Stridigheterna inom Miljöpartiet i Kristinehamn har orsakat att också ordföranden i kommunens miljö- och byggnadsnämnd, Sangrid von Zedtwitz-Liebenstein, har lämnat in sin begäran om entledigande.

Nyheten meddelades i lokalpressen samma dag som Uppdrag granskning synade ”campingaffären” i Kristinehamn.

Oroligheterna inom miljöpartiet i Kristinehamn har behandlats tidigare här den 27 november 2011 och den 31 juli 2011

Möjligen kan det vara problematiskt att i byggnadsnämnden hantera ärenden när enskilda personer utan avtal bygger på kommunens mark och när kommunen utan avtal bekostar driften av enskild verksamhet på kommunens mark. – Sund självbevarelsedrift borde vara tillräckligt för att begära avsked.

* * * * *

Granska Kristinehamn vill undersöka om det finns grundläggande och ingrodda fel i hela kommunkulturen i Kristinehamn. Initiativet kommer från kommuninvånare som på olika sätt känt ett motstånd från kommunens politiker och tjänstemän.

De som har startat Granska Kristinehamn har haft med kommunen att göra i olika ärenden som campingen, framtidens skola i de södra kommundelarna och badhusfrågan.

Granska Kristinehamn är inte någon förening utan ett antal personer som har varit engagerade i olika frågor. Gruppen är politiskt obunden. På gruppens webbsida – www.granskakristinehamn.se – finns sådana dokument som beslut, överklaganden och utredningar.

En del anser att det är fel att överklaga. De som överklagar kan emellertid vara sådana som har kunskap och har satt sig in i frågorna. Det är naturligtvis ledsamt för dem som engagerat sig mot oegentligheter att sedan tvingas höra att de är gnälliga och bromsar utvecklingen.

De som har skött sina ärenden på riktigt sätt bör ju inte ha något emot att också bli granskade. Det luktar illa redan när någon försöker släta över och fly från granskning.

* * * * *

Hur Vänernområdet kan göras mer attraktivt för turister har varit en huvudfråga vid ett seminarium i Säffle. Vänern har mycket att erbjuda: en tredjedel av Sveriges skärgårdar finns i Vänern.

Seminariet i Säffle var det tredje i en serie av fem Vänernseminarier. Tyngdpunkten nu var besöksnäringar i området.

Deltagarna var eniga om att Vänern har stora möjligheter att bli en huvudattraktion för turister som besöker Värmland och övriga landskap runt sjön, men att det också krävs mycket arbete för att nå dit.

Den bild av mygel och korruption, ja ren brottslighet, som moderata kommunalrådet Åke Thörnesjö och kommunchefen Anders Dahlén nyligen har visat upp från Kristinehamns kommun kan naturligtvis avskräcka för besök där.

Det finns många fina platser i Värmland som är väl värda att besöka. Res till dem stället – besök inte Kristinehamn och snylta inte på ortens skattebetalare.

SL

I Uppdrag granskning har Sophia Djiobaridis på ett övertygande sätt avslöjat och till allmänt beskådande visat upp falskhet och mygel, ja rent av kriminalitet, hos moderata kommunalrådet Åke Thörnesjö och kommunchefen Anders Dahlén, och aningslöshet och enfald bland vilseförda kommunpolitiker och folk på gatan i Kristinehamn.

Heder och ära till Irma Andersson, Ulf Athlei och alla dem som överklagat kommunens olagliga hantering och till Sophia Djiobaridis för en samlad journalistisk insats långt utöver vad de lokala medierna trots sin regelbundna närvaro har förmått att prestera.

Skam åt dem som bara enfaldigt applåderat kommunens olagligheter och till och med försökt smutskasta dem som haft förstånd att avslöja lurendrejeriet.

”Vi ville inte han något anbudsförfarande” sa moderata kommunalrådet Thörnesjö.

Naturligtvis inte, när han olagligt försökte ”sälja” kommun-invånarnas värden för mer än nio miljoner för halva priset och dessutom belasta deras kommunala kostnader med ytterligare miljonbelopp.

”Då vill ingen mer vända sig till Kristinehamn för att driva camping” hotade moderata kommunalrådet Thörnesjö för att kunna genomdriva sina planer.

Efter att ha sett TV-programmet Uppdrag granskning kanske inte så många fler vill besöka den olagliga campingen och snylta på Kristinehamns skattebetalare.

Se här Uppdrag gransknings Kommunakuten i SVT Play – programmet börjar där vid 20.55.

