Fältstation Öland 13-17 maj 2015

 

Fältstation Öland är Fältbiologernas största årliga riksaktivitet som alltid äger rum vid Grönhögen på södra Öland under Kristi Himmelfärdshelgen.

Fler än hundra fältbiologer samlas under en helg för att hänga utomhus och lära varandra om vad som finns att upptäcka i naturen.

* * * * *

Lägret är perfekt för dig som är nybliven medlem och vill veta mer om vad vi gör, lära känna nya människor och uppleva fantastisk natur.

Läs mer >> om Fältstation Öland.

Har du en gång varit på Fältstation Öland kommer du alltid att vilja återvända dit igen!

 

SL

 

Rapportera dina vårtecken!

 

Det är väl belagt att växter påbörjar sin blomning tidigare nuförtiden. I Sverige har vi data som visar att vårblomningen börjar ungefär en vecka tidigare än under de senaste decennierna. Förändringen är mindre för sommarblommorna och större för de tidigaste vårtecknen.

I naturens kalender kan du rapportera dina iakttagelser av vårtecken, hösttecken och allt däremellan. Hösttecken är lika viktiga som vårtecken!

 

Vitsippa, Anemone nemorosa

 

Tillsamman med andra bidrar du till en landsomfattande bild av årstidsskiftningarna i landet. Dina observationer kommer dessutom till nytta för forskare och miljöövervakande myndigheter.

Fenologi handlar om tidsmönster i naturen. När slår bladen ut på våren, när byter bladen färg på hösten? När vaknar björnen ur sitt ide och när kommer flyttfåglarna åter till Sverige? Mycket av det vi uppfattar som årstider är just sådana skiften i naturen – tussilagon slår ut och vi känner att våren är på väg.

Förutom att beskriva sådana tidsmönster försöker fenologer att förstå vad som styr dem och vad som händer om tidsmönstren förändras.

Växter och djur använder ofta temperatur- och ljusförhållanden som tecken för när de ska börja växa, para sig, eller gå in i vintervila. En förändring av klimatet kan innebära att det blir varmare på jorden och med det kan också de system som växter och djur använder för att reglera sin årscykel förändras.

Störst utmaning kommer detta att vara för växterna eftersom de inte kan flytta sig utan måste leva med förhållandena där de växer. Många växter är dessutom beroende av insekter för sin pollinering och av fåglar för fröspridningen.

Väldigt lite är ännu känt om hur dessa samspel mellan insekter, fåglar och växter kommer att påverkas av ett förändrat klimat. Detta är ett av huvudskälen till att Svenska fenologinätverket samlar in fenologiska data för så många arter och fenologiska faser som möjligt.

 

Svenska fenologinätverket (SWE-NPN) är ett samarbete mellan universitet, miljöövervakande myndigheter och frivilliga fenologiväktare. Flera fältforskningsstationer, botaniska trädgårdar och naturum deltar tillsamman med ett stort antal frivilliga observatörer i ett nätverk med Sveriges lantbruksuniversitet som huvudman.

Målet är att långsiktigt samla in, tillhandahålla och presentera data om fenologi och naturens kalender.

Motivet bakom ett fenologinätverk är den dokumenterade förändringen av årstidsmönster världen över och vårt behov av att förstå dess effekter på nationell, regional och lokal nivå.

 

LÄS MER >>

Naturens kalender. Svenska fenologinätverket.

Titta på det som har rapporterats in till Naturens kalender.

Observationerna få större värde när alla fenologiväktare gör dem på samma sätt.

Rapportering till Naturens kalender.

Fenologimanual – instruktioner för växtfenologiska observationer.

Fältbiologerna möter våren. Lindgren Labs, 2011-03-22.

 

SL

 

Vår, björk och pollen

 

Vintern rasat ut … och sköna Maj är här. Björken har fått blad stora som musöron och blommar – många till glädje, men överkänsliga till förtvivlan.

