Klimathot – bubblor i vårluften

30 april 2010

 

bild: Lindgren Labs

Redan i mitten av december förra året kunde Chalmers alumniblogg berätta att Stefan Jarl arbetade med en ny film med arbetsnamnet Underkastelsen.

Stefan Edman – hedersdoktor vid Chalmers, författare och miljödebat-tör – talade om att den kommande filmen är en dokumentär om klimathotet med fokus på de gifter och kemikalier som förgiftar jordklotet och att den kan bli lika drabbande som Al Gores En obekväm sanning.

Jag ser på den genomskinliga vårhimlen och funderar på hur Edman kan få ihop ett klimathot med de gifter och kemikalier som förgiftar jordklotet. Hur kan det sambandet se ut?

De flera tusental nya, och främst syntetiska, ämnen som människorna sprider jorden runt i mark och vatten – hur kan de egentligen påverka klimatet, de globala temperaturförändringarna i atmosfären och aktivi-teterna på solens yta.

Ordet klimat verkar att nu ha fått samma värde av ospecificerad okun-nighet som miljö hade för femtio år sedan. Nästan allt kan kombineras med förstavelsen klimat- och betyder lika mycket – alltså nästan ingen-ting. Nyligen hörde jag talas om klimatskatt. Skatt på klimatet, vad kan det vara? Skatt som går rakt upp i luften?

Varför inte också beskatta vinden? De som dessutom förfular landska-pet med vindsnurror kan ju få betala extra motvindsskatt. Alla de som ler glatt och vackert får dessutom betala extra solskensskatt …!

Snart kommer himlen att fördunklas av röken från brinnande ris- och sophögar. Sköööna Maaaj …

[Bild: Lindgren Labs]

SL


Grisar och svin i Lortsverige

29 april 2010

 

Den årstid har kommit då det anses naturligt att en del av befolkning-en skall göra rent efter en annan del av befolkningen. Många ifråga-sätter inte ens missförhållandena utan rusar, påhejade av media, som i glädje och fest ut i natur och grönområden för att städa upp efter grisarna.

Trots bidragen från de ideella fritidsrenhållarna så kostar nedskräp-ningen stora summor som borde stämma till eftertanke.

bild: Radio Skaraborg/Bertil Ericsson
Lortsverige

Enbart i Stockholms stad kostade 2008 upplockning av skräp ungefär 100 000 000 kronor – det är etthundra miljoner. För det beloppet skulle 3 496 vårdbiträden med en lön på 20 000 kronor i månaden kunnat bli anställda.

Redan 2003 beräknades att skattebetalarna varje år fick bekosta upp-plockning av skräp för mer än 377 miljoner kronor. I Stockholm plockar 150 renhållningsarbetare upp 5 000 ton skräp varje år. Det är tuggum-min, godispapper, cigarettfimpar, cigarettpaket, glasspapper, portions-snus, kaffemuggar och annat, som egentligen borde ha hamnat i papperskorgarna.

Varje år kastar Sveriges rökare omkring 750 miljoner fimpar på marken – det motsvarar tio tusen badkar fyllda med fimpar.

En liter rymmer 500 fimpar; ett vanligt badkar rymmer 150 liter; tio tusen badkar motsvarar 750 000 000 fimpar.

Detta är ingen nyhet. Redan 2002 skrev Mats Gellerfelt om medbor-garansvar, den utbredda normlösheten i samhället och om råttornas dagliga och nattliga fester.

Läs nu om hur skolelever plockade skräp som hjälp till unga i södra Sudan.

Lort-Sverige var en serie radioreportage av Ludvig Nordström (1882–1942) från 1938 som egentligen skildrade bostadsförhållandena på den svenska landsbygden. De gavs också ut som bok 1938 och orsak-ade häftiga debatter. Bokens andra upplaga finns här i elektronisk form.

Jag vill inte på något sätt förolämpa grisen eller svinet. De lever på sitt sätt efter sina naturliga, biologiska förutsättningar.

När människor uppträder som grisar och svin borde det ha funnits andra förutsättningar – uppfostran och eget omdöme.

De flesta borde kunna se skillnad mellan en stad och en svinstia, men tydligen inte alla – och de är dessutom ganska många.

[Bild: Radio Skaraborg/Bertil Ericsson]

SL


Miljöskymning

27 april 2010

 

I dessa dagar vill alla politiska partier vara ett miljöparti och erbjuda oss det bästa miljöklimatet. Till och med Reinfeldt blir miljöpartist, sägs det.

bild: Sveriges Radio Gotland

Ändå blåser det snålt över det svenska miljöarbetet, trots att miljöministern jagar på, fast kanske mest vargar och röster.