Läs och se också Kommunakutens blogg

Läs mer >> om förloppet av den kriminella härvan som den har skildrats i lokala pressen:
Skymningens camping ska säljas i morgon [NWT, 26 maj 2010]
Fick inte lämna bud på campingen [NWT, 26 maj 2010]
Ytterligare kritik mot kommunen i campingfrågan [NWT, 28 maj 2010]
Säljbeslutet överklagas av 33 personer [NWT, 23 juni 2010]
Uppdrag granskning synar campingaffären [NWT, 18 januari 2012]
  Politiker och tjänstemän svarslösa:
  – Det kände jag inte till.
  – Det var inte bra.
  Kommunens politiker och högsta tjänstemän har svårt att förklara sig när teve i kväll granskar den infekterade försäljningen av Skymningens camping.
Kommunen äger campingen [NWT, 19 januari 2012]

SL

Sveriges omkring 50 tusen arter skulle på ett lättillgängligt sätt presenteras i omkring etthundra böcker – ”Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna”.

Projektet Nationalnyckeln var unikt, grandiost och statligt finansierat. Något sådant har inte skådats någon annanstans i världen – snart inte i Sverige heller.

Nässefjäril Aglais urticae

Med nuvarande utgivningstakt kostar varje bok omkring tio miljoner. Projektet har snart pågått i tio år men går alltför långsamt. Att genomföra hela bokprojektet kommer att kosta omkring en miljard kronor

Utgivningen av Nationalnyckeln började 2005 och 14 band har publicerats. Från 2010 planerades för sex band årligen – det blev två. Det blir en omöjlighet med hundra band under de tjugo åren som staten garanterar sitt anslag.

Vid Sveriges Lantbruksuniversitet bedriver ArtDatabanken sedan 2002 Svenska artprojektet på uppdrag av riksdagen för att kartlägga och sprida kunskap om landets hela fauna och flora av flercelliga arter. Artprojektet rymmer tre delar: (1) inventering av dåligt kända arter, (2) taxonomisk forskning och (3) bokverket Nationalnyckeln.

Forskningen inom Svenska artprojektet har tills nu resulterat i att omkring 2 300 för landet nya arter har upptäckts; omkring 1 000 av dessa är helt nya för vetenskapen. Många nya arter återstår fortfarande att upptäcka, och arbetet med att beskriva alla de nya arterna pågår.

Om flertalet av Sveriges 50 tusen flercelliga arter finns ingen litteratur alls, och den som finns är oftast mycket svårtillgänglig och översiktlig.

Den första Nationalnyckeln – Dagfjärilar – är en praktvolym (”för att locka läsare”?). Kanske var det onödigt, när det finns så många liknande böcker. Det finns också gott om goda fågelböcker; hur angeläget är det då att ge ut ytterligare en?

En viktig uppgift kan vara att visa den mera okända biologiska mångfalden, men de små encelliga arterna är så speciella att de ändå inte är särskilt intressanta för en bred allmänhet; det är ändå bara experter som kan artbestämma dem – under mikroskop.

[Bild: Rolf Kokkonen]

SL

Norge har nu 55 kända arter av myror, mot 75 i Sverige. Nyladers smalmyra (Temnothorax nylanderi) är den senaste.

Nyladers smalmyra (Temnothorax nylanderi)

Nyladers smalmyra (Temnothorax nylanderi) lever i ekskogar och andra ädellövskogar i små samhällen med omkring etthundra individer. Arbetsmyrorna är endast några millimeter långa och kolonierna finns vanligen i död ved och bark

Myran finns även i Sverige och längs kusten i Norge till Kristiansand.

[Bild: April Nobile; AntWeb]

SL

Planerna för en vindkraftspark i Arkelstorp i norra Skåne stoppas för den utrotningshotade fladdermusen barbastell.

Bredörad fladdermus  (Barbastella barbastellus)

Barbastellen är liten och svart med 1,5 centimeter långa öron och en vingbredd om 30 centimeter. Den lilla munnen och korta nosen ger fladdermusen ett mopsliknande utseende; på svenska kallas den bredörad fladdermus eller mopsfladdermus. Den är starkt hotad och lever bland annat i skogarna i norra Skåne, väster om Arkelstorp.

Vid Arkelstorp vill Eolus Vind AB bygga en vindkraftpark med fem verk som når upp till 150 meters höjd.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Kristianstad avslår begäran och vill, som remissinstans till Länsstyrelsen, att parken inte får byggas.