 

Hanblommor i hängen av björk

 

Läs mer om >>

Naturens kalender, 2014; Svenska fenologinätverket

Björkar; Den virtuella floran, Naturhistoriska Riksmuseet

Vårtbjörk; Den virtuella floran, Naturhistoriska Riksmuseet

Glasbjörk; Den virtuella floran, Naturhistoriska Riksmuseet

Pollenprognoser och mätningar, 2014 ; Naturhistoriska Riksmuseet

Pollenallergi; Vårdguiden, Stockholms läns landsting m.fl

 

SL

 

Björk, pollen och vår

 

Vintern rasat ut … och sköna Maj är här. Björken har fått blad stora som musöron och blommar – många till glädje, men överkänsliga till förtvivlan.

 

Detta inlägg är uppdaterat 2014-04-30 till Vår, björk och pollen.

 

SL

 

Akademipris för spetsutbildning i bioteknik

 

Kungliga Vetenskapsakademien har tilldelat Mats Hansson och Mia Pontoppidan vid Katedralskolan i Uppsala årets Ingvar Lindqvistpris i kemi/biologi.

 

 
Mats Hansson och Mia Pontoppidan

De belönas gemensamt för utvecklandet av en tvärvetenskaplig, nationell spetsutbildning i bioteknik och därigenom ha visat att kombinationen av kunskaper inom kemi, biologi och matematik gör det möjligt att förstå den moderna molekylära biologin.

Ingvar Lindqvistpriset delas ut sedan 1991 och har sitt namn efter professor Ingvar Lindqvist, som var Kungliga Vetenskapsakademiens preses under åren 1987–1991. Han tog initiativ till en rad aktiviteter som alla visar på lärarnas viktiga roll i samhället.

Priset kommer att delas ut vid Kungliga Vetenskapsakademiens högtidssammankomst lördagen den 31 mars 2012.

 

Vid Ingvar Lindqvistdagen, 29 mars 2012 presenterar årets pristagare i matematik, fysik, kemi/biologi och NO sin undervisning, en tidigare pristagare berättar om vad priset betytt för henne och två av akademiens ledamöter föreläser om aktuella vetenskapliga ämnen.

Christina Moberg, professor vid Kungliga Tekniska högskolan berättar om ”Marie Curie – personen och den tvåfaldiga Nobelpristagaren”.
Per Olof Hulth, professor vid Stockholms universitet, berättar om ”IceCube på Sydpolen söker neutriner som kosmiska budbärare”

Programmet kommer att direktsändas och senare publiceras på KVATV.se.

 

Läs också om tidigare pristagare >>
Rasmus Neideman, 2011
Helena Hörvin Billsten, 2010

 

[Bilder: Expressbild och Bo Pontoppidan]

SL

 

Nationalnycklar – för vilken läsekrets?

 

Sveriges omkring 50 tusen arter skulle på ett lättillgängligt sätt presenteras i omkring etthundra böcker – ”Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna”.

Projektet Nationalnyckeln var unikt, grandiost och statligt finansierat. Något sådant har inte skådats någon annanstans i världen – snart inte i Sverige heller.

 

Nässefjäril Aglais urticae

 

Med nuvarande utgivningstakt kostar varje bok omkring tio miljoner. Projektet har snart pågått i tio år men går alltför långsamt. Att genomföra hela bokprojektet kommer att kosta omkring en miljard kronor

Utgivningen av Nationalnyckeln började 2005 och 14 band har publicerats. Från 2010 planerades för sex band årligen – det blev två. Det blir en omöjlighet med hundra band under de tjugo åren som staten garanterar sitt anslag.

Vid Sveriges Lantbruksuniversitet bedriver ArtDatabanken sedan 2002 Svenska artprojektet på uppdrag av riksdagen för att kartlägga och sprida kunskap om landets hela fauna och flora av flercelliga arter. Artprojektet rymmer tre delar: (1) inventering av dåligt kända arter, (2) taxonomisk forskning och (3) bokverket Nationalnyckeln.

Forskningen inom Svenska artprojektet har tills nu resulterat i att omkring 2 300 för landet nya arter har upptäckts; omkring 1 000 av dessa är helt nya för vetenskapen. Många nya arter återstår fortfarande att upptäcka, och arbetet med att beskriva alla de nya arterna pågår.

Om flertalet av Sveriges 50 tusen flercelliga arter finns ingen litteratur alls, och den som finns är oftast mycket svårtillgänglig och översiktlig.

