Varm sommar …?

19 april 2012

 

Det är redan för sent för att uppnå FN:s mål att begränsa jordens uppvärmning till två grader. Den politiska viljan saknas, säger den tidigare chefen för FN:s klimatförhandlingar.

Det var han, Yvo de Boer, som tidigare ledde FN:s klimatförhandlingar, och som drev igenom det så kallade tvågradersmålet vid klimatmötet i Köpenhamn 2009. Världens ledare kom då – för tre år sedan – överens om att hejda temperaturökningen vid två grader under det närmaste århundradet, men åtgärderna för att förverkliga drömmen har inte synts till; den politiska viljan saknas.

Världens ledare verkar inte vara redo för att nu engagera sig i den här frågan; några nya politiska överenskommelser är inte i sikte. Kanske känner de sig inte helt övertygade om det hotfulla talet om vad den så kallade ”forskningen” säger och hoten om möjligen väntande katastrofer.

 

SL

 


Gräsmattor mördar biologisk mångfald

18 april 2012

 

Med morgonposten fick jag en artikel som fångade mitt intresse: Det kommunala gräsmatteförtrycket.

Kommuner älskar gräsmattor över allting annat i sin omgivning. OK, de är lätta att sköta, bara att köra med stora gräsklippare; man behöver inte tänka på så mycket”.

Texten handlade i fortsättningen om elever – också från fordons- och industriprogrammen – som fick gå ut och samla blommor, gick runt med små blombuketter och plockade in vildmorötter. Från början hade moroten inte den orangea färgen som den har idag. Den har kommit fram genom växtförädling.

Rutgers Blogg handlar om vad en lärare tänker på och om hans funderingar kring lektioner, läroböcker, vetenskap och nyheter. Den skrivs av läraren Rutger Staaf och inleds alltid med en ”dagens bild”. Rutgers Blogg kommer från Lagmansgymnasiet i Vara och ingår i den mycket väl genomarbetade och intressanta Lagmans natursida.

Varför saknar vi vildmorötterna?

Övernitiska gräsmatteälskare i kommunen har bestämt att den vilda floran längs vägen in till skolan ska bort. Gräsmatta ända ut till vägen – också det lilla diket har fyllts igen. Bara gräsmattor, naturligtvis.

– Vi blev glada en dag när vår rektor kom till skolan med en representant för tekniska förvaltningen: något skulle göras åt den kala gräsmattan.

De blev också glada när de fick höra att de skulle få föreslå vilka växter som skulle planteras. Kommunen friar ibland till eleverna, för att få dem att vara med att bestämma om saker i kommunen. De fick löfte om att vara med att bestämma, men sedan struntade man i det hela; sådant är egentligen ingen bra reklam för kommunen. Någon annan hade planterat växter med helt andra saker i tankarna …

 

bild: Lindgren Labs
Här har en annan kommun klippt gräsmatta – och sälgbuskar. Resultatet blev inte vackert.

Vid ena sidan av skolan fanns ett litet vildvuxet område med vilda växter. Kommunen tänkte röja lite grann, och det skulle nog inte skada. Att de som var ansvariga för röjningen skulle tänka så enkelspårigt var svårt att förstå: att i stort sett bara spara björkar. Alla sälgarna som är så viktiga för den biologiska mångfalden hade man helt sonika huggit ned. De ansvariga – men även kommunarbetare – borde utbildas i detta med biologisk mångfald.

Rutger har tänkt på hur de ansvariga ser på undervisningen. Troligtvis är det så att de tror att lärare bara står framme vid katedern och pratar, medan eleverna snällt sitter och lyssnar. Så är det nu inte. Biologiundervisningen innebär praktiska moment. Ut och samla växter är ett levande arv sen Linnés tid och det fortsätter också nu in på 2000-talet. Varje skola borde ha ett vildvuxet område nära till hands för studier. Detta borde vara en självklarhet för de ansvariga inom kommunen.

