Guld i digitala källor

05 februari 2016

 

I internet, i historiska samlingar och i arkiv finns oändliga mängder material, men mycket är ännu svårtillgängligt.

Många forskningsdrömmar har hittills varit svåra att uppfylla.

Genom infrastrukturen Swe-Clarin kommer det att bli lättare att bearbeta digitaliserade källor och göra materialet tillgängligt.

* * * * *

Den enorma mängden material i databaser är en utmaning. I
Språkbanken finns elva miljarder ord och de ökar ständigt, inte minst genom sociala medier. Språkresurser som texter, digitaliserat tal och video är viktiga rådata för många slags vetenskap. Att få tillgång till detta skulle föra forskningen framåt.

Kulturarvsdata digitaliseras i snabb takt. Nordiska museet digitaliserar etnografiskt material från 1920-talet och framåt, Kungliga Biblioteket har digitaliserat alla dagstidningar tills nu och Litteraturbanken och Projekt Runeberg har digitaliserat tusentals böcker. Men – ingen kan göra något vettigt med 8 miljarder ord ”för hand”. Det behövs avancerade datorverktyg för att se vad som skulle vara intressant att forska om.

Det är här Swe-Clarin kommer in. Uppdraget är att utveckla språktekniska verktyg som kan hjälpa forskare inom främst humaniora och samhällsvetenskap att bearbeta digitaliserat material. Verktygen är dataprogram som förstår, sorterar och kategoriserar innehållet i texter och digitaliserat tal. Det ska också finnas bra verktyg för att arbeta med historiska språkformer som exempelvis äldre svenska, latin och grekiska.

Datamining innebär att textinnehållet transformeras till tabelldata för att det ska bli möjligt att leta efter upprepningar och mönster i ett stort material.

Bland kassakvitton från en stormarknad under tio år med tidpunkter, varor och kostnader går det lätt att söka efter samband och trender — vem köper vad, och när? — om materialet är uppställt på det här sättet. Med sådana tabelldata öppnas många möjligheter …

 

Läs mer >>

Forskare vaskar guld i digitala källor. Tidningen Curie, 2016-02-02.

Kulturarvet som ettor och nollor. Lars Borin ”Vad är Swe-Clarin?”; KB, 2015-10-09.

CLARIN (Common Language Resources and Technology Infrastructure) är ett ESFRI-initiativ som syftar till att göra språkbaserade material tillgängliga som primära forskningsdata för humanistisk och samhällsvetenskaplig (HS) forskning med hjälp av de avancerade text- och talbearbetningsverktyg och språkresurser som har utvecklats under många år inom språkteknologisk forskning.

SWE-CLARIN. Digisam, en avdelning vid Riksarkivet.

Språkrådet bildar centrum inom Swe-Clarin. Institutet för språk och folkminnen; 2015-06-02.

 

SL

 


Tågen skakar i Hallandsåsen

05 februari 2016

 

Tåget körde in i Hallandsåstunneln. Efter ett par minuter började det skaka ganska kraftigt. Det skakade från sida till sida.

Skakningarna varade mellan en och en halv minut och två och en halv minuter. Efter någon minut började tåget att sakta ner farten.

Efter flera rapporter om vibrationer i Hallandsåstunneln har Trafikverket beslutat att sänka hastigheten från 200 till 140 kilometer i timmen.

* * * * *

Det här kan få mer allvarliga konsekvenser, säger en professor i geoteknik. Om det kan leda till att blocken drivs isär, då kan fogarna öppnas och då kan vatten strömma in.

Trafikverket håller inte med om att det finns brister i tunneln. Det här är bara ett komfortproblem.

* * * * *

Professor Roland Pusch vid Luleå tekniska universitet har länge varnat för att järnvägstunneln genom Hallandsåsen blir instabil. Mätningar har också visat att tunneln i Möllebackzonen under hösten 2013 har rört sig först uppåt och sedan nedåt i några millimeter.

Trafikverkets projektledare för tunnelbygget tycker att detta är lite och inget alarmerande. Professor Pusch anser däremot att rörelserna kommer att mångfaldigas av den tunga tågtrafiken så att det som i dag är millimeter kommer att bli centimeter. Detta kommer att leda till deformationer, vatten kommer in så att spårbädden blir vattenfylld och tågen riskerar att spåra ur.

