Lennart Nilsson, fotografen – mästerfotografen

30 januari 2010

 

bild: Aftonbladet (2006)

Lennart Nilsson, fotografen, mästerfotografen, har fyllt 88 år, men det är inget som besvärar honom. Han går kanske upp lite sent, vid halv sju, sju, men annars jobbar han som vanligt dag ut och dag in …

På söndagskvällen börjar Lennart Nilssons senaste TV-produktionResan till livets kärna. I två entimmesprogram får vi möta en mikro-skopisk värld bland människokroppens celler. Första programmet kallas Cellstaden. En cell är som en stad, fylld med aktivitet och ett ständigt flöde av nya beslut; cellen sover aldrig. Energi transporteras bland kroppens miljarder celler …

Program
Söndag 31 januari kl 21.00 i Kunskapskanalen
Cellstaden. Resan till livets kärna, del 1
(Repriser i Kunskapskanalen 4 februari och i SVT2 10 februari)
Måndag 1 februari kl 21.00 i Kunskapskanalen
Virus är fienden. Resan till livets kärna, del 2
(Repriser i Kunskapskanalen 5 februari och i SVT2 14/ och 17februari)
Tisdag 2 februari kl 21.00 i Kunskapskanalen
Sagan om livet
Tisdag 3 februari kl 21.00 i Kunskapskanalen
Livets mirakel
De två första programmen är nyproducerade medan Sagan om livet och Livets mirakel är repriser

Lennart Nilsson fick sin första kamera 1933 och fick sin första bild publicerad i Dagens Nyheter 1938. I mitt bibliotek har jag bevarat hans första naturskildringar från 1959; två pärlor från min tid som ung fältbiolog.

Senare har Lennart Nilsson främst blivit känd för att under närmare femtio år ha avslöjat människokroppens innersta hemligheter. I juni 2009 tilldelades Lennart Nilsson professors namn av regeringen: ”för att han synliggjort det osynliga och med vetenskaplig precision dokumenterat människans inre”.

Myror, 1959Boken Myror kom ut 1959. I den finns 101 foto-grafier tagna av Lennart Nilsson, prolog av Harry Martinson och text av professorn i entomologi Carl H. Lindroth (1905–1979); han var professor vid Stockholms högskola från 1947 och vid Lunds universitet från 1951.

Boken Liv i hav kom ut 1959.

I sitt förord till boken skriver Harry Martinson också om boken Myror:
Liv i hav, 1959Bland de förnyande konstnärerna synes mig Lennart Nilsson vara en av de främsta. Han gav nyligen ut ett fotografiskt arbete om myror. Arbetet blev en stor framgång för fotografen och en seger för Nilsson som naturskildrare. Frågan är om han inte under de år han arbetade med detta verk kom myrorna närmare in på livet än myrorna själva …

Texten i Liv i hav är skriven av professorn i zoo-logi Gösta Jägersten (1903–1993). Texten är endast avsedd som en förklaring till bildmaterialet.

I ett kort avslutande avsnitt berättar Lennart Nilsson själv om Hur djuren är fotograferade och det slutar han med orden Tack för resan i den fascinerande havsvärlden.

På bokomslagen syns Lennart Nilsson fotografera myror i fält (till vänster) och arbeta i laboratoriet med fotografering av mikroskopiska marina organismer (till höger).

Myror, 1959 Liv i hav, 1959

[Bilder: Aftonbladet samt bokomslag]

SL


”Jakt” med fällor för lodjur ny skandal för svensk naturvård

29 januari 2010

 

bild: Bernard Landgraf

Världsnaturfonden WWF kräver att lodjursjakt med fällor skall förbjudas i Sverige.

Lodjuren som fångats i fällorna har blivit svårt stressade, många av dem hade skador på tänder och klor och hade träflisor från fällorna i magen. Se och lyssna själv här!

En sammanställning över jakten på lodjur under de 14 åren 1996—2009 har gjorts av Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, på uppdrag av Världsnaturfonden. Av de 1130 undersökta lodjuren hade 280 fångats i fällor och bland dem hade 46 procent träflisor i magen sedan de kämpat för att ta sig ut från fällorna. Lodjuren tvingas lida alldeles i onödan.