Rutger har också funderat på detta med den biologiska mångfalden kontra gräsmatteförtrycket i kommunerna.

Hur ser man inom kommunen på den biologiska mångfalden – och på möjligheterna för eleverna till riktiga studier i biologi?

 

Läs också >>
Gräsmattans ekologi av lektor Ralf Carlsson, Mariehamn
Oklippta gräsmattor ger större biologisk mångfald

 

[Bild: Lindgren Labs]

SL


En ek (Quercus robur) i sydöstra Värmland, (1)

15 april 2012

 

En spontant växande ung ek påträffades 2006 i sydöstra Värmland i blandskog i bebyggt område (”naturtomt”) med björk, oxel, rönn, hägg och en samt i fältskiktet blåbär, lingon och kruståtel.

 

bild: Lindgren Labs   bild: Lindgren Labs
Quercus robur: habitus och skottspets; 24 mars 2012

Eken flyttades till ett mera skyddat läge 2008 och har nu etablerat sig och är 163 centimeter hög. Den vidare utvecklingen kommer att dokumenteras här i min blogg.

 

Läs mer >>
Ek – Den virtuella floran
Ekar – Naturhistoriska riksmuseet
Mortalitet och skottskjutningsförmåga hos ek (Quercus robur) efter brand – av Hanna Backman, 2004
Betydelsen av taggbuskar, ljus och hävd vid föryngring av ek (Quercus robur) – av Karin Bornefall, 2005
Kartering av skogsskador hos bok och ek i södra Sverige med hjälp av satellitdata – av Anders Magnusson, 2005
”Bland ekar och arter” – Ekprojektet vid Göteborgs universitet, professor Frank Götmark, 2011
Ett träd berättar (1–4) – Kunskap förmedlad vid fallen 300-årig ek; av Frank Götmark & Leif Lithander
Ekar ska få hjälp att åldras; Sveriges Radio Ekot, 26 mars 2012

 

[Bilder: Lindgren Labs]

SL

 


Utvecklingstendenser inom forskningens politik

08 april 2012

 

Öppen föreläsning med professor Sven Widmalm från
Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet

Onsdag 11 april 2012, kl. 18.00 – 19.00
Kungliga Vetenskapsakademien, Beijersalen, Lilla Frescativägen 4A, Stockholm

Föreläsningen
är kostnadsfri och öppen för allmänheten. Ingen föranmälan krävs.

bild: Linköpings universitet
Professor Sven Widmalm, Uppsala

Forskningspolitiken har under de senaste decennierna blivit mer pådrivande när det gäller att styra vetenskapen och har gått i en teknokratisk riktning. Professor Widmalms föredrag kommer utifrån historiska exempel att ge en överblick över förhållandet mellan forskning och politik och avslutas med en diskussion om dagens forskningspolitik.

Sven Widmalm var tidigare professor vid Linköpings universitet och är nu professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet. Han har forskat om naturvetenskapernas historia från omkring 1700 tills idag, bland annat om astronomins, fysikens och biokemins socialhistoria.

 

[Bild: Linköpings universitet]

SL


Svensk klimatforskning

03 april 2012

 

Energimyndigheten har tvingats lägga ner två svenska projekt för utsläppsminskning av koldioxid efter hård kritik från FN.

En miljon kronor hann Energimyndigheten lägga ner på projekten innan den tvingades dra sig ur.

– Det var ingen som visste hur man skulle räkna …

– Vi använde expertis som fanns …

FN:s bedömning skilde sig från Energimyndighetens, antagligen för att de i FN lärt sig att räkna.

Kan det finnas ett enkelt samband med att matematikundervisningen är för dålig i svenska skolor?

Regeringen har nu beslutat att 50 tusen matematiklärare ska förbättra sitt sätt att undervisa fram till år 2016 med hjälp av tusen lärare som ska utbildas till att bli coacher för sina kollegor. På sikt kan kanske även klimatet få glädje av det initiativet.

 

SL

 


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.