Svenolov Lindgren, 2015-21-07.

 

Läs mer >>

Fler tågtyper skakar genom Hallandsåsen.

Också på måndagsmorgonen fick Trafikverket rapport om att ett godståg har drabbats av skakningar också i en lägre hastighet. Trafikverket har sänkt hastigheten för alla tåg genom Hallandsåstunneln, från 200 till 140 kilometer i timmen, medan orsaken till skakningarna utreds. Trafikverket misstänker att vibrationerna har att göra med kontakten mellan räls och hjul, men behöver få in mer data om varför det uppträder så här.
— Ny Teknik, Linda Nohrstedt, 2016-02-08.

Så mycket skakar tågen genom Hallandsåsen. Sveriges Radio, P4, Halland; 2016-02-05.

Professorn orolig att tunneln skakar sönder. Sveriges Radio, P4, Halland; 2016-02-05.

Här skakar tåget genom Hallandsåsen.
Mobilfilm: Öresundståget skakar i Hallandsåsen. Helsingborgs Dagblad, 2016-02-05.

Två spår i framtiden genom Hallandsåsen. Svenolov Lindgren, 2015-21-07.

Tunneln genom Hallandsåsen rör på sig. Ny Teknik, Linda Nohrstedt, 2014-11-05.

 

SL

 


Forskning om stroke får 16 miljoner i Lund

01 februari 2016

 

 

Sjuttio forskare vid Lunds universitet arbetar med att förbättra hjärnans funktion efter stroke.

Kunskap om bakomliggande mekanismer vid stroke och utveckling av behandlingar och rehabilitering kommer att ge bättre möjligheter för patienter och anhöriga.

* * * * *

Sparbanksstiftelsen Färs & Frosta står bakom donationen av 16 miljoner kronor fördelade över sex år. Förutom forskningsmedel ingår nya forskarpriser.

Ett årligt pris om etthundra tusen kronor ska gå till en nydisputerad doktor.

Fem årliga priser om tio tusen kronor ska gå till författare av framstående masteruppsatser i ämnet.

Ett årligt populärvetenskapligt seminarium om stroke ska inrättas.

 

Läs mer >>

Stor donation till strokeforskning vid Lunds universitet. Medicinska fakulteten, Lunds universitet; 2016-02-01.

Strokeforskningen i Lund får 16 miljoner. Sydsvenskan; 2016-02-01.

Stroke är en av våra stora folksjukdomar. Var 17:e minut får någon i Sverige stroke. Skånes universitetssjukhus, Lund Stroke Recovery Study; 2013-06-05.

En stroke upplevd inifrån. Svenolov Lindgren, 2011-02-17.

Stroke skrämmer — kunskap kan hjälpa.. Svenolov Lindgren, 2011-11-27.

Lär känna symptomen —
minuter avgör vid stroke
. Svenolov Lindgren, 2010-05-05.

 

SL

 


Migranter i stället för svensk forskning

31 januari 2016

 

Högskolans kvalitetspengar omfördelas till migration.

Det blir inga kvalitetspengar till högre utbildning för 2016.

Regeringens ökade migrationskostnader påverkar utbildningsdepartementets budget som förlorar drygt 303 miljoner

* * * * *

I budgeten för 2016 fanns beslut om att 303 miljoner var avsatta för ”kvalitetshöjande insatser vid högre utbildning”.

Högskolorna har nu fått besked om att det inte blir några extra medel.

 

Läs mer >>

Universitetsläraren; 2016-01-27.

 

SL

 


Värme i Sverige?

07 januari 2016

 

Mycket tal om klimatet och värmen i Sverige. Global Warming kallas den.

 

* * * * *

Kylan slog ut de nya länsbussarna i Karlstad

Filipstad, Kristinehamn och Hammarö drabbades av en av de allvarligaste störningarna i busstrafiken på många år.

Orsaken påstås vara (1) kylan, (2) det nya bränslet (RME) och (3) nya motorfilter som inte fungerar ihop med kylan och bränslet.

Ansvarsfrågan får vi återkomma till, säger Värmlandstrafik.

 

Läs mer >>

Kylan slog ut de nya länsbussarna. Sveriges Radio, P4, Värmland, 2016-01-07.