Läs vidare …

Barbastella barbastellus – barbastell. Ingemar Ahlén. ArtDatabanken, SLU, 2011-11-01

Naturvårdsverket: Vägledning för svenska arter i habitatdirektivets bilaga 2 (NV-01162-10; beslutad: 20 januari 2011)

Inventeringen av barbastell (Barbastella barbastellus) 1999–2003 i Sverige. Ingemar Ahlén, Naturvårdsbiologi, SLU (1 december 2003)

Images of Life on Earth (på engelska)

… och i tidningarna >> Kristianstadsbladet   Norra Skåne   Skånskan   Helsingborgs Dagblad   Laholms Tidning.

[Bild: Jasja Dekker]

SL

Bilder: Julia & Kaj

SL

God Jul och Gott Nytt År

SL

Vinter? ”Global Warming” eller ”Climate Change”? Snöslask och ishalt …

“Climate Change” är inte problemet.
Problemet är usel snöröjning.
[Kristinehams kommun, 9 december 2011 kl 13]

Hot om klimatkatastrofer

FN:s klimatmöte i Durban, Sydafrika, har liksom tidigare konferenser propagerat för framtida katastrofer. Detta senaste möte har uppmärk-sammat en påstådd katastrofal havsytehöjning som skall orsakas av sådan antropogen (mänsklig) global uppvärmning (AGW) som politikerna genom media har matat oss med. FN:s klimatpanel, IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) är ju ett politiskt – inte något vetenskapligt – organ. Det är skapat av politiker, med särskilt utvalda vetenskapsmän som rådgivare.

Särskild uppmärksamhet har i år orsakats av Maldivernas president Mohamed Nasheed. Den uppseendeväckande rubriken ”Maldivernas sopor väller ut i havet” och texten om att Maldivernas regering tillfälligt har förbjudit dumpan-de av sopor på en konstgjord ö sju kilometer från huvudstaden Malé har emellertid ingenting med havshöjningsbluffen att göra.

Sopor från hela landet har fraktats till ön Thilafushi, där de har begravts, bränts eller ibland återvunnits. Båtar som fraktar avfall till ön har nu också börjat dumpa detta direkt i havet. En lokal miljöorganisation har i flera år kämpat med problemet att giftämnen sipprar ut i havet.

President Mohamed Nasheed har 2009 fått Anna Lindh-priset för ansträng-ningarna att sätta människor och deras mänskliga rättigheter i centrum i debatten om de klimatförändringar som påståtts kunna ge upphov till flyktingströmmar, krig om minskande resurser och andra mellanmänskliga problem. Anna Lindh-fondens ordförande var socialdemokraten Jan Eliasson.

Sea-levelgate
IPCC har påstått att det finns starka bevis för att havsytan har stigit under de senaste årtiondena. Den har gått så långat att den har påstått att ”satellite observations available since the early 1990s provide more accurate sea level data [...] This decade-long satellite altimetry data set shows that since 1993, sea level has been rising at a rate of around 3 mm yr–1, significantly higher than the average during the previous half century.” – Nästan varje ord av detta uppges vara osant.

Satellitmätningar är en värdefull modern teknik men som av politiska skäl har missbrukats av IPCC. Vid en “global warming”-konferens i Moskva 2003 medgav en brittisk IPPC-ledamot offentligt att skälet för förändrade värden var att ”we had to do so, otherwise there would be no trend.”

Detta är skandalen ”Sea-levelgate” – havshöjningsbluffen.

Professor emeritus Nils-Axel Mörner har varit föreståndare för enheten för Paleogeofysik och geodynamik vid Stockholms Universitet och ordförande för INQUA Commission on Sea Level Changes and Coastal Evolution. Han har stor erfarenhet av forskning om havsnivåer och har studerat flera låglänta regioner under sin 45-åriga forskarkarriär med att mäta och tolka havsnivåer och kan försäkra att larmet från de låglänta länderna är falskt.

Professor Mörner har bland annat genomfört fältarbete i Maldiverna sex gånger, har varit i Bangladesh och har noggrant studerat data från den sjunkande Tuvalu. Trots att dessa områden har problem meddelar han att de inte riskerar höjda havsnivåer; dessa stiger och sjunker fullständigt oberoende av klimatförändringar.

The Great Sea-level Humbug: There Is No Alarming Sea Level Rise.     Sea-level Expert: It’s Not Rising.

År 1999 var professor Mörner internationell expertgranskare av kapitlet ”Sea Level Changes” i IPCC:s rapport. Han förvånades över att ingen av de 22 författarna var specialist på havets nivåförändringar, och över den mycket låga, för att inte säga usla, vetenskapliga kvaliteten på text och bilder.