Naturvårdsverket har godkänt fem typer av fällor, men det finns ingen oberoende kontroll av att bestämmelserna följs. Tre av de godkända fällorna finns inte ens beskrivna hos Naturvårdsverket så det går inte heller att kontrollera om de verkligen är godkända.

Det är skandal att det inte finns kontroll över vilka fällor som används för att fånga lodjur. Under de senaste två åren har också 45 olagliga fällor använts vid fångsten.

Denna sorts ”jakt” är inte godtagbar; det handlar om en simpel slakt. Reglerna är oklara och ogenomtänkta och tillsynen över tillämpningen är likaså ogenomtänkt. Därför måste ”jakten” med fällor förbjudas.

Om någon månad inleds lodjursjakten igen och då blir det alltså åter-igen tillåtet att fånga lodjur i fälla. Hur länge skall skandalen tillåtas att fortsätta?

* * * * *

Från den 15 februari 2010 är det länsstyrelsen som beslutar om skyddsjakt på varg, lo och björn. En Viltförvaltningsdelegation med politiker och representanter för jakt, naturvård och friluftsliv ska inrättas vid Länsstyrelsen i Örebro för frågorna om skyddsjakt.

Naturvårdsverket har redan beslutat hur många djur som högst får skjutas i årets skyddsjakt inom mellersta förvaltningsområdet, där Örebro, Dalarna, Värmland, Västmanland och Västra Götaland ingår.

* * * * *

Redan när lodjursjakten 2009 bara hade pågått i några dagar så hade för många djur blivit skjutna i flera län. I södra Värmland sköts tolv lodjur i stället för de tilldelade sju djuren.

Länsstyrelsen i Värmland har begärt skärpta kontroller. Eftersom jakten ska ske under strikt kontrollerade former skulle Naturvårds-verket se över reglerna till detta år och utreda om de behöver korrigeras. Inför årets jakt har ännu inget meddelats från Naturvårds-verket men länsstyrelsen i Värmland håller på att bygga upp ett sms-system som de hoppas (!) ska fungera.

Naturvårdare i Halland är kritiska till lodjursjakten. Svenska Jägare-förbundets förslag till avlysningsjakt är helt galet menar en natur-vårdsrepresentant i Hallands viltförvaltningsdelegation. Om Jägare-förbundet hade sett på lodjuret ur ett biologiskt perspektiv skulle förslaget snabbt ha hamnat i papperskorgen.

I Hälsingland vill regionavdelningarna av Svenska Rovdjursföreningen, Svenska Naturskyddsföreningen, Djurens Rätt och Ornitologiska föreningen förbjuda jakt på lodjur i länet.

* * * * *

Läs också >> [4 mars 2010] i Dala-DemokratenNerikes AllehandaNya Värmlands-TidningenSveriges Radio VärmlandVärmlands Folkblad 1Värmlands Folkblad 2Västerbottens-Kuriren.

Läs också >> Björn Ljunggrens insändare i Östersunds-Posten den 17 februari 2010 och Christina Lindbergs debattartikel den 4 mars 2010.

[Bild: Bernard Landgraf]

SL


Naturvård utan vett och kunskap

27 januari 2010

 

bild: Jim Brandenburg

Sveriges pinsamma inledning av det internationella biodiversitetsåret 2010 har försatt det inavelsskadade och utrotningshotade svenska vargbeståndet i ett ännu sämre genetiskt läge.

Den kunskap som hade kunnat erhållas från stamträdet över de vilda svenska vargarnas släktskap har över huvud taget inte använts av de ansvariga myndigheterna. Detta är kunskap som kostat miljonbelopp av våra skattemedel.

Inom offentlig svensk naturvård råder en i det närmaste total avsak-nad av långsiktighet och koppling till det vetenskapliga kunskapsläget. Det är dags att ge forskningen tillbaka sin rättmätiga plats vid beslut om utrotningshotade djur i Sverige.