 

* * * * *

Vinterkylan kopplar ett allt starkare grepp om Sverige, framförallt i landets nordligaste delar

Kylan förväntas kulminera det närmaste dygnet. Till helgen kommer det istället snö.

Naimakka i Kiruna kommun hade på torsdagsmorgonen 42,8 minusgrader. Det är den lägsta noteringen i Sverige sedan 1999.

Den värsta kylan förväntas dock ersättas med snöfall under fredagen. Främst drabbas landets södra delar. Lokalt kan det komma upp mot en decimeter snö. På lördagen kan snön leta sig norrut upp mot Svealand och södra Norrland.

 

Läs mer >>

Kylan har Sverige i ett järngrepp. Svenska Dagbladet, 2016-01-07.

 

* * * * *

Snökaos i Ryssland

Pavel Gusevs chockerande video till ryske presidenten Vladimir Putin, till Orenburgs guvernör och till chefen för ryska räddningstjänsten, sprids snabbt i Ryssland.

Han undrar varför Ryssland, som sänder nödhjälp till andra utomlands, inte klarar av att hjälpa sina egna medborgare som fastnat i en snöstorm på en landsväg.

Kritiken mot ryska räddningstjänsten är stor och en åklagare ska nu utreda det inträffade. En del av dem som ringde för att få hjälp har blivit tillsagda att de borde ha stannat hemma, men någon varning om snöovädret hade inte skickats ut.

 

Läs mer >>

Ilska i Ryssland. Sveriges Radio, Ekot, 2016-01-07.

Павел Гусев: Трасса Оренбург-Орск о спасении 2016 год 2-3 января: (Pavel Gusev: Landsvägen Orenburg–Orsk; om räddningsaktionen 2-3 januari 2016). You Tube; 2016-01-04; 10:49 min. Endast på ryska.

Спасении людей на заснеженных трассах в Оренбургской области Трасса Оренбург-Орск: (Räddning av människor på översnöade landsvägar i Orenburgregionen; landsvägen Orenburg–Orsk). You Tube; 2016-01-08; 1:02 min. Новости России/Rysslands nyheter. Endast på ryska.

 

* * * * *

Flera förståsigpåare (inga namn !) talar om klimat och Global Warming. Undrar bara var den värmen kan finnas.

 

SL

 


Svenska i Värmland?

07 januari 2016

 

Känner möjligen Sveriges Radio’s P4 Värmland till skillnaden mellan begreppen fyrdubblad och fyrfaldigad? För dem som gör det blir deras nyhetsnotiser inte särskilt informativa.

Kanske dags för en skolning i svenska språket för den värderade redaktionen; tack.
7 januari 2016; 15:55

 

Redaktionens svar:

Hej!
Vilken text är det du syftar på?
Hälsningar
Reporter P4 Värmland
7 januari 2016; 16:00

 

Svar till: p4varmland(at)sverigesradio.se

Hejsan.
Som exempel denna: biologin.wordpress.com/2016/01/07/ Svenska i Värmland.
7 januari 2016; 17.39

 

Mail från webbsidan – P4 Värmland

Tack för ditt skarpa öga. Har ändrat i texten till drygt 320 procent.

Vänliga hälsningar / Digital redaktör
7 januari 2016; 21.06

 

Min kommentar:

På svenska används enklast och mest lättförståeligt termen fyrfaldiga i betydelsen multiplicera med fyra. Fyrdubbla är något helt annat. 320 % är inte lätt att uppfatta.

 

Läs själv >>

65-plussarnas andel av kommunpolitikerna fyrdubblad. Sveriges Radio, P4, Värmland, 2016-01-07, 05.44.
Texten ändrad 2016-01-07, utan tidsangivelse.

”Av de(m) som valdes in i värmländska kommunfullmäktige(n) 1994 hade bara fem procent nått pensionsåldern 65 år. I valet 2014 hade gruppen vuxit till 21%, alltså mer än en fyrdubbling” — Skall vara … ett fyrfaldigande. I: Åke är länets äldsta fullmäktigeledamot; Sveriges Radio, P4, Värmland, 2016-01-07, 10.45.
Texten ändrad 2016-01-07, utan tidsangivelse.

