Gott Nytt År 2010

26 december 2009

C Novym Godom – Gott Nytt År

[Bild: S. Gorlischev, 1983]

SL


Urbanisering: från landsbygd till stadsbygd

18 december 2009

För hundra år sedan levde mindre än fem procent av världens befolkning i städer. År 2008 översteg för första gången i mänsklighetens historia denna andel 50 %. Under de senaste två årtiondena har befolkningen i världens städer ökat med i genomsnitt tre miljoner i veckan.

År 2050 kommer den del av världens befolkning som bor i städer att ha ökat till 70 % – motsvarande 6,4 miljarder människor. Den mesta tillväxten sker i utvecklingsländerna och 63 % av världens stadsbor kommer då att finnas i Asien (Global Report on Human Settlements, 2009).

[Bild: Trendwatching]

SL


Bengt Sjögren, en gröna-vågare på Romeleåsen

10 december 2009

 

Som ung fältbiolog läste jag Bengt Sjögrens debutbok Friska vatten—ett livsvillkor 1958. Under 1960-talet var han en av de populära naturskildrarna med böcker som Farliga djur och djur som inte finnsTräd i svenska marker och Småkryp i svenska marker. Nyutgåvan av småkrypen med titeln Gullhöna flyg fick jag möjlighet att recensera 1988.

 

bild: Sydsvenskan, Leif Andersson
Bengt Sjögren

 

Bengt Sjögren skrev också böcker om den västindiska övärlden men vände senare sitt intresse mot Afrika och öarna i Indiska Oceanen. Han var välkänd som naturskildrare, forskningsresande och naturvetenskaplig skriftställare och medverkade ofta i Sydsvenska Dagbladet, Dagens Nyheter och Aftonbladet.

Flera gånger såg jag Bengt Sjögren i televisionen som gäst hos Lasse Holmqvist och hörde honom där också sjunga ackompanjerad av min gamle, också nyligen bortgångne, skolkamrat Jan Eriksson, ”Tollarparn”.

Sedan slutet av 1950-talet bodde Bengt Sjögren på Romeleåsen mellan Veberöd och Skurup. Långt innan begreppet gröna-vågare hade kommit till så var han en av dem, men nu är han död.

 

Läs mera >> 

Bengt Sjögren; författare med miljöperspektiv. Sydsvenskan, Hans Wikner, 2009-11-11.

Kortfilm av Hjalmar Dahm inför Bengt Sjögrens 80-årsdag, 15 september 2005. YouTube, 2010-08-20

”Insekter och människor” med min recension av boken Gullhöna flyg.

 

SL

 


Ivar Hessland borrade sand och sandsten i Åhus

09 december 2009

I mitt arkiv har jag ett gammalt fotografi som visar arbetsplatsen för den djupborrning som professor Ivar Hessland gjorde i Åhus under åren 1947–48.

Åhus-sandstenen var tidigare enbart påträffad som block med rikligt med fossil från krittiden, men om blockens ursprung var ingenting med säkerhet känt. Ett särskilt syfte med denna djupborrning var därför att fastställa om Åhus-sandstenen också fanns anstående i trakten.

Redan innan borrningen avslutats var det tydligt att Åhus-sandstenen ingår i en mer än 150 meter tjock packe av sand och sandsten under Åhus samhälle. Detta framgår av den preliminära rapporten i Statens naturvetenskapliga forskningsråds redogörelse 1946–1947.

Sandstenen finns som olika tjocka, horisontella lager i sanden och i vissa nivåer är sanden också vattenförande. På omkring 100 meters djup går en synnerligen kraftig vattenåder som antogs kunna bli tillräcklig för hela samhällets vattenförsörjning.

Sedan det har blivit känt att Åhus-sandstenen på sina ställen går praktiskt taget upp till ytan, och ursprungligen har varit högre än nu, så är det lätt att förstå varifrån sanden kommit till de långa sand-stränderna i bukten och till dynlandskapet där innanför. I sanden på badstränderna vid Åhus går det att finna mikroskopiska fossil från krittiden, från mellan 144 och 65 miljoner år före nu. Den sanden har svämmats ut vid den långsamma nedbrytningen av Åhus-sandstenen.

De berömda blocksamlingarna av Åhus-sandsten i trakten av Åhus är inte transporterade dit av landisen utan de är rester av sandstenens fastare skikt som blivit kvar på sina ursprungliga platser sedan den omgivande sanden transporterats bort av vatten och vind.

Det vetenskapliga resultatet av djupborrningen i Åhus beskrivs av Ivar Hessland i Investigations of the Senonian Kristianstad District, S. Sweden. Sedimentology and lithogenesis of the Åhus Series.
Bulletin of the Geological Institute of Uppsala, Vol. 34, 1950.

Sedan jag ägnat ett halvår åt att preparera material från Åhus-kärnan tvingades jag konstatera att den inte innehöll mycket av sådana fossil som jag då var särskilt intresserad av. Mina egna studier av materialet i Åhus-kärnan blev därför begränsade och resulterade endast i en kort artikel i festskriften till professor Ivar Hessland (1914–2006)  vid hans pensionering.

Stockholms universitet har lämnat sina ursprungliga lokaler vid Kungstensgatan 45 i innerstaden. Ännu har ingen arbetat vidare med materialet från Åhus.

I en okänd framtid kommer kanske någon – med nya metoder, nya angreppspunkter och nya problemställningar – att försöka avslöja de hemligheter som ännu finns gömda kvar i sanden och i berget under Åhus.
 

