nationella kampanjer. Detta har varit en fördel som sådana toppstyrda miljöorganisationer som WWF och Greenpeace inte har haft, men samtidigt skapat en dragkamp mellan de ideella och professionella krafterna inom föreningen.

Under årtionden har Naturskyddsföreningen vunnit miljösegrar och har som organisation få motsvarigheter på denna sidan Atlanten. Antalet aktiva medlemmar är nu omkring 6 000 och antalet betalande stödmedlemmar har vuxit till 200 000.

 

Läs mer >>

Mutad och lurad naturvård. Svenolov Lindgren, 2011-09-23

Naturskyddsföreningens nya ledare. ”Hon måste kunna förvandla sig till en elefant” (0:57 min). Sveriges Radio P4 Gotland; 2014-06-15

Karin Åström förlorade kampen om ordförandeskapet i Svenska Naturskyddsföreningen. Sveriges Radio P4 Gotland; 2014-06-15

Avgörande helg för Naturskyddsföreningen. Miljöaktuellt, 2014-06-12

Johanna Sandahl: Vi har varit ganska dåliga på den mänskliga mångfalden. Miljöaktuellt, 2014-03-12

 

SL

 


Botanik i trädgården

14 juni 2014

 

Rhododendron varierar i storlek från över 30 meter höga träd till mycket små krypande buskar. Bladen kan vara från några millimeter och upp till en meter.

Under 1800-talet började engelsmännen korsa olika arter av Rhododendron för att få fram vackrare blomning och idag finns en enorm mängd hybrider i odling.

 

bild: Lindgren Labs
Rhododendron

 

Släktet Rhododendron tillhör familjen ljungväxter och är släkt med ljung, blåbär och lingon.

Blommorna är vita, gula, orange, rosa eller lila och varierar i storlek från ett par millimeter till över 30 centimeter. Mångfalden är enorm.

I världen finns fler än 800 arter av Rhododendron, i Nordamerika ett tjugotal, i Europa sju och i Sverige bara två. De två vilda svenska Rhododendron-arterna är lapsk alpros och skvattram.

Rhododendron växer i bergsområden med hög luftfuktighet och trivs i sur jord med mycket organiskt material. Den övervägande delen finns i Asiens bergstrakter. De odlas framförallt för sin vackra blomning, men också för de ständigt gröna bladen. De arter som fäller sina blad inför vintern kallas azaleor.

 

bild: Lindgren Labs
Rhododendron-blommor

 

Läs mer >>

Svenska Rhododendronsällskapet

American Rhododendron Society. Members Worldwide.

Löwenmo, R., 1969. Trädgårdens blommor i färg. Stockholm, Almqvist & Wiksell, Färgserien. ISBN 99-0106281-0

 

SL

 


Usel svensk skola

12 juni 2014

 

Lärare som är öppet kritiska i skolan riskerar att straffas med utfrysning eller omplacering.

– Demokratin i skolan fungerar inte. För mig är det rena rama diktaturen, när jag inte får ifrågasätta, säger en lärare till
Sveriges Radio.

Rektorerna har fått alltför mycken makt. Många lärare vågar inte ens säga ifrån, när de tycker att något är fel, för att inte bli utfryst av rektor och arbetslag och för att inte få en stämpel som ”jobbig”. Det händer också att kollegor ”tjallar” och därmed kan inspirera rektorer till trakasserier.

– Det är väldigt tyst i lärarrummet i skolan. Så fort någon ifrågasätter någonting så betraktas det som att han inte vill samarbeta. Man känner sig utanför.

img: skola
Vilsenhet, inkompetens och kunskapsförakt

Flera lärare är rädda för repressalier och upplever att de straffas för att de har varit öppet kritiska; de vill inte att deras namn ska komma ut. Bland kommentarerna skriver anonyma läsare på nätet bland annat:

— Den individuella lönesättningen som görs vid årliga samtal med rektorn är ett verktyg med vilket rektorer kan trycka ner sin personal.

— Förr var en rektor alltid en välutbildad akademiker samt oftast den mest erfarna och respekterade läraren. Idag är rektorer politiskt tillsatta, ofta lågutbildade och utan egen undervisningserfarenhet, men lojala mot kommunens ekonomiska mål.

— Rektorerna får sina tjänster genom lojalitet med makten och inte för sin arbetsledande och pedagogiska kompetens. Rektorn blir den politiska maktens förlängda arm in i skolvärlden och genomför de direktiv som politikerna pekar ut.

— Eftersom politiker ser skolan främst som ett kostnadsställe i den kommunala budgeten, och ibland som ett verktyg för att genomföra samhällsförändringar, så får rektorerna uppdragen att effektuera politikernas krav på besparingar, omorganisationer, omprioriteringar, projektarbeten vid sidan om kärnverksamheten och annat.

— Rektorerna är inte sällan förskolelärare i botten och väljer att vara lojala med makten, antingen på grund av sin inkompetens eller av karriärskäl, oavsett om direktiven gynnar eller missgynnar skolans kärnverksamhet.

— Detta är en av de största orsakerna till lärarnas låga status och till skolans fiasko.

— Lärarkåren har inget att säga till om, de få kompetenta lärare som finns kvar skärmar i stället av sig och fokuserar på sina elever. De deltar inte i ”skolans förändringsarbete” eller andra av rektorernas poänggivande aktiviteter. Till sist blir de betraktade som bakåtsträvare med samarbetssvårigheter.

— Lärarnas båda fackliga organisationer har missat problemet: vilka styr skolan, på vilka grunder och mot vilka mål.

— Dessa rektorer kan producera tonvis med floskler om ”bästa skola”, ”allas lika värde” och liknande, men deras kunskapsförakt lyser ändå igenom.

Skolan i Sverige idag är ett resultat av decenniers kunskapsförakt i kombination med politisk påverkan av utbildningsvärlden.

 

Läs också >>
Det obegripligt lärda samtalet, 2014-04-30

 

SL

 


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.