Amatörernas marknad

 

Alltsedan min barndom har den svenska skolan förändrats. Folkskolan från 1842 blev enhetsskola 1949. Följande 60 år av experimenter-ande har snart resulterat i en katastrof. Allt skulle visserligen bli förbättringar men nu kommer ändå den slutliga lösningen: lärar-legitimationen.

För att få en fast tjänst som lärare kommer i framtiden att krävas en examen från lärarhögskola och en lärarlegitimation. Legitimationen kan möjligen lösa lärarnas egna fackliga problem, men någon lösning på skolans förtvivlade läge kan den ändå knappast bidra med.

Den svenska lärarutbildningen är omtvistad – men oomtvistat under-målig. En lärarutbildning måste vara en praktisk-pedagogisk skolning på vetenskaplig grund. Med det menar jag inte någon flumpedagogik eller ”prata-med-din-kamrat-metodik” som enbart utvecklar den nya rasen av moderna pedagoger med bristfälliga kunskaper och mycken samtalsiver.

bild: Life in the NHS

Även de som har mer kvalificerade utbildningar och examina ska kunna få lärarlegitimation, men först sedan de genomgått en ettårig komplet-terande pedagogisk utbildning.

Det är inte rimligt att, som nu, väl kvalificerade och disputerade lärare ska tvingas öda bort ett år av sin yrkesverksamma tid för att genomgå en undermålig utbildning vid en lärarhögskola och där ”undervisas” av förskollärare och andra utan egen forskningserfarenhet (kallade adjunkter).

Universitetslärare skall vara docent- eller doktorskompetenta, men skillnaden mellan föreskrifter och verklighet är skrämmande.

En lärare som har undervisat i många år och har disputerat i litteratur-vetenskap är likaväl som den som har en doktorsexamen från Harvard inte behörig utan den särskilda legitimationen. Däremot är en nybakad student med enbart ett par hundra högskolepoäng från en lärarhög-skola behörig för den fasta tjänsten. Detta lockar inte kvalificerade akademiker att fundera på en framtid som lärare.

Krav: Det måste finnas en särskild praktisk-pedagogisk skolning för kvalificerade och lektorsbehöriga lärare.

Krav: Varje skola måste i huvudämnena ha minst en lektorsbehörig lärare. Detta skulle kunna medverka till att återupprätta läraryrkets anseende.

Skolan utgörs inte enbart av lärare utan styrs av lokala skolledare (rektorer), oftast med otillräckliga kvalifikationer, och av politiskt valda skolmyndigheter med spariver och ekonomiskt ansvar, men med ringa pedagogisk förståelse.

Vem som helst kan numera bli rektor och skolchef – och blir det dess-värre också. Allsköns kontorister, lågstadielärare, fritidsledare, musik-, bild- och gymnastiklärare utan egen erfarenhet av teoretiska studier återfinns på sådana tjänster.

Krav: Om skolans anseende skall återupprättas krävs disputerade rektorer – alltså med minst doktorsexamen – vid alla skolor.

 

Läs också >>
Vi inför yrkeslegitimation för alla Sveriges lärare 2012
Yrkeslegitimation införs för lärare
Ledare: Underkänt
Svårt för lärare att utvecklas
Lärarlegen sänks av splittrade moderater

[Bild: Life in the NHS]

SL

Annonser

2 Responses to Amatörernas marknad

  1. Göran Wensheim skriver:

    Instämmer helt. Idag och med de betygskriterier som skrevs på 90-talet har gymnasierna ofta inte lärar-kompetens för betygsättning.

    Exempel: Psykologi B-kurs och betyget VG: Eleven granskar kritiskt psykologiska teorier och forskningsresultat. Biologi B MVG: Eleven värderar och jämför olika modeller och teoriers giltighet och identifierar skillnader mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra verkligheten.

    – Vem har hört talas om gymnasie-rektorer som efterlyst lärare (lektorer) som kan sätta betyg efter dessa kriterier?

  2. […] I den trängda ekonomin prioriteras inte anställandet av lektorer. De gamla lektorerna går i pension och inga nya tillsätts. […]