Den första Nationalnyckeln – Dagfjärilar – är en praktvolym (”för att locka läsare”?). Kanske var det onödigt, när det finns så många liknande böcker. Det finns också gott om goda fågelböcker; hur angeläget är det då att ge ut ytterligare en?

En viktig uppgift kan vara att visa den mera okända biologiska mångfalden, men de små encelliga arterna är så speciella att de ändå inte är särskilt intressanta för en bred allmänhet; det är ändå bara experter som kan artbestämma dem – under mikroskop.

 

[Bild: Rolf Kokkonen]

SL

Anton Stuxberg och Rebaus Naturhistoria 1879

 

För något år sedan kom jag åter att intressera mig för Gotska Sandön och för Eisen och Stuxberg. Nu med internet som ett naturligt arbetsverktyg fann jag Anton Stuxberg – och min gamla Rebaus Naturhistoria.

 

 

1960-talet var alldeles färskt när jag tillsamman med några vänner besökte en auktion på landsbygden någonstans i östra Skåne. Jag köpte en låda med småprylar och ett par böcker för någon krona.

Två skinnband – Rebaus Naturhistoria – med guldornerade ryggar och handkolorerade planscher saknade uppgift om tryckår men verkade för mig vara ”mycket gamla”.

Detta var långt före tiden med intenet och Google, så utan att få veta mera lät jag böckerna hamna i hyllan – och sedan under femtio år också följa mig genom några flyttar i landet.

När jag i mitten av 1960-talet började mina fältstudier på Gotska Sandön var Eisen och Stuxberg bland de första författare jag kom i kontakt med. Också detta var långt före Google, AltaVista och internet.

De första naturvetenskapliga undersökningarna av Gotska Sandön gjordes 1867 av två unga grabbar som på sommaren från den 28 juni till den 16 juli besökte ön ytterst i havet. Gustaf Eisen var tjugo år och Anton Stuxberg bara arton. Deras rapport publicerades 1868.

Min vidgade kunskap om Gustaf Eisen kom från boken Russinkungen av Fredrik Sjöberg (2009). Men Anton Stuxberg då …?

 

Anton Stuxberg föddes på Gotland den 12 april 1849. Han var son till kyrkoherden i Bunge. Den 30 november 1902 dog han av en hjärt-infarkt, endast 53 år gammal. Det Stuxbergska familjearkivet har över-lämnats till Arkivcentrum i Visby 2010 med bland annat skriftväxlingen med fadern Johannes och de två bröderna i Fårösund och andra handlingar som beskriver studentlivet och de vetenskapliga expedi-tionerna.

Efter sina arbeten på Gotska Sandön och Gotland 1869 började Anton Stuxberg studier vid universitetet i Uppsala där han gjorde en snabb karriär. Som 26-åring disputerade han på en avhandling om ryggrads-lösa djur och blev filosofie doktor i zoologi 1875.

Han var en av den tidens främsta kännare av den arktiska faunans fiskar och evertebrater och gjorde flera resor till Arktis – norra Sibirien, Novaja Zemlja, Jenisej – och deltog 1878–1880 i Vegaexpeditionen. Hans senare resor gick till Kaukasus och Krim. Från 1882 och fram till sin död 1902 var Anton Stuxberg intendent vid Naturhistoriska museet i Göteborg.

Anton Stuxberg var i sin ungdom en av de fattiga studenterna i Uppsala. Bevarade handlingar visar hur fader Johannes fick betala indrivning efter sonens köp av vetenskaplig litteratur.

Anton Stuxberg umgicks med målaren Carl Larsson och den unge August Strindberg och är omtalad i ”En dåres försvars-tal”; det är också han som gestaltas som doktor Borg i ”Röda rummet”. Hans blivande hustru Helga Frankenfeldt var nära vän med August Strindberg. När Vegaexpeditionen kom hem till Sverige skrev Anton Stuxberg till August Strindberg:
– Nu är det mycket festligheter på gång och du måste genast lämna tillbaks fracken du lånat.

 

 

Heinrich Rebau är författarpseudonym för Christian August Gebauer.
Han föddes i Knobelsdorf i Sachsen den 28 augusti 1792 och dog i Tübingen den 15 november 1852.