Fyrfaldigt eller fyrdubbelt?
— Du har så rätt vad dubblering och fyrdubbling beträffar. Begreppen ”fyrdubbling”, ”tiodubbling” osv används nästan alltid fel. Orden blir därmed omöjliga att använda på ett riktigt sätt, för alla tror ändå att man menar det som är fel. Säkert menar man till exempel fyrfaldigas.
Ny Teknik, 2000-02-16.

 

SL

 


Oppmanna-Vånga Hembygdsförening

05 januari 2016

 

Vångabydgen

 

Oppmanna–Vångabygden med basort i Arkelstorp utgör den norra delen av Kristianstads kommun.

Bygden som är inramad av sjöar – Immeln i väster, Filkesjön, Raslången och Kroksjön i öster samt Ivösjön och Oppmannasjön i söder – har rik natur och spännande historia.

Av tradition är detta stenbärarland och äppeltrakter. På senare tid också bärland. Trakten är rik på konstnärer, hantverkare och framtidstro.

 

Oppmanna-Vånga Hembygdsförening bildades 1989 och har idag runt 500 medlemmar. Varje år ger föreningen ut en årsskrift och i den finns resultatet av årets arbete med att samla, dokumentera och sprida information om Oppmanna och Vånga socknar. Årsskriften innehåller också reportage om olika projekt och om vad som hänt i föreningen under året.

Bröderna Perssons fotosamling med motiv från bygden, bestående av 20 000 glasplåtar med förteckning 1920–1960, finns i föreningens ägo. Materialet har registrerats och skannats och finns nu tillgängligt för allmänheten i faktarummet ”Minnesluckan”. Kalendern för 2015 innehåller enbart foton ur Bröderna Perssons stora samling.

Under året anordnar föreningen bland annat torp- och byvandringar och Äppelblommans dag den 6 juni med nationaldagsfirande. Inventering och utmärkning av torp och torpruiner har genomförts och redovisats i årsskrifter. Minnesmärken och sevärdheter finns med i foldern över Nässelslingan.

”Föreningens hörna” vid Arkelstorps Bibliotek har en avdelning för Harry Martinson-litteratur och lokalhistoria samt en samling akvareller av Siri Kivilinna som föreningen mottagit som gåva från konstnärinnan.

 

Årsskrifter och försäljning

Årsskrifter 1996–2014, litteratur, historisk kalender, vykort och tygkasse.

Vill du beställa något, skriv till någon i styrelsen. Ange varans artikelnummer och antal samt ditt namn och din adress. Varorna levereras med post tillsamman med inbetalningskort; porto tillkommer.

 

Bygdeband — din bygd på nätet

Bygdeband är en skattkista för hembygds- och släktforskare och för dig som är nyfiken på din släkts och bygds historia. Enkelt, gratis och utan lösenord.

Oppmanna församling

Norr och öster om Oppmannasjön finns de gamla stora byarna Oppmanna och Söndraby och samhället Arkelstorp. I norr dominerar skogen, men med en rad mindre bebyggelser eller torp. I norr sträcker socknen sig till Immeln och i öster höjer sig Oppmannaberget och bildar gräns mot Vånga. I söder gränsar socknen till Kiaby, i väster mot Österslöv och Hjärsås socken i Östra Göinge härad.

 

Vånga församling

Kyrkbyn och den största delen av odlingsmarken ligger i en dalsänka norr om Ivösjön. Den övriga delen av socknen är tämligen kuperad med vidsträkta skogstrakter. Vid sjön Immeln finns några byar med samlad bebyggelse, i övrigt finns mindre bebyggelser utspridda i socknen. Sjön Immeln bildar gräns mot Östra Göinge i nordväst och i nordöst möter Jämshög i Blekinge. Vidare gränsar socknen mot Näsum i öster, Oppmannasjön och Kiaby i söder och Oppmanna i väster.

 

Läs mer >>

 

Tendens: Välkommen till hembygdsföreningen. file:///Users/pip/Downloads/SR_p1_nya_tendens_100503120335.mp3

Hembygd i Vånga; Svenolov Lindgren, 2010-05-05.

Oppmanna-Vånga hembygdsförening; Svenolov Lindgren, 2009-11-21.

 

SL

 


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.