Plankton: små omkringflytande organismer i haven

17 augusti 2015

 

Det franska segelfartyget Tara seglade 2009 ut på en mer än tre år lång resa för att samla in vattenprover runt hela jorden.

Proverna har analyserats med modern molekylärbiologisk teknik i stället för att studeras i mikroskop. Det är första gången en sådan bred undersökning som denna genomförs i olika havsområden genom analys av DNA-sekvenser från proverna.

 

bild: NOAA Photo Library
Tara, Arktiska Oceanen, norr om västra Ryssland

 

Detta har gett kunskap om nya grupper av organismer och om tidigare okända organismer – virus, bakterier, växtplankton och djurplankton. Reultaten har nu presenterats i tidskriften Science, nedan.

Plankton ansvarar för en stor del av jordens syreproduktion och utgör basen för näringsvävarna i havet. Kunskapen om vilka arter som finns ger ökad möjlighet att förutsäga olika förändringar i haven.

 

Forskare har synat havens minsta invånare. Väldigt spännande ny kunskap om organismer. Sveriges Radio, Vetenskap & miljö, 2015-05-22.

 

Läs mer >> [endast på engelska]

C.de Vargas et al.. Eukaryotic plankton diversity in the sunlit ocean.

S. Sunagawa et al.. Structure and function of the global ocean micro biome.

J.R. Brum et al.. Patterns and ecological drivers of ocean viral communities.

G. Lima-Mendez et al.. Determinants of community structure in the global plankton interactome.

E. Villar et al.. Environmental characteristics of Agulhas rings affect interocean plankton transport.

E.V. Armbrust. Uncovering hidden worlds of ocean biodiversity.

 

SL

 


Havet – fortfarande vår viktigaste livskälla

16 augusti 2015

 

Tre dagar senare vaknade vi upp och fann havet omkring oss så smutsigt att vi inte kunde doppa tandborstarna i det …

Atlanten var inte längre blå utan gråaktigt grön och ogenomskinlig, full av asfaltliknande oljeklumpar från ett knappnålshuvuds upp till en smörgås storlek. Plastflaskor simmade omkring i sörjan. Det var som om vi hade kommit in i en lortig storstadshamn, något liknande hade jag aldrig sett under de etthundraett dygnen med näsan i vattenlinjen ombord på Kon-Tiki.

Här fanns inte längre rum för tvivel: människorna var i färd med att förorena sin viktigaste livskälla, jordklotets oumbärliga filtreringsapparat, världshavet. Det stod plötsligt klart för oss alla hur allvarligt läget var för oss själva och för efterkommande generationer. Skeppsredare, industriidkare och politiker hade säkert sett havet glida förbi med god fart från vanliga fartygsdäck, inte bokstavligen doppat tandborsten och näsan i det vecka efter vecka som vi.

Detta måste vi skrika ut till alla som ville höra på. Vad hjälper det att öst och väst slåss om sociala reformer i land så länge alla nationer åter vår gemensamma pulsåder, världshavet, förvandlas till en jättekloak för smutsig olja och kemiskt avfall?

Lever vi fortfarande med medeltida föreställningar om att havet är oändligt?

Thor Heyerdahl. Expedition Ra, 1970

och 38 år senare …

Vi åkte genom sopor i flera dagar. Aftonbladet, 2008-02-06.

100 miljoner ton sopor dödar havet. Expressen, 2008-02-06.

The world’s rubbish dump: a garbage tip that stretches from Hawaii to Japan. The Independent, 2008-02-05.

Detta inlägg är tidigare publicerat i bloggen för sex år sedan, den 16 augusti 2009.

 

SL

 


Krav om totalt fiskestopp i EU för att skydda ålen

15 augusti 2015

 

Kravet om totalt fiskestopp för ål framförs i ett brev till EU:s fiske- och miljökommissionär från 28 europeiska miljöorganisationer.

Vi står inför en utrotning, säger Mårten Wallberg, vice ordförande för Naturskyddsföreningen.

Organisationerna vill att EU stoppar alla former av ålfiske fram till dess att arten har återhämtat sig. Läget anses nu vara akut.

 

Sveriges Radio, P4 Kristianstad, 2015-08-16.

 

SL

 


Mikroskräp och mikroplast — smått elände

14 augusti 2015

 

Mikroskräp är en modern sammansättning med mera vid omfattning. Termen mikroplast har funnits i England sedan mer än tio år.

Det handlar allt om mikroskopiska, knappt synbara partiklar, som skräpar ner våra hav.

Fenomenet är emellertid långt ifrån nytt. Plast började förorena miljön för mer än 50 år sedan och tillförseln har därefter ständigt ökat

* * * * *

Skräpet i havet verkar inte minska trots allmänhetens medvetenhet om dess allvarliga konsekvenser.

Det är känt varifrån det mesta skräpet kommer. Framförallt är det från stora städer, men också från sådant som sker på havet. Allra värst var det på 1970-talet: då var det allmänt att fartyg och färjor vräkte ut sitt avfall till havs.