Det är naturligtvis inte biologiskt möjligt att skjuta av vargstammen till en bättre hälsa, som en – enligt egen uppgift miljöengagerad – miljö-minister tycks tro. Jakten har bedrivits så att genetiskt viktiga individ riskerar att ha blivit skjutna. De vargar som bär på gener från de två invandrande hanarna, som för första gången på 18 år lyckats tillföra stammen friskt genetiskt material, kan ha dödats under jakten.

Åtta forskare vid Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet – docenten i populationsgenetik Linda Laikre, filosofie doktorn i etologi Sven Jakobsson, professorn i populationsgenetik Nils Ryman, docenten i etologi Cecilia Kullberg, filosofie doktorn i populationsgenetik Lena Larsson, professorn i etologi Tommy Radesäter, professorn i ekologi Birgitta Tullberg och professorn i ekologi Christer Wiklund – försöker i en artikel i Dagens Nyheter att förklara en del.

Det är tråkigt – ja, skandalöst – att jaktministrarna Andreas Carlgren och Eskil Erlandsson inte frågat dem innan de startade sin vettlösa ”naturvårdskampanj” för att ”rädda” vargen. Nu försöker också en politiskt (!?) sakkunnig (!?) i jaktfrågor (!) från jordbruksdepartementet att försvara eländet.

Om Andreas Carlgren skall tillåtas att själv ansvara för både klimat-bluffen och vargslakten så bör regeringen fundera över varför också miljoner av våra skattemedel skall användas för att utbilda och an-ställa kvalificerade och högt kompetenta vetenskapsmän och -kvinnor här i landet.

[Säkert skulle jägarna själva ha tagit hand om slakten på sitt eget sätt och mycket billigare, men det är inte en sådan ordning vi vill ha i Sverige.]

 [Bild: Jim Brandenburg]

SL


Naturvetenskap i vintermörker

25 januari 2010

Ett av världens främsta naturvetenskapliga pris, i klass med Nobel-prisen, har nyligen blivit tillkännagivet i Sverige – Crafoordpriset.

Priset har i år tillfallit en nittiotvåårig pionjär inom havsforskningen, amerikanen Walter Munk. Den 11 maj kan han ta emot prissumman om fyra miljoner svenska kronor.

Crafoords belöning

Vetenskapsradion gjorde reportage och hade en artikel på sin webbsida. I de lokala tidningarna i Värmland och Närke stod emellertid ingenting att läsa, trots att det finns något som kallas universitet i både Karlstad (Värmland) och Örebro (Närke). I ett par Stockholms-tidningar fanns meddelandet från TT publicerat.

Situationen intresserade mig och jag har idag på morgonen gjort en sökning på internet bland ett urval svenska tidningar från norr till söder – med sökorden ”crafoordpris walter munk” – för att se hur denna naturvetenskapliga nyhet visats i landet.

I Svenska Dagbladet och i Aftonbladet finns TT-meddelandet men i Dagens Nyheter finns ingenting och Expressen föreslår efter mina sökord att jag istället skall läsa Walter går på kängurudagis och Kinesisk polis sköt mot munk.

Värmland och Närke förblir trots sina två universitet en kulturskymd avkrok; Nya Wermlands-Tidningen – din sökning gav ingen träff –, Värmlands Folkblad – ingen träff – och Nerikes Allehanda – din sökning gav inga träffar.

Universitetsorten Umeå vilar också i vintermörkret: Västerbottens Folkblad – hittade inget – medan Västerbottens-Kuriren enbart föreslog den tidigare kände Kinesisk polis sköt mot munk. Inte heller i universitetsorten Lund var intresset stort: Sydsvenskan – inga träffar.

I övriga delar av Sverige fanns meddelandet från TT väl spritt och publicerat från norr till söder i Norrbottens-KurirenNorrländska Social-DemokratenPiteå TidningenNorranÖstersunds-PostenÅngermanlands AllehandaArbetarbladetUpsala Nya TidningVästmanlands Läns TidningHela GotlandSörmlands Nyheter Norrköpings TidningarCorrenGöteborgs-PostenHallandspostenHallands NyheterVästerviks-TidningenBarometernSmålandspostenBlekinge Läns TidningNorra SkåneHelsingborgs DagbladKristianstadsbladetSkånskan  och Ystads Allehanda.