Redan för en och en halv månad sedan stod det klart att miljömåls-propositionen skulle bli en besvikelse, utan framsynta förslag och utan pengar.

Flera av de svenska miljömålen är omöjliga att nå inom de ramar som har ställts upp. Den nya strategin är att målen skall finnas kvar, men att det skall få ta lång tid att uppnå dem. Det skulle innebära att miljö-målspolitiken blir mer realistisk. Om målen är omöjliga undergrävs tilltron till systemet, påstår miljöministern.

Kanske är det bara ramarna som är för snäva och insatserna som är för klena?

– Svårigheterna beror på att naturen behöver lång tid för att återhämta sig, men också på att frågorna ibland är helt beroende av internationella åtgärder, försöker miljöministern ursäkta sig.

Även med ett kommunalråd från miljöpartiet hamnar miljöfrågorna långt ned på prioriteringslistan – som i Nyköping. Kommunen säljer för all framtid ut viktiga områden i skärgården och detta får allvarliga kon-sekvenser för miljön. Om tio år upptäcker de vad som har gått förlorat – Nyköpings orörda skärgård finns inte längre.

Nyköpings framlidne fågelforskare och miljöprofil Viking Olsson har för alltid slutat klänga i klippstupen för att ringmärka berguv, och han försvarar inte längre naturen med näbbar och klor.

Han var chockad över exploateringen, företrädesvis med exklusiva villor, och han bävade för konsekvenserna om den fortsätter i dagens takt. Särskilt besviken var Viking Olsson på att miljöpartiet varit så tyst i de här frågorna, trots att partiet har ett eget kommunalråd.

— De har inte gjort ett skvatt för miljön, sa´ Viking Olsson.

När miljömålen instiftades 1999 var förhoppningen att samtliga 16 mål skulle vara uppfyllda till år 2020. Sveriges Radio Ekot har nu gjort en kartläggning av miljömålen, men trots att den är gjord av Sveriges Radio så redovisas den endast av fyra de 25 radiokanalerna.

I Västernorrland är det inte möjligt att nå målen om giftfri miljö, levande skogar och ett rikt växt- och djurliv. För att uppnå miljömålen krävs också tydligare riktlinjer så att olika aktörer i länet vet vad just de kan göra för miljön. Också de enskilda länsborna måste bli mer medvetna.

I Stockholm har det gått allra sämst med att minska bullret, ett miljö-problem som ofta hamnar i skymundan.

Gotland kunde det kanske ha sett annorlunda ut om länsstyrelsen fått mer pengar till skogen, men övergödningsmålet kan inte nås för naturen hinner inte återhämta sig i tid

I Halland går den faktiska utvecklingen i miljön åt fel håll på tre områden: ett av dem är ett rikt odlingslandskap. Där saknas fortfarande en strategi för att skydda värdefull jordbruksmark mot exploatering.

Sveriges Radios kartläggning visar en märkbart försämrad prognos för att nå målen. De sammanlagt 151 fall som nu bedöms som omöjliga skall jämföras med 113 fall för tre år sedan.

Nu när regeringen har omformulerat miljömålen så att de ska bli lättare att uppfylla så har länsstyrelserna gemensamt kommit fram till att detta innebär att fem mål som inte kan nås i tid istället kan nås efter särskilda satsningar – men utan att miljön förbättras på något sätt.

SL


Varningsklocka om vårt kemiska samhälle

26 april 2010

 

Under min livstid – efter andra världskriget – har ett kemikalie-samhälle vuxit fram med hundra-tusentals kemikalier som många är giftiga för såväl oss människor som för andra levande varelser.

 bild: Folkets Bio

I den nya filmen Underkastelsen visar Stefan Jarl hur vi människor underkastar oss sådant som vi vet är skadligt för oss. Barnen idag föds med ökande mängder kemikalier i sina kroppar och de nyfödda har högre koncentrationer i sina kroppar än mammorna.

Guide i filmen är Åke Bergman – professor i miljökemi vid Stockholms universitet – som tillsamman med forskare från USA, Kanada, Storbri-tannien, Tyskland, Schweiz, Spanien, Finland, Danmark och Sverige ger skrämmande fakta om hur lite vi vet om vilka faror det innebär, särskilt när olika kemikalier blandas.