Det har visserligen blivit mycket bättre, men ännu återstår mycket att göra.

En källa till mikroskräp är fibrer från textiler, bomull, ylle och fleece, som lossnar vid tvätt och följer med avloppet ut och ställer till problem i haven.

Det finns omkring 700 ton textilfibrer utspritt i havet längs den svenska kusten. Forskningen vet fortfarande väldigt lite om hur textilfibrerna påverkar vattenmiljön och vad de får för konsekvenser för djur och människor.

Det kan vara så att naturfibrerna innebär en större risk för miljön än syntetmaterial, eftersom kemikalierna frigörs och flyttar över i djurens fettvävnad, exempelvis när bomull bryts ner i magen. Eftersom fibrerna fungerar som magneter för kemikalier från reningsverken kan de också transportera gifter som sprids i havet.

Textilfibrer har påträffats i de flesta marina djuren, och fiskar äter kanske sedan upp skräpet — för att slutligen hamna som livsmedel på våra tallrikar.

* * * * *

Skrubbkrämer, tandkräm och deodoranter är några produkter från badrumshyllan som kan innehålla mikroplast. En färsk studie har visat att uppemot 40 ton mikroplast från enbart hygienartiklar varje år släpps ut i Östersjön.

Mikroplast är mycket hållbart och faller enbart sönder i mindre och mindre bitar. Det tar därför mycket lång tid för dessa små plastbitar att brytas ner. Samtidigt har Östersjön ett långsamt vattenutbyte. Det innebär att plastpartiklarna, som fungerar som magneter för bakterier och miljögifter, fortsätter att cirkulera runt i havsmiljön.

Mikroplast förekommer i dag i alla jordens marina miljöer; i vattnet såväl som i bottensedimenten, i kustområden, på stränder och i levande organismer. Mikroskopiska plastpartiklar påträffas numera också i de Arktiska isarna och i djuphaven.

Från ett stort svenskt avloppsreningsverk letar sig omkring 70 miljoner plastpartiklar ut varje timme och i hushållens avlopp runt Östersjön spolas varje år 130 ton mikroplast ut.

I havet forsätter plasten att ansamlas och påverkar olika delar av ekosystemet. Bland annat försämras reproduktion och näringsupptag hos fiskar, musslor, zooplankton och andra organismer. Allt fler vetenskapliga studier har visat att mikroplaster kan orsaka stor skada för den marina miljön och dess invånare.

Plastpartiklarna från hygienartiklar är så små att de innebär en särskilt stor risk eftersom mycket små organismer misstar dem för mat. Fiskyngel som exponeras för de mikroskopiskt små plastpartiklarna förändrar beteende och blir lättare uppätna av rovfiskar. Mikroplasterna är giftiga och påverkar fiskarnas nervcentrum och därmed deras beteende. Detta kan förklara den minskande överlevnaden bland vissa kustlevande fiskarter.

* * * * *

Fortfarande finns mycket kvar att ta reda på om mikroskräpet. Det finns omfattande dokumentation om plastskräp i havsmiljön, men mängden plast i sopor från land som hamnar i havet är ännu okänd. Det går ännu inte att kvantifiera hur mycket mikroskräp som finns i våra hav baserat på den forskning som finns idag.

Forskare i Amerika har försökt att uppskatta hur stor mängd plastskräp som släpps ut i världens hav varje år. De har räknat ut att omkring mellan 5 och 13 miljoner ton nytt plastskräp kan ha hamnat i haven bara under år 2010.

Det handlar alltså om uppskattningar i storleksordningen flera miljoner ton plast som varje år blir till skräp som flyter omkring i havens vågor och nere under ytan. Och mängden kan komma att dubbleras om tio år …

Som komplement till alla internationella och seriösa vetenskapliga ansträngningar har en populärpolitiker sökt publika poäng med en snabbskrift om ankdammen vid Helgeandsholmen.

 

Läs mer >>

Ny forskning om plast i havet. Sveriges Radio, Nyheter, 2015-08-05.

Mikroplast i hav och vattendrag. Sveriges Radio, P1- morgon, 2015-08-05.

Mikroplaster i Östersjön förändrar fiskars beteende. Sveriges Radio, P4 Blekinge, 2015-05-06.

Mikroplast stör havsdjur. Sveriges Radio, P4 Malmöhus, 2015-04-15.

Baltic Eye Policy Brief; April 2015: Mikroplaster i hygienartiklar – ett första steg för att minska utsläppen till Östersjön. [Stockholms universitets Östersjöcentrum; Vetenskap och kommunikation med havet i focus]

Baltic Eye
; Forskare samarbetar för att utveckla och sprida kunskap som bidrar till ett friskare Östersjön. Baltic Eye verkar för vetenskapligt grundade åtgärder för att förbättra Östersjöns miljö. Stockholms universitet, Östersjöcentrum.