Ett forskarlag under ledning av professor Mörner sökte på Maldiverna bevis för hur havsytan där har varierat under århundrandena. Ungefär år 1970 föll den mycket snabbt med ett par decimeter. Om den senare stiger med 2,4 millimeter om året så borde den i slutet av detta århundrade kunna vara på samma nivå som före 1970.

Beskrivning av INQUA:s projekt ”Sea Level changes and Coastal Evolution” på Maldiverna och resultaten av detta.

I oktober 2009 sände professor Mörner ett öppet brev till President Mohamed Nasheed på Maldiverna och önskar att han “for Heaven’s sake, lift he terrible psychological burden […] placed upon the shoulders of all people in the Maldives, who are now living with the imagined threat that flooding will soon drive them from their homes; a wholly false notion that is nothing but an armchair fiction artificially constructed by mere computer modelling, constantly proven wrong by meticulous real-world observations.”

Lena jublar – Svante grymtar

FN:s klimatmöte i Durban, Sydafrika har nu enats om en ”färdplan” för minskade utsläpp av växthusgaser.

–Helt underbart, detta vågade jag aldrig hoppas på, jublar miljöminister Lena Ek.

Detta innebär att världens alla 194 stater – inklusive de länder som släpper ut mest koldioxid: Indien, Kina och USA – har anslutit sig utan några undantag.

Färdplanen saknar innehåll, tycker naturskyddsföreningens Svante Axelsson. Den saknar konkreta beslut för att stoppa den globala uppvärmningen:
– Det är en seger för klimatförhandlingarna men inte för klimatet.

[Bilder: Lindgren Labs]

SL

Några av årets snillen belönas idag i Stockholn i högtidliga former under medverkan av kungligheter, regering, särskilt valda repre-sentanter för riksdag, icke särskilt valda företrädare för främmande länder samt andra betydelsefulla personer.

”Vid prisutdelningen bar drottningen en aprikosfärgad klänning i guld-brokad tillsamman med Drottning Sofias diadem, stora briljantcolliern med kläpp samt Vasaörhängena” (TT-DN.se).

Alfred Nobel (1833–1896)

Vi som av Nobelstiftelsen naturligtvis inte blivit prisbelönade och – liksom Jimmie Åkesson och andra – heller inte blivit inbjudna till festen kan, om vi inte heller vill delta i de virtuella televisionsfestligheterna, välja vintersportprogram i TV1 klockan 12:50–16:10; Byggfällan, USAs fulaste hem och 2 1/2 män i TV3 klockan 16:15–18:55; och Sverige i rymden, En ny Adam, Slaget vid Harzhorn, Snösvängen, De stulna barnen, Silverfynd i helvetet, Underverk i världen och Arkitektur jorden runt i Kunskapskanalen klockan 18:50–23:50.

Svensk grundforskning måste stärkas

Nobelpriset kan emellertid ge en förståelse för var i världen den mest banbrytande forskningen händer. Ju närmre landet är till kunskaps-fronten, ju mer kan grundforskningen bidra till välstånd och tillväxt. Såväl grundforskning som innovationsmotiverad forskning är avgör-ande för landets välstånd; därför är det viktigt att finna den rätta balansen mellan dem.

Det är forskare som forskar – Den enskildes kreativitet och kompetens måste därför alltid stå i centrum. Kortsiktigheten med anslagens fördelning begränsar forskarnas vilja till risktagande och minskar därför också sannolikheten för vetenskapliga genombrott.

För att motverka en intellektuell inavel bör internationellt framstående forskare rekryteras. Rörligheten i det svenska forskarsamhället är för liten; det behövs ett bättre utbyte mellan Sverige och omvärlden.

Intresset för naturvetenskap sviktar bland Sveriges skolungdomar och deras prestationer visar vid internationella jämförelser en fallande trend.

Kungliga Vetenskapsakademien vill därför att forskarutbildade lärare skall undervisa i skolan och att lektoraten skall återinrättas.

SL

En ismås (Pagophila eburnea) satt i veckan på en stenpir vid badplatsen Hult i östra Vänern söder om Kristinehamn.

Denna ismås i Vänern är den 24:e observationen i Sverige och den första i Värmland. Senast arten sågs i landet var 2008 i Simrishamn i Skåne.

Ismåsen [valda bilder] lever hela sitt liv i Arktis och normalt i symbios med isbjörnar. Troligen har denna fågel kommit ur kurs på vägen till sin övervintring på Grönland.

SL