Gebauer blev 1818 professor i filosofi vid det nyetablerade universi-tetet i Bonn. Som författare hade han en omfattande produktion men viktigast var hans populärt naturvetenskapliga skrifter. Hans mest betydelsefulla arbete ”Volksnaturgeschichte”, 1838, gavs ut i sin sjunde bearbetade upplaga med titeln ”Naturgeschichte für Schule und Haus” 1877.

Rebaus Naturhistoria för skolan och hemmet gavs ut av Oscar Lamms Förlag i Stockholm på svenska 1879 i översättning och bear-betning efter originalets sjunde upplaga . De tre delarna omfattar 1049 sidor text, 39 sidor register, 79 träsnitt och 49 handkolorerade planscher, tecknade av Carl Votteler och tryckta och handkolorerade i Tyskland. Volym ett omfattar delen Djurriket (741 sidor) och volym två delarna II–Växtriket (158 sidor) och III–Mineralogi och Geologi (150 sidor).

Översättningen och bearbetningen av delen om djurriket är gjord av Anton Stuxberg.

 

     
Rebaus Naturhistoria, planscherna 1, 36, 37 och 48
[Förstora – i två steg – genom att klicka på planschen.]

 

Slutligen hade jag funnit en bok av Anton Stuxberg – efter femtio år, och i mitt eget bibliotek. Den var väl värd de kronor jag betalade för den på auktionen 1961 och kostar nu i antikvariat tusen kronor. Det gläder mig fortfarande att bläddra bland de handkolorerade plancherna.

Rebaus Naturhistoria är nu placerad på en av de översta hyllorna i mitt bibliotek tillsamman med Eisen & Stuxberg (1868).

[Bilder: Lindgren Labs]

SL

Med Bengt Ehnström bland sälg och asp

 

Onsdagen den 13 april kommer Bengt Ehnström till Naturicum i Uppsala för ett föredrag om livet bland sälg och asp och en efter-följande exkursion i fält.

 

Bengt Ehnström

Bengt Ehnström är en av Nordens mest framstående entomologer. I samarbete med Centrum för biologisk mångfald och konstnären Martin Holmer har han 2009 gett ut boken ”Sälg – livets viktigaste frukost” som i text och bild på ett pedagogiskt sätt visar sälgens stora betydelse för biologisk mångfald.

Dagens program vid Centrum för biologisk mångfald, CBM

Kl. 13.00 – Föreläsning (Wahlbergsalen, Naturicum, Bäcklösavägen 10, Uppsala – Hitta dit]

Kl. 14:00 – Fika, köket

Kl. 14:30 – Exkursion i närliggande skog. Samling i köket, Naturicum.

Programmet är kostnadsfritt.

Bengt Ehnström arbetar nu på uppföljaren till ”livets viktigaste frukost”: ”Asp – skogens dansande drottning”.

Sälg – livets viktigaste frukost

 

[Bilder: Centrum för biologisk mångfald, CBM]

SL

Fältbiologerna möter våren

 

Rapportering om vårtecken och studier av vårens ankomst – med ett importerat ord: fenologi – har en lång tradition bland fältbio-logerna. Inom föreningen har sådana studier pågått sedan 1960-talet. Data från dessa studier kommer att bli en del av det svenska nätverk för fenologi som startades 2008.

 

Fenologin behandlar tidsförhållanden i naturen. Mycket av det vi uppfattar som årstider är sådana skiften i naturen: bladen slår ut på våren och byter färg på hösten, flyttfåglarna kommer tillbaka till Sverige och björnen vaknar ur sitt ide. Fenologer försöker förutom att beskriva sådana tidsmönster också förstå vad som styr dem och vad som händer om de förändras.

Våren 2008 startades ett svenskt fenologinätverk med representanter från universitet, myndigheter och organisationer för att samla in fenologiska data. Liknande nätverk finns eller bildas i flera länder världen runt.

Följer du årstidernas skiftningar i naturen så kan du hjälpa till genom att rapportera dina iakttagelser om allt från lövsprickning och blomning till fruktmognad, fröspridning, höstlöv och lövfällning.