Plastic waste inputs from land into the ocean. Science, Vol. 347 no. 6223 pp. 768-771; 2015-02-13.

Mer skräp i havet trots bättre kunskaper. Sveriges Radio, P4 Väst, 2015-02-16.

Tygfibrer med gift spolas ut i havet. Sveriges Radio, Vetenskapsradions veckomagasin, 2014-12-09.

Mikroskräp – havets dolda smuts. Sveriges Radio, P1-Vetandets värld, 2014-10-20.

Använd mindre plast för havens och hälsans skull; Anna Kärrman, docent i miljökemi vid Örebro universitet, Martin Hassellöv, professor i analytisk miljökemi vid Göteborgs universitet och Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen. DN Debatt, 2014-07-23.

Forskare: Hårdare lagar för plasten. Sveriges Radio, Nyheter,
2014-07-23.

Anna Kärrman i dagens DN Debatt. Örebro universitet, Nyhetsarkiv 2014.

Kartläggning av plast i haven. Sveriges Radio, P1-morgon, 2014-07-23.

Snabb ökning av plast i haven. Sveriges Radio, Vetenskap & miljö, 2014-02-13.

* * * * *

Regeringen vill utreda hur mikroplaster i miljön kan stoppas. Sveriges Radio, 2015-08-06.

Uppdrag för att minska mikroplast i haven. Regeringskansliet, 2015-08-06.

Så får du – och Åsa Romson – måla båten. Ny Teknik, 2015-06-24.

 

SL

 


I början av en teknikrevolution …

13 augusti 2015

 

Professor Maria Strømme berättar i detta program hur nanoteknologin kan användas för att bland annat få förlamade människor att gå, genom att hjälpa kroppen att växa nya celler.

 

bild: Maria Strömme, June 2015

 

Maria Strømme: Sommar i P1; Sveriges Radio, 2015-08-11.

 

Sveriges yngsta professor i ett teknikämne upptäckte tillsamman med sina kollegor vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala det revolutionerande nano-materialet Upsalaite som används för att göra det möjligt för patienter att få nya tidigare omöjliga mediciner mot Alzheimers eller reumatism.

Maria Strømme ligger bakom en världssensation som gör det möjligt att lösa upp svårläsliga läkemedel och förmå läkemedel att hitta dit de ska i kroppen.

* * * * *

Nanoteknologi betecknar den teknologi och ingenjörskonst som sker på material som inte är större än 100 nanometer. Ett pappersark blir i dennas skala omkring hundra tusen nanometer tjockt.

Maria Strømme blev som 34-åring Sveriges yngsta professor i ett teknikämne. Hon är född och uppvuxen i Lofoten, Norge, nu 45 år och bosatt i Uppsala.

Hon har prisats för sin forskning och för förmågan att göra teknik begriplig för allmänheten och lösa verkliga problem för människor. Bland annat har hon arbetat för att lösa energikrisen genom supereffektiva solceller och för att utveckla batterier från majs och alger.

Maria Strømme bekymras över att mycken god svensk forskning inom nano- och bioteknikområdet försvinner utomlands och där skapar lönsamma företag och om vad Sverige och Skandinavien kan göra för att bli ledande inom denna industri.

 

Läs mer >>

Forskarprofilen: Maria Strømme, Uppsala universitet.

 

SL

 


Rättvis och likvärdig vård — men inte överallt i Sverige

10 augusti 2015

 

Ny teknik kan göra livet enklare för barn och vuxna med typ 1-diabets, men vem som får den kan bli frågan om i vilket landsting du bor.

Detta är numera den teknik som Svenska Barnläkarföreningen rekommenderar läkare att skriva ut till alla barn.

Utskrivningen ser dock olika ut i olika landsting, vilket nu också Sveriges Kommuner och Landsting har uppmärksammat.

Det kan ju innebära att ett barn, eller en vuxen, kan få det här förskrivet på en vårdcentral, men inte på en annan.

Det är väldigt orättvist om vissa familjer får bekosta detta själva. Då blir det ju en fråga om vem som har råd eller inte. Då blir det inte en rättvis vård, säger Anna-Lena Furuman vid Svenska Barnläkarföreningen.

Landstinget i Dalarna har vägrat att besvara frågor om missförhållandet.

 

Läs mer >>

Ny teknik – men inte till alla patienter. Sveriges Radio, Ekot, 2015-08-10.

 

SL

 


Framtidslandet … ?

09 augusti 2015

 

427 högskoleprogram har i år inte en enda behörig sökande.

Detta motsvarar 13 procent av utbildningarna inom de totalt 3385 programmen.

200 utbildningar har dessutom bara antagit en ensam sökande.

 

Läs mer >>

Fler än 400 utbildningar kan ställas in. Sveriges Radio, Nyheter, 2015-08-09.

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå. Statistiska centralbyrån, 2014-10-10.

Här är kurserna ingen vill gå. Malmö högskola och Lunds universitet ställer nu in 139 utbildningar. Alla studier, 2012-09-14.

 

SL

 


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.