Utöver tidningsnotiserna fann jag på Internet bara att Crafoordpriset uppmärksammats av Sveriges geologiska undersökning.

[Bild: Crafoordska stiftelsen]

SL


Crafoordpriset till oceanografen Walter Munk

23 januari 2010

bild: Scripps institution of oceanography

Årets Crafoordpris i geovetenskap har av Kungliga Vetenskaps-akademien tilldelats professor Walter Munk vid Scripps Institution of Oceanography i La Jolla, USA, för hans arbeten om oceanernas cirkulation, tidvatten och vågor samt deras roll i jordens dynamik.

Med rubriken ”Räkna alltid med havet lämnar vetenskapsakademien en populärvetenskaplig presentation om hur den nu 93-årige Walter Munk varit i vetenskapens absoluta frontlinje vid utforskandet av världshavet, som till stora delar har skett under andra hälften av 1900-talet.

Här beskrivs ytvågor, tidvatten, strömmar och interna vågor under ytan liksom poltidvattnet – det enda tidvatten som inte beror på månens och solens gravitationskrafter. Akustisk tomografi är en fjärranalysmetod som grundats på hur lågfrekvent ljud fortplantas i havet med hänsyn till temperatur och strömmar; den utvecklade Walter Munk under 1970-talet.

Walter Munk har haft förmågan att se i helhetsperspektiv och gärna arbetat tvärvetenskapligt för att kunna angripa problem ur nya vinklar. I en publikation redan från år 1952 diskuterar han och biologen Gordon Riley fysikens betydelse för näringstillförseln till växtplankton. När vattnet är stillastående runt plankton tömmer dessa vattnet på näring: för att bevara en hög koncentration av omgivande näring kan växtplankton sjunka eller stiga.

Detta tidiga och framsynta arbete i biologisk oceanografi har under senare år använts vid ekologisk modellering och visar hur Munks stora vetenskapliga bredd har haft betydelse även bortom fysisk oceanografi och geofysisk hydromekanik.

Walter Munk föddes 1917 i Wien, Österrike, men är amerikansk medborgare. Han förvärvade sin PhD i oceanografi 1947 och blev 1954 professor i geofysik vid Scripps Institution of Oceanography.

Crafoords belöning

Crafoordprisets fyra miljoner svenska kronor är ett av världens största vetenskapliga priser; det delas nu ut den 11 maj 2010.

Anna-Greta och Holger Crafoords fond grundades 1980 och det första priset delades ut 1982. Priset delas växelvis ut vart tredje år inom (1.) astronomi och matematik, (2.) geovetenskaper och (3.) biovetenskaper, främst ekologi.

[Se också >> Svenska DagbladetNorra SkåneKristianstadsbladetYstads AllehandaSkånskanVestmanlands Läns TidningSörmlands NyheterGöteborgs-Posten]

Bland några tidigare Crafoordpristagare som jag minns inom gruppen biovetenskap är Carl Woese (2003) som upptäckte gruppen Archaea, encelliga organismer som påträffas i extrema miljöer där andra inte förmår leva; Ernst Mayr (1999) som studerat biologisk utveckling, arters bildande och anpassning till sin omgivning; Edward Wilson (1990) som studerat biodiversitet och dynamik på isolerade öar, samt bröderna Eugene Odum och Howard Odum (1987) som gett ekologin ett nytt ansikte; de grundlade systemekologin och visade hur ekosystem är uppbyggda och hur de fungerar.

[Bilder: Scripps institution of oceanography/Crafoordska stiftelsen]

SL


Internationella biodiversitetsåret 2010

14 januari 2010

2010

Förenta Nationerna har förklarat 2010 som det internationella biodiversitetsåret. Det är en hyllning till livet på jorden och till betydelsen av livets mångfald för våra liv. Världen välkomnas att under 2010 medverka till att skydda livets mångfald på jorden.

