Den svenska skolans rykte …

25 april 2016

 

Sveriges Kommuner och Landsting anser att skolan är mycket bättre än sitt rykte.

Dagens nyhetsmeddelanden vill också ge sådana intryck. Syftet med Öppna jämförelser–Grundskola är att ge en översiktlig bild av resultaten i grundskolan, såväl nationellt som för respektive kommun.

Men: årets tema i Öppna jämförelser handlar enbart om nyanlända elever.

* * * * *

Under de senaste åren har antalet nyanlända i Sverige ökat betydligt. Mottagandet varierar mellan kommuner och skolor, men nästan alla kommuner har tagit emot fler nyanlända elever än tidigare.

För de elever som kommer till Sverige efter ordinarie skolstart är det allmänt svårare att nå skolans kunskapskrav än för dem som är födda i Sverige. En del av den försämrade behörigheten till gymnasiet kan förklaras av en ökande andel elever som invandrat efter ordinarie skolstart.

Under 2015 tog Sveriges kommuner emot fler än 70 tusen asylsökande barn och ungdomar. Detta motsvarar nästan en årskull elever. Några lyckas bra i skolan, men ju högre upp i skolåldern en elev kommer till Sverige, desto mer hjälp kan den behöva.

Det är glädjande att många kommuner i landet visar goda skolresultat, även i relation till sina förutsättningar.

Sammantaget får i Öppna jämförelser nära 15 procent av eleverna inte behörighet till gymnasiet.

Andelen elever som får godkända betyg (A-E) minskar i de flesta ämnen; kraftigast är minskningen i svenska som andraspråk.

För att förbättra skolan krävs bra ledare och bra lärare. Politiker, tjänstemän och skolledare kan använda rapporterna i Öppna jämförelser från Sveriges Kommuner och Landsting för att fördjupa analysen om skolans resultat och diskutera åtgärder för förbättringar.

De län med störst andel kommuner med goda resultat är Norrbotten, Stockholm, Skåne, Halland och på femte plats Värmland.

* * * * *

Det skulle vara mer intressant om Sveriges Radio kunde rapportera om goda studieresultat bland samtliga skolans elever än bland utvalda projektrapporter från Sveriges Kommuner och Landsting.

 

Läs mer >>

Öppna jämförelser, Grundskola–2016; Tema nyanlända elever. Sveriges Kommuner och Landsting, 2016-04-25.

Filipstad toppar skolrankning i Värmland. Sveriges Radio, P4 Värmland, 2016-04-25.

Varbergs skolor i topp – Hylte i botten. Sveriges Radio, P4 Halland, 2016-04-25.

 

SL

 


TBC-epidemi i Sverige

24 april 2016

 

Antalet fall av tuberkulos och multiresistenta bakterier ökar kraftigt; Sjukvården i Kalmar län larmar.

Smittskyddsläkare i regionen medger öppet att den asylrelaterade massinvandringen har orsakat ökningen.

 

* * * * *

Läs mer >>

Tuberkulos allt vanligare i länet. Barometern, 2016-04-23.

Nytt larm om asylrelaterad TBC-smitta. Avpixlat, 2016-04-21.

Kraftig ökning av tuberkulos i Sverige. Svenolov Lindgren, 2016-03-05.

Tuberkulos ökar kraftigt i Sverige. Göteborgs-Posten, 2016-02-28.

Oroväckande ökning i Sverige av multiresistenta bakterier MRSA. Svenolov Lindgren, 2016-03-21.

Kraftig ökning av multiresistent MRSA-bakterie i spåren av massinvandringen. Avpixlat, 2016-01-04.

Flyktingström orsakar stor ökning av MRSA. Sydsvenskan, 2016-01-02.

Stor ökning av MRSA i länet. Värmlands Folkblad, 2015-12-22.

 

SL

 


Årets rullgardin till Sjöfartsverket i Norrköping

08 april 2016

 

Föreningen Grävande Journalister har tilldelat Sjöfartsverket i Norrköping utmärkelsen ”Årets rullgardin.

Sjöfartsverket har nu fått det inte så smickrande priset med motivering att ”de har visat prov på ihärdigt och mångsidigt motstånd mot granskning. Myndigheten har i strid med gällande lagar och regler försvårat allmänhetens insyn genom att både ljuga om och hemlighålla avgörande uppgifter, dokument och händelser.

Under förra året kunde TV-programmet Uppdrag granskning avslöja att allt inte hade gått rätt till när Sjöfartsverket skulle köpa sju nya räddningshelikoptrar.

 

* * * * *

 

Läs mer >>

Sjöfartsverket får antipris av Grävande Journalister. Sveriges Radio, P4 Östergötland, 2016-04-05.

Räddningshelikoptern nådde inte fram – fiasko vid haverilarm. SVT, Uppdrag granskning; 2016-02-16.

OBS: Missa inte att se Uppdrag gransknings film om räddningshelikoptern som inte nådde fram. Den måste ses.