Ingen vet riktigt hur mycket kemikalier en vanlig människa har i sitt blod. Gifterna lagras i kroppen och ingen vet heller riktigt hur de påver-kar oss på sikt. Särskilt angeläget är det att reducera mängden kemikalier i barn.

Industrin påstår att det är dyrare att förbjuda användningen av vissa kemikalier än att låta dem fortsätta spridas, men med vilken rätt?

Spridningen av kemikalier jorden runt är ett lika stort problem för mänskligheten som det så stort uppmärksammade ”hotet” från ett variabelt klimat, men den kan ändå pågå i tysthet. Bland politiker och allmänhet i det lilla Sverige väcker den inte ens samma uppmärksam-het som jakten på några oskyldiga rovdjur.

Kemikalierna i våra samhällen är en fråga som borde engagera alla – men vem har modet och vem har kunskapen?

Filmen Underkastelsen har i veckan haft premiär i Köpenhamn och visats på ett antal biografer i Sverige. I svensk TV kommer den att visas nästa år.

 

Läs recensionerna >>
Min son föddes med kemikalier i kroppen, av Ewa Jacobsson – Afton-bladet, 23 april 2010
Underkastelsen, av Helena Lindblad – Dagens Nyheter, 23 april 2010
Underkastelsen, av Mats Bråstedt – Expressen, 22 april 2010
Otäckt men hoppfullt klarspråk, av Malin Lindroth – GT, 21 april 2010
Stefan Jarl tar prov på världen, av Jeanette Gentele – Svenska Dag-bladet, 21 april 2010
Tungt budskap från Stefan Jarl, av Karoline Eriksson – Svenska Dag-bladet, 22 april 2010
Underkastelsen, av Michael Tapper – Sydsvenskan, 23 april 2010
De oföddas försvarare, av Annika Gustafsson, – Sydsvenskan, 24 april 2010
En dokumentär rysare i tiden, av: Björn G Stenberg – Upsala Nya Tid-ning, 23 april 2010
Underkastelsen, av Lars Böhlin – Västerbottens Folkblad, 23 april 2010

[Bild: Folkets Bio]

SL


Hotade växter och djur i kulturhistoriska miljöer

24 april 2010

 

bild: Länsstyrelsen Gotland
Luddvårlök, Gagea villosa

När deras naturliga miljöer inte längre finns kvar tar flera arter sin till-flykt till våra kulturhistoriskt intressanta miljöer. Det är då risk att de tar skada när byggnader renoveras utan att det är känt att de hotade arterna finns där.

Ett 50-tal fridlysta eller hotade arter har påträffats i och kring bygg-nader: exempelvis steklar, skalbaggar, och fjärilar i vass- och halmtak och kalkvägglavar på kyrkogårdsmurar. På kyrkogårdsgångar växer den fridlysta luddvårlöken. I gårdsmiljöer förekommer sådana hotade växter som lätt kan uppfattas som ogräs: hjärtstilla, hålrot, kråkkras-sing, väggört.

Regionmuseet i Kristianstad har genomfört ett projekt i och kring bygg-nader. Region Skånes miljövårdsfond har bidragit med ett par hundra tusen kronor till det projektet. I mars hölls ett seminarium vid Region-museet om känsliga arter som bor och vistas i byggnader.

Läs mera >> i De finns fast de inte syns, Kristianstadsbladet, 24 april 2010

[Bild: Länsstyrelsen Gotland]

SL


En fältbiolog som funnit sin rätta väg

22 april 2010

 

Per Kornhall var biologilärare vid Livets Ords skola i Uppsala. Där lärde han eleverna att tro på den bibliska skapelseberättelsen. Samtidigt utbildade han sig till forskare i växtbiologi vid Uppsala universitet. Gradvis växte hans tvivel allt starkare.

Det var fruktansvärt roligt att undervisa, när jag var mera frispråkig och att se blicken i deras ögon när de började tänka själva.

– Sedan kunde de i alla fall inte säga att vetenskapsmän är dumma i huvudet, när de väljer att tro på evolutionen, och inte heller att de gör det för att de inte tror på gud.

Vetenskapsmännen drar en slutsats av det de faktiskt ser, berättar den före detta kreationisten i ett samtal med Daniel Olsson.

Vardagen i Livets Ords skola skiljer sig kraftigt från den vanliga skolan, menar Per Kornhall. Ändå liknar den i mycket andra skolor jag känner till.

– I början försökte jag följa alla föreskrifter, då skulle vi också ha uniform, vi skulle ha kavaj och slips och allt det där.