Inom Svenska fenologinätverket (SWE-NPN) samarbetar nu Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Göteborgs universitet, SMHI, Pollenlabora-torierna och ett växande antal länsstyrelser. Flera fältforsknings-stationer, botaniska trädgårdar och naturum deltar tillsamman med ett landsomfattande nätverk av observatörer.

Fenologinätverket kommer att bygga upp en databas med såväl enskilda personers observationer som data insamlade från fält- och forskningsstationer och historiska data.

 

Artportalen är en oberoende samlingsplats för iakttagelser av arter och omfattar ett avsnitt om fenologi som också ger möjlighet till jämförelser.

Artportalen har särskilda rapportsystem
– för ”växter ” – med mossor, svampar, lavar och alger;
– för fåglar, för övriga ryggradsdjur – däggdjur, grod- och kräldjur, och för fiskar – i hav och sjöar;
– för småkryp – ryggradslösa djur på land och i sötvatten, och för ryggradslösa djur i havet.

Var och en som själv vill kan bli rapportör och bestämmer själv vad som skall rapporteras.

Iakttagelserna kan fritt utnyttjas av alla – allmänhet, forskare, organisationer och myndigheter. Alla observationer publiceras först och kvalitetsgranskas i efterhand av ansvariga inom respektive ideell förening.

 

Läs också >>

Vårtecken i samhällets tjänst, av Kjell Bolmgren, Åslög Dahl & Ola Langvall, Svensk Botanisk Tidskrift, 104 (45–51), 2010

Se klimatförändringen med egna ögon – gör fenologiska observationer, av Åslög Dahl, Kjell Bolmgren & Ola Langvall, Svensk Botanisk Tidskrift, 102 (19–26), 2008

SFU:s fenologiundersökning 1965, av Rolf Jorde
Fältbiologernas fenologirapport 1966, av Rolf Jorde
Våren 1972 i Norden, en fenologirapport från Fältbiologerna av Bo Olsson

Fältbiologerna möter våren 2011 – våren 2009 – våren 2008 – våren 2007 – våren 2006 – våren 2005 – våren 2004 – våren 2003 – våren 2002 – våren 2001 – våren 2000.

SL

Naturkunskapens ”kräftgång” i skolorna

 

Var femte elev i Sverige når idag inte upp till en grundläggande nivå i läsning – den nivå som är nödvändig för att kunna tillgodogöra sig annan kunskap.

Andelen elever i Sverige som inte når upp till en grundläggande nivå i naturvetenskap har ökat till nästan 20 procent. Detta är under OECD-genomsnittet och trenden är neråtgående.

 

Internationella undersökningen PISA 2009 av 15-åringar i 65 länder

 

Skolverket bekräftar nu den negativa utveckling som tidigare visats i internationella undersökningar som Sverige har deltagit i under 2000-talet: Det har skett en försämring av elevernas kunskaper som är statistiskt säkerställd.

PISA 2009 mäter läsförståelse, kunskaper i matematik och natur-vetenskap hos 15-åringar i 65 länder. Läsförståelse är denna gång huvudämnet och de asiatiska länderna och Finland ligger i topp.

Sverige, som under flera decennier tillhört toppskiktet, placerar sig endast på en genomsnittlig OECD-nivå. I matematik har också de svenska resultaten försämrats och ligger nu endast på en genom-snittlig nivå.

Likvärdighet har varit ett honnörsord för svensk utbildning och Sverige har länge lyfts fram som ett av de mest likvärdiga länderna. PISA 2009 visar emellertid att Sverige tappat sin topposition och numera ligger på en högst genomsnittlig nivå. Detta är oroande.

 

Las också >>

Svenska skolan på efterkälken: Dagens Nyheter, 2010-12-07

Svenska elevers resultat försämras: Dagens Nyheter, 2010-12-07

Svenska elever halkar efter i världen: Svenska Dagbladet, 2010-12-08

Lång väg kvar till Kunskapslandet: Svenska Dagbladet, 2010-12-08

Perspektiv skolan: Svenska Dagbladet, 2010-12-08

”Vi har länge varnat för det här”: Svenska Dagbladet, 2010-12-07

Ökade klyftor försämrar elevernas kunskap: Sveriges Radio Ekot, 2010-12-07

[Bild: Lindgren Labs]

SL