Insekter och människor

 

Författaren Bengt Sjögren kom tidigt i kontakt med insekter. I femårsåldern var han så rädd för tvestjärtar att hans lilla tält fick stå oanvänt flera vackra sommarveckor sedan några av dem flyttat in. Som 15-åring var han redan skalbaggssamlare och i början av 1940-talet ägnade han sig så ivrigt åt att studera och samla insekter att han – liksom flera fältbiologer genom tiderna – ”körde i studenten”. Efter ett lyckat andra försök vid juletid 1943 blev det universitetsstudier i Lund i zoologi, botanik och limnologi. Och naturligtvis mera insekter… Han började skriva populärvetenskapliga artiklar i tidningar. Som 24-åring hoppade han av studierna och blev skribent på heltid.

bok_gullhoenaI början av 1960-talet var Bengt Sjögren ”välkänd från press, radio och TV” och betraktades som en av våra främsta naturvetenskapliga skriftställare och naturskildrare. Vi är många som minns Farliga djur och djur som inte finns (1962), Träd i svenska marker (1962) och Småkryp i svenska marker (1963).

Ett kvartsekel senare har det blivit dags att låta en ny generation naturintresserade få vara med om dessa litterära exkursioner när det nu i dataåldern med ”sättning via ordbehandlare av bokförlaget Settern” ges ut en uppdaterad version av Småkryp i svenska marker med titeln Gullhöna flyg – insektsliv i skog och mark.

Av bokens 32 avsnitt är sex nyskrivna och två hämtade ur Farliga djur och djur som inte finns. De gamla texterna har Bengt Sjögren ”arbetat om nästan till oigenkännlighet” och ökat ut med kultur- och lärdomshistoria som annars sällan finns i insektsböcker. Han säger sig dels ha lärt mera med åren, dels ha moderniserat sitt sätt att skriva.

Trots moderniseringen är texten ibland tung och ålderstigen. Till exempel det nyskrivna avsnittet om de uråldriga dagsländorna med meningar på 32, 30 och 46 ord. Till det moderniserade skrivsättet hör kanske att amerikanerna ”vidtog åtgärder” för att bekämpa tvestjärten?

Ämnet insekter är stort; mer än en miljon arter är kända och namngivna. Formrikedomen är störst i de tropiska skogarna. I Sverige finns minst 21 tusen olika insektsarter – av dem är mer än 3 200 olika flugor! I en bok som behandlar alla insektgrupper måste urvalet arter bli mycket litet.

Bengt Sjögrens Gullhöna flyg är en berättande bok som spänner över naturhistoria, kulturhistoria och lärdomshistoria. Den behandlar insekternas förhållande till oss människor – och vårt förhållande till insekterna.

Boken är av samma prydliga slag som de flesta från förlaget Settern – limmad i hårda pärmar. Formatet 145 x 215 mm gör boken lämplig för rockfickan på väg till buss eller tvättstuga och den har även hållit för sådan behandling. Omslaget och 27 av de 49 svartvita illustrationerna är av Rune Wenliden; de övriga har lånats från Brehm’s Thierleben (1877), Linnés Västgötaresa, en handfull klassiska insektböcker och ett par frimärken.

Sättningen med ordbehandlare har medfört förhållandevis få fel; några bokstäver, bindestreck och fotnotstecken är felplacerade. Långa citat behandlas dock inkonsekvent och kapitelrubriken Artregister är centrerad medan alla övriga rubriker är vänsterställda. Ombrytningen blev heller inte riktigt som tänkt så fyra siduppgifter i innehållsförteckningen avviker med ett från bokens verklighet.

För den som vill läsa vidare om insekterna hade det varit värdefullt med fullständiga referenser till de källor Bengt Sjögren använt och redovisar i texten i stället för som nu en förteckning över ”Ett urval insektsböcker” med 44 titlar.

För fortsatta studier hade det också varit värdefullt att få de behandlade insekternas latinska namn som komplettering i det omfattande (268 namn) ”artregistret”. Det som i boken kallas Artregister omfattar allt mellan arter och ordningar.

Vid bearbetade återutgivningar är det viktigt att klart ange tidsförhållanden. ”För en del år sedan” var det massdöd av ekoxar efter flygbekämpning av ollonborrar – men var det en del år före nyutgivningen 1987 eller före originalutgåvan 1963?

Bengt Sjögren har slutat att samla insekter och samlar sedan länge endast litteratur om dem. Han vill lära oss att hellre bli insektskådare än insektsamlare. Vi skall låta insekterna leva. Vi skall skydda de marker som ännu har kvar en rik och varierad insektfauna. Bengt Sjögren ger råd till den som känner behov av att samla, katalogisera och sortera: tillfredsställ detta behov på redan döda föremål, såsom frimärken med insektsmotiv!

 

[Naturvetaren, 32 (5): 7–8. 1988.]

 

Sjögren, Bengt: Gullhöna flyg: insektsliv i skog och mark.
Örkelljunga: Settern, 1987. ISBN 91-7586-266-2.

 

Läs också >>

Bengt Sjögren, en gröna-vågare på Romeleåsen, 2009-11-10.

 

SL

 

Annonser

One Response to Insekter och människor

  1. […] också >> Insekter och människor med recensionen av Gullhöna […]