– När läraren kom in i klassrummet skulle eleverna stå kvar vid sina bänkar till dess man sagt ”godmorgon” och de fått tillåtelse att sätta sig ner. Det står i reglerna att de ska stå i bänkarna och besvara lärarens hälsning. Men sådant klarade jag bara inte. Jag ville ha ett annat förhållande till mina elever.

Friskolor startas därför att föräldrarna inte vill att deras barn ska umgås med andra barn och möta deras åsikter. Därför vill man sätta dem för sig själva. Skolorna startas i opposition mot det omgivande samhället. Den religiösa inramningen i skolan betonas: varje dag börjar med en morgonbön och varje vecka hålls en gudstjänst för alla eleverna.

På en högstadieskola i Sverige, finansierad av svenska skattemedel, satt jag och bara tänkte att jag vill inte – jag vill inte ha mina barn här.

 

Eva Wernlid
Lektor Per Kornhall

 

Digital kompetens är en viktig del av biologiundervisningen, och det är viktigt att eleverna utvecklar sin förmåga att dra nytta av de möjligheter som IT-utvecklingen har skapat. Idag sker kommunikation, datainsamling och databearbetning digitalt, både inom forskarvärlden, i näringslivet och i det övriga samhället.

Detta måste naturligtvis också skolan ta fasta på, så att eleverna som en integrerad del av ämnesundervisningen också ges möjlighet att utveckla den digitala kompetens som de behöver.

Undervisning skall inte enbart bestå av en serie förklaringar som eleverna ska kunna återge. De måste också få uppleva hur naturvetenskaplig forskning och kunskapsbildning går till i verkligheten. Därvid spelar datoranvändningen en viktig roll.

Visualiseringar kan förklara svåra begrepp och animationer och korta filmer kan klargöra funktioner, processer och förlopp. För att eleverna ska förstå biologiska beskrivningar och förklaringar är det viktigt att de också får undersöka objekt och fenomen ur olika synvinklar, och att de själva får göra laborationer och experiment. Biologin kan också göras begriplig genom digitala laborationer.

* * * * *

För några år sedan belönades Per Kornhall som förste svensk med European Science Teaching Award för exellence in physics teaching, trots att fysik egentligen inte är hans område.

Materialet handlade bland annat om Einsteins relativitetsteori, Big Bang och atombombens födelse. Han angrep ämnet från ett annorlunda håll och är säker på att tankesättet går att tillämpa inom flera andra ämnen.

* * * * *

Läs också >>

Det är lättare att bli manipulerad än folk tror. Dagens Nyheter, 2010-04-20

Per Kornhall. Personlig webbsida och blogg.

Teaching in Sweden: tackling creationism, making waves, Science in School, Issue 10, Winter 2008, pages 88 – 93.

 

Böcker att läsa >>

Dawkins, 2007   Kornhall, 2008   Kornhall, 2010

Richard Dawkins, 2007: Illusionen om Gud.

Per Kornhall, 2008: Skapelsekonspirationen – funamentalisternas angrepp på utvecklingsläran.

Per Kornhall, 2010: Livets Ord – kontroll och manipulation i Jesu namn.

 

Recension. Joakim Molander: Skrämmande inblick i sektlivet, SvD Kultur, 24 maj 2010

 

[Bilder: Leopard förlag]

SL

 


Världens ekosystem i ny amerikansk naturvårdsatlas

21 april 2010

 

 bild: Washington Post

The Atlas of Global Conservation publiceras den 22 april gemensamt av Nature Conservancy och University of California Press.

I Atlas of Global Conservation har för första gången samlats sådana uppgifter, bland många andra, som var populationer finns koncent-rerade, vilka arter som är i uppenbar fara för att dö ut, var skogarna fortast försvinner och var naturen utvecklas som bäst. Boken beskriver vår jord mer i detalj än som någonsin varit möjligt tidigare och förenar land, sötvatten och marina miljöer.

Atlas of Global Conservation innehåller fler än 100 planscher och kartor i flerfärg samt artiklar av framstående naturvårdare som sätter in sina texter i deras globala sammanhang.

Planscher som visas här:
1. Terrestrial Bird Species – 2. Freshwater Bird Species – 3. Seabird Species – 4. Terrestrial Mammal Species – 5. Freshwater Mammal Species – 6. Marine Mammal Species – 7. Freshwater Fish Species –
8. Amphibian Species – 9. Causes of Amphibian Declines – 10. Lizard and Snake Species – 11. Turtle and Crocodilian Species – 12. Terrest-rial Plant Species – 13. Centers of Planet Diversity.

[Bild: Washington Post]

SL