 

SL

 


Karlstads universitet tvingas avveckla speciallärarprogram

08 april 2016

 

Vid granskning av speciallärarprogrammet med specialiseringen språk-, skriv- och läsutveckling vid Karlstads universitet har Universitetskanslersämbetet, UKÄ, funnit brister i kvaliteten.

De omfattande åtgärder för att förbättra utbildningen som genomförts har inte varit tillräckliga.

Den forskning som bedrivs saknar bredd. Den är framförallt inriktad mot yttre villkor för elevers språk-, skriv- och läsutveckling medan sådana forskningsprojekt som är tydligt riktade mot grundläggande läs- och skrivutveckling saknas.

Det vetenskapliga djupet i kurslitteraturen är inte tillräckligt och befintliga lärarresurser med fördjupad kompetens inom specialiseringen är inte tillräckligt omfattande.

Karlstads universitet har därför beslutat att avveckla speciallärarprogrammets inriktning mot språk-, skriv- och läsutveckling.

 

Läs mer >>

Speciallärarprogrammets inriktning språk-, skriv- och läsutveckling avvecklas. Karlstads universitet, 2016-04-06.

 

SL

 


Startpunkten och målet vid utbildningsbyråkrati

08 april 2016

 

Startpunkten i de nya studievägarna kommer precis som idag [att] skilja sig åt, men i samtliga studievägar ska slutkursen vara målet.

Enligt regeringen ska nya målgruppsanpassade studievägar införas i kursplanen för utbildning i svenska för invandrare (SFI).

Genom denna förändring behöver eleverna inte byta studieväg utan kan följa sin studieväg fram till slutmålet. Även i framtiden ska det dock varas möjligt att avsluta svenska för invandrare efter varje kurs, om eleven har uppnått sitt utbildningsmål.

2015-12-08

 

SL

 


Stora brister hos en av landets största myndigheter

07 april 2016

 

Poliser åkte inte på akuta larm på grund av resursbrist.

Denna nyhet med efterföljande rapportering gav pris till Magnus Hermansson vid Värmlands journalistförenings årsmöte.

Magnus Hermansson fick priset för sin granskning av den värmländska polisen, som visade att den på grund av resursbrist tvingades ignorera fyra gånger fler larm i juli i fjol än under resten av året. Avslöjandet påstås ha fått medialt genomslag över hela landet.

* * * * *

Av de 25 polisaspiranter som nu finns i Bergslagenregionen får Värmland inte behålla en enda, medan Örebro län får nitton och Dalarna sex.

* * *

Trots körförbud nattetid i centrala Karlstad störs boende i centrum. Polisen håller med om att detta körförbud inte efterföljs av trafikanterna .

– Vi har ansvaret för att trafikreglerna följs och det gör vi efter bästa förmåga, men eftersom det är mycket annat som kräver vår uppmärksamhet, framförallt under helgerna, blir det tyvärr så att vi inte kan ha den övervakning som vi önskar, säger polisen.

 

* * * * *

Läs mer >>

P4 Värmlands Magnus Hermansson fick journalistpriset. Sveriges Radio, P4 Värmland, 2016-04-05.

Värmland får ingen av årets 25 nya polisassistenter. Sveriges Radio, P4 Värmland, 2016-04-06.

Polisen saknar resurser att upprätthålla nattligt körförbud. Sveriges Radio, P4 Värmland, 2016-04-07.

* * *

Resursbrist tvingar polisen att ignorera larm. Sveriges Radio, P4 Värmland, 2015-10-09.

”Att vi varit för få poliser råder det ingen tvekan om”. Sveriges Radio, P4 Värmland, 2015-10-09.

Ministern oroas över bortvalda polislarm. Sveriges Radio, P4 Värmland, 2015-10-15.

Kriminolog: ”Polisen måste prioritera de här larmen bättre”. Sveriges Radio, P4 Värmland, 2015-10-09.

Biblioteket i Arvika har larmat polisen förgäves flera gånger. Sveriges Radio, P4 Värmland, 2015-10-09.

 

SL

 


Lars Gustafsson, 1936— 2016

03 april 2016

 

När vi idag har nåtts av beskedet om professor Lars Gustafssons död har det varit naturligt att återvända till hans bok Strövtåg i hembygden från 1999.

Lars Gustafsson kom ursprungligen från Västerås, har varit professor i språkvetenskap i Texas men slutligen återvänt till Sverige.

 

Lars Gustafsson, 1999

 

I essän Anteckningar från Västmanland (sidan 22) skriver Lars Gustafsson om hur man i Vestmanlands läns tidning den 6 juli 1953 kunde läsa följande notis:

Sommarens hittills kraftigaste oväder gick över Västeråstrakten i lördags kväll, och även för länet i övrigt synes ovädret ha varit särskilt våldsamt. Åskan och regnet hade på sina ställen en ytterst våldsam hagelskur i följe – uppgifterna om haglens storlek sträcker sig ända till ‘plommon’ och ’ägg’. Över Västeråstrakten orsakade ovädret en stor förödelse, främst i trädgårdarna. Samtliga gurkplantor och kålplantor blev förstörda och stor förödelse vållades på jordgubbar och blommor.
  Ovädret var inte lika intensivt över hela linjen, det förefaller ha gått i vågor. Ovädret var svårast i Norra Ramnäs och på Brattheden slogs tegelpannorna sönder på taken. De största haglen vägde ett par hekto (?) och var mycket hårda. Nederbörden uppmättes till 18 mm och ovädret rasade en halvtimma.