Vid invigningen av biodiviersitetsåret i Naturhistoriska Museet i Berlin uppmanade Tysklands förbundskansler Angela Merkel världen att skydda jordens biologiska mångfald:

– The conservation of biological diversity has the same dimension as climate protection. We need a trend reversal – not at some point in the future, but immediately.

Den 30 september 2009 sände Miljödepartementet ett brev till EU:s miljöministrar för att presentera EU-ordförandeskapets satsning för biologisk mångfald.

Andreas Carlgren skriver: ”Att värna den biologiska mångfalden är avgörande för människan och en av de mest krävande utmaningarna vi står inför. Vi miljöengagerade politiker har ett särskilt ansvar för att kommunicera vikten och värdet av biologisk mångfald inom våra regeringar, partier och politiska systemet, men även bredare till näringslivet, lokala aktörer och en bredare allmänhet. Det arbetet vill vi stödja.”

Observera att det står ”Vi miljöengagerade politiker …”.

Det svenska EU-ordförandeskapet har skapat en webbplattform för att bidra till ett lyft för biologisk mångfald och ekosystemtjänster i den politiska diskussionen. Satsningen skulle ses som en upptakt inför det internationella biodiversitetsåret 2010.

FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD) är ett globalt avtal om bevarande och hållbart nyttjande av den biologiska mångfalden. Under åren 2009-10 pågår en uppföljning av konventionens mål om att senast 2010 hejda förlusten av biologisk mångfald. 2010-målet är ett svenskt initiativ.

Konventionen UN Convention on Biological Diversity (CBD) omfattas av 192 stater samt EU och beskrivs här på engelska, spanska och franska.

bild: Pawel Flato

Det är naturligtvis internationellt ytterst pinsamt och skamligt för Sverige och för svensk naturvård att i landet inleda bioversitetsåret med en besinningslös jakt på en rödlistad och akut hotad (CR) art som vargen.

Det är svårt att förstå hur miljöministern Carlgren skall kunna se övriga EU:s miljöministrar i ögonen och uppträda som miljöengagerad politiker. Han förlöjligar och drar skam över Sverige.

[Bild: Pawel Flato]

SL


Politikerlögner också om vargslakten

13 januari 2010

 

bild: Aftonbladet

Riksdagens beslut från 2009 om licensjakt på 27 vargar skulle ha som huvudsakligt syfte att motverka inavel. Miljöminister Andreas Carlgren har påstått att vargarna inte skulle vara genetiskt friska och att den snabba ökningen av antalet genetiskt sjuka vargar till och med skulle äventyra målet för hela rovdjurspolitiken.

Denna totala missuppfattning har skapat en förväntan om att de skjutna vargarna skulle vara missbildade.

Vargarna skulle skjutas för att motverka inavel, men de vargar som har skjutits var friska.

Vid Statens veterinärmedicinska anstalt SVA har 98 vargar obducerats sedan 1996, men inte ett enda fall har visat på genetiska sjukdomar eller missbildningar. Inavel bedöms inte i första hand genom obduktioner. De viktigaste tecknen är de effekter på fortplantningen som gör att det i varje kull föds färre valpar.

Antalet valpar per kull har nu minskat från i medeltal 4,5 till 3,5 per år. Inaveln syn alltså i första hand inte på de vargar som föds, utan på de vargar som inte föds.

Framstående forskare är kritiska till att miljöministern motiverat årets jakt med vargarnas dåliga gener. Inavel kan inte vara ett argument för jakt. För varje djur som skjuts minskar den genetiska variationen i populationen. Så länge den är så liten som nu går det inte att vetenskapligt motivera jakt.

Den viktigaste åtgärden för vargens framtid är att nya djur tillåts flytta in så att vargstammen får nya gener. Riksdagen beslutade om en vargstam med högst 210 djur. Antalet djur totalt är inte avgörande, utan hur många som reproducerar sig. Något tiotal par som nu räcker inte.

Miljöminister Andreas Carlgren är på semester utomlands. Det är dags nu för honom med några kurser i zoologi – och efter klimatmötet också i meteorologi; eller varför inte att flytta utomlands?

 

[Bild: Aftonbladet]

SL