Läs också >>

Så ser det ut under marken i Åhus

Riksdagsmän ska bana väg för sand på strand

Riksdagsmän och experter besökte Åhus

Sanden ska tillbaka till stranden

Mer sand räddar strand

Fyra frågor till ordföranden i erosionsskadecentrum

[Bilder: Eget arkiv]

SL


Tommy Hammarström, Edbergpriset, klimat och kalhyggen

07 december 2009

Edbergstiftelsen i Karlstad har tilldelat Tommy Hammarström 2009 års Edbergpris.

Tommy Hammarström från Södra Fjäll i Eda kommun är krönikör och ledarskribent i tidningen Expressen. Han beskriver de stora internationella och nationella miljöfrågorna, de ekologiska perspektiven och de sociala mönstren utifrån sitt jordnära och lokala perspektiv.

Sedan mer än trettiofem år har Tommy Hammarström deltagit i den svenska miljödebatten. Bland hans tidiga böcker märks Skogsriket (1976) och Så länge skogen finns (1977) och från i år Vargen kommer! (2009).

I dagens ledare i Expressen behandlar Tommy Hammarström hur våra kalhyggen hotar klimatet.

Avskogningen bidrar enligt beräkningarna med 17 procent av koldioxidutsläppen på jorden. På 1970-talet var det inte koldioxiden som oroade utan den biologiska utarmningen: djungelns mångfald förvandlades med en förfärande fart till tundraliknande enfald. Det är samma sak när våra skogar kalhuggs och förvandlas till gran- eller tallplantager. De nordiska skogarnas mångfald är visserligen mindre, men en biologisk ödeläggelse är det. 

När vi ska värdera avskogningens effekter på mångfald och klimat, så kan vi inte bortse från vår egen skuld. Kalhyggesraseriet i de nordliga barrskogarna är lika skadligt som svedjebrännandet i tropikerna.

Rolf Edberg var själv journalist innan han blev engagerad i politiken och 1939 debuterade som författare. Sedan Edbergpriset instiftades 1990 har främst yngre vetenskapsmän med specialisering mot miljöfrågor och hållbar utveckling belönats; de har kommit från olika delar av världen: Indien, Ghana, Equador, Indonesien. Därför var det naturligt för Edbergstiftelsen att i år välja en svensk miljöjournalist.

Läs också >>

Miljöjournalist får årets Edbergpris

Viktigt fokus på långsiktigt miljöarbete

Krönikör får Edbergpris  –  Hammarström hedrad pristagare

[Bild: Sveriges Radio]

SL


Klimat: Glöm inte den ullhåriga noshörningen …

06 december 2009

 

Fredrik Sjöbergs tanke om klimatet i Flyktkonsten (2006, sidan 136):

 

”… skapa en naturtrogen kopia i fullskala av en ullhårig noshörning, som sedan skulle placeras mitt på golvet i den väldiga utställnings-hallen med en mycket liten skylt som enda kommentar. Artens namn bara, någon ekologi och en kort mening om att den dog ut för tiotusen år sedan på grund av klimatförändringar. Det var det ena.

Det andra, och själva poängen, var att man bredvid noshörningen skulle ställa en oemotståndligt vacker, stor och blänkande, ytterst välhållen Cadillac.

En cabriolet skulle det vara, från sent 50-tal, gärna limegrön, rena drömbilen, också den utan vidare beskrivning än själva namnet och kanske någon rad om bränsleförbrukningen.

Att också den skulle dö ut, och av ungefär samma skäl, fick man räka ut själv, tänkte jag …”

*  *  *

FN:s 15e klimatmöte, COP15, i Köpenhamn =>>

Snabbguide:
Därför är det klimatmöte  –  De avgörande stridsfrågorna

Uppdrag: rädda jorden

Idog klimatkamp för skog och kaffe

Forskare blåser upp klimatfrågan i taket

Företag satsar på solenergi

Forskare: Må klimatmötet misslyckas

Climategate – sanning eller bluff?

FN undersöker Climategate

De hotar klimatmötet med våld

Burarna som ska stoppa miljöbusar

[Bild: Mauricio Anton]

SL


Bhopal: historiens värsta katastrof i kemisk industri

03 december 2009

 

Under natten till 3 december 1984 – idag för 25 år sedan – inträffade historiens värsta industikatastrof i Bhopal i Indien. Den har senare omnämnts som den kemiska industrins Hiroshima.

Några tiotal ton dödligt giftiga gaser – metylisocyanat, cyanväte, kväveoxid, koloxid – läckte ut från Union Carbide Corporation’s industrianläggning för tillverkning av insektsbekämpningsmedel i Bhopal.

Under de första tre dagarna efter katastrofen dog omkring 10 tusen människor. Sedan har ytterligare flera än 15 tusen dött genom kontakten med de giftiga gaserna och ytterligare 120 tusen är obotligt kroniskt sjuka.

 

Läs mera >>

The World’s Worst Industrial Disaster—Bhopal 1984 until today

DOW Chemical Company , Union Carbide Corporation and the Bhopal Communities in India – från Amnesty International USA

Air, Water, Earth And The Sins Of The Powerful – The story of Bhopal’s ongoing disaster: the factory that killed 15,000 in 1984 is still poisoning new victims, by Raghu Karnad – från Tehelka, 5 april 2008

Dow Chemical: Liable for Bhopal – från BusinessWeek, 28 maj 2008 

Union Carbide Corporation

Dow Chemical Company

Läs också i svensk press >>

Offren väntar på ersättning 25 år efter Bhopal – Dagens Nyheter

Den fruktansvärda natten i Bhopal – Ny Teknik

Bhopal ännu förgiftat av utsläppet – Dagens Nyheter

Vrede i Bhopal ännu efter 25 år – Svenska Dagbladet

Bhopal ännu drabbat – TT: Svenska Dagbladet, Östgöta Correspondenten, Upsala Nya Tidning

[Bild: Tehelka]

SL