Oklippta gräsmattor ger större biologisk mångfald

 

bild: Sveriges Radio
Bergsfjäril

Miljömålet till år 2020 om ett rikt växt- och djurliv verkar omöjligt att uppnå. Trots det politiska målet att hejda förlusten av biologisk mångfald till år 2010 så fortsätter den svenska floran och faunan att utarmas.

Många svenska ängsväxter har blivit sällsynta eller utrotningshotade och antalet utrotningshotade fjärilsarter har ökat kraftigt under de senaste åren.

Sluta att klippa gräsmattan. Den vilda och naturlika trädgården ger en rik blomning under lång tid av året med en obetydlig arbetsinsats och minskat arbete med gräsklippning och ogräsrensning. Naturliga ängs-växter kan räddas och fjärilarna kommer att trivas.

Den svenska normen för en välskött trädgård tycks vara en stor, hårt klippt gräsmatta. Lika obegripligt är det att kommuner, även med dålig ekonomi, lägger miljoner på avancerad maskinpark, på bevattning och semesterpersonal för att sköta gräsmattor hela sommaren. I stället borde vi alla satsa på traditionell höskörd tidigt på hösten. Det skulle bli enklare och mycket billigare och dessutom ge en rikare och vackrare utomhusmiljö.

Det är tråkigt med alla dessa trädgårdar med släta gräsmattor runt husen och kantiga, klippta häckar – ofta av utländska växter – och planteringar med ickesvenska blomväxter och med belysningar som i onödan förbrukar vår energi och försämrar vårt klimat. Tankarna går lätt till traditionella kyrkogårdar i stället för till vanliga trädgårdar med naturligt växande buskar och svenska blomväxter.

Det viktigaste i trädgården är egentligen naturen. För att få en trevlig harmoni och en fin trädgård kan du göra den mera vild – den behöver inte se slarvig ut för det. Se över gräsmattan, klipp den inte lika kort som tidigare, utan låt den få växa av sig självt. Så och plantera växter som djuren – dagfjärilar, nattfjärilar, bin, andra insekter och fåglar – tycker om.

Den vilda och naturlika trädgården ger en rik blomning under lång tid av året. Samtidigt lockar många ängsblommor till sig fjärilar och ger föda och livsrum för hotade insekter och flera andra djurgrupper.

bild: BirdSafari Sweden
Göran Sjöberg

Grå strimmätare (Horisme aemulata) påträffades första gången i Öster-sjöregionen på Gotska Sandön 1960; den arten var tidigare enbart känd från bergstrakter i Centraleuropa. Göran Sjöberg studerade den på Gotska Sandön 1968.

Sedan början av 1960-talet har Göran Sjöberg tittat på fjärilar tillsam-man med intresserade från hela Sverige, arbetat för att väcka folks intresse för fjärilar och under mer än 15 år propagerat för fjärilsskåd-ning. Han är ordförande i Gästriklands entomologiska förening och den drivande kraften bakom Fjärilsvägen.

Sveriges första officiella fjärilsväg invigdes den 7 juni 2007. Längs den tre kilometer långa, bilfria grusvägen i Grinduga, sydöst om Gävle, finns en idealisk miljö för dagfjärilar, där drygt 50-talet arter kan ses flyga.

Kommersiella fjärilsskådarresor har sedan tidigare anordnats av eng-elska researrangörer till länder som Costa Rica, Malaysia och Ghana, men det var först i fjor som brittiska turister upptäckte de svenska fjärilarna. Då kom ekoturisterna till Grinduga by och Fjärilsvägen.

Intresset utomlands är stort för den svenska naturen och i England finns ett stort intresse för fjärilar. Flera av arterna vid Fjärilsvägen är sällsynta i både resten av Sverige och i Europa.

Det är den kalkrika marken längs Gävle-kusten som indirekt gynnar de ovanliga fjärilarna. Kalken ger ett naturligt skydd mot försurningen och gynnar den flora som de storvingade fjärilarna lever av. Eftersom väg-kanterna längs Fjärilsvägen rensas på gammaldags vis med lie först på sensommaren, så får fjärilarna där ännu bättre livsbetingelser.

Detta inlägg i bloggen har uppmärksammats av Ekoturismföreningen.

 

[Bilder: Sveriges Radio; BirdSafari Sweden]

SL

5 kommentarer till Oklippta gräsmattor ger större biologisk mångfald

  1. Nisse skriver:

    Det är en strålande ide att ha en äng istället för en gräsmatta. Att slippa andas in avgaser från gräsklipparen låter också skönt. MEN! Hur ska man få en äng på naturlig väg (dvs genom att låta marken vara ifred) utan att den ockuperas av kirs och maskros? Dessa vidriga växter kan på kort tid tränga ut i stort sett allt.

    Ett alternativ kunde vara att klippa gräset fram till midsommar då kirs och maskros går i blom, och sedan låta marken vara i fred. Skulle det fungera?

  2. Måns B skriver:

    Nisse
    Om du vill ha en äng så skulle jag rekomendera dig att anlägga en, dvs ta bort gräsmattan och så in en ängsfröblandning. Företaget jag brukade anlita, som dels kunde sätta samman en blandning med lokala arter av örter och gräs, finns tyvär inte längre. Men om du googlar på Ängsfrö så får du rätt många träffar bland andra Pratensis (http://www.pratensis.se/) dom erbjuder i alla fall frön med svenskt ursprung. Men det finns fler företag att välja på.

    En äng går utmärkt att anlägga i ganska liten skala, jag hade en på ca 30 kvadratmeter medan jag fortfarande hade kolonilott och den attraherade mycket fjäril, bin, humlor, blomflugor och diverse skalbaggar. Förutom att det är trevligt med alla insekterna så får du en plätt som blommar ‘naturligt’ under stor del av sommaren, där många även fungerar bra som bukettblommor.

    Har du inte plats för en äng så kan du anlägga en fjärilsrabbat, med arter som ger mycket pollen och