Det kan vara värt att lägga märke till det lilla ironiska frågetecken med vilket tidningens lokalkorrespondent har försett uppgiften om hagelkornens storlek.
  Jag har själv hållit ett av dess berömda hagel, som krossade tegelpannor och rev sönder köksträdgårdarnas växter den där besynnerliga julidagen 1953, i handen.
  Jag glömmer aldrig detta oväder och det hemsöker mig ännu någon gång i drömmen.
  Det började med extrem julihetta, vindstilla, blanka vatten. En väldig, egenartad molnbank, upptornad och djupblå, växte fram över den västra horisonten.
  Haglen bultade som tusentals tunga hammare på taken. Temperaturen föll över tio grader på lika många minuter. Det egendomligaste var att se vattnet kastas upp meterhögt ur sjön Norra Nadden för varje hagelkorn som föll.
  Haglet som jag tog upp och höll i handen var stort som ett hönsägg, kan ha vägt upp till två och ett halvt hekto, snarast duvblått till färgen och av en extremt hård is, lagrad i olika tjocka skikt ända inifrån centrum och ut mot den glasartade ytan.

 

* * *

Prosten som såg allt handlar om kyrkoherden i Irsta, prosten Johan Fredric Muncktell (1764–1848). När det kommer till väder och vindar förblir likheten mellan vår egen tid och hans i en förvånande utsträckning.

Lars Gustafsson fortsätter (sidan 89):

Just Muncktells dagbok, med dess unikt noggranna väderiakttagelser har med åren övertygat mig om att det mesta pratet om klimatförändringar är lika lösligt och ovetenskapligt som nästan allt annat sådant prat.

Naturligtvis tror även jag på bronsålderns ekskogar, men att klimatförändringen skulle gå snabbt nog för att en enskild generation skulle kunna uppleva den tror jag är en myt i klass med storsjöodjuret och elektriskt förorsakade exem.

Sanningen är naturligtvis den att meteorologiska fenomen har en typisk kaotisk karaktär och att det — som Aristoteles säger i Poetiken — ”är sannolikt att något osannolikt inträffar”.

 

* * *

Jag är beredd att hålla med Lars Gustafsson, särskilt nu när det visats att de opreciserade så kallade klimatfrågorna hanteras av byråkrater som inte förmår att skilja mellan forskare och nyblivna studenter utan examen eller mellan väder och klimat.

Några grupper ägnar sig åt en odefinierad ”klimatfråga” medan andra ifrågasätter hela miljöideologin. Det har varit både skyfall och översvämningar också i Skåne och i Värmland.

En osedvanligt kall vinter och en makalöst varm sommar är med min bio-geovetenskapliga skolning inte tillräckliga skäl för att tala om ”klimatfrågor”. Kanske vill någon kalla mig bakåtsträvare inom miljövården, men samla, katalogisera och bearbeta data och vänta två- eller tre-hundra år med att bedöma min kompetens – då är det rätt tid att diskutera klimatförändringen. Res en sten bland träden där jag har haft mitt laboratorium.

 

Läs hela boken >> Strövtåg i hembygden av Lars Gustafsson, 1999

 

* * *

Den 3e juni 1953 var ingen vanlig dag, inleder Lars Gustafsson en av dikterna i sin nya samling Om begagnandet av elden. I denna dikt tar han upp ett ungdomsminne som han har behandlat tidigare, ett mäktigt åskväder över Västmanland, åtföljt av ett skyfall av hagel stora som stenbumlingar, enligt poetens egen försäkran så tunga som 250 gram.

Man kan älska Gustafssons poesi just för dess kombination av saklig exakthet och förundran inför världens märkvärdigheter. Hans uppfinningsrikedom när det gäller att finna stoff för sina dikter är suverän. Ofta utgår han från någon vardaglig händelse, en plötslig skiftning i väderleken eller helt enkelt ett till synes trivialt föremål. Sedan skjuter dikten fart, skriver Tommy Olofsson i sin recension ”En stilla lovsång av tingens förtrolige” i Svenska Dagbladet (onsdag 25 augusti 2010, Kultur, sidan 11).

Händelsen förefaller inte att ha varit just ”någon vardaglig händelse”, men väl ”en plötslig skiftning i väderleken”.

 

Läs också >>

Författaren Lars Gustafsson har avlidit. Sveriges Radio, P1 Kultur/Kulturnytt, 2016-04-03.

 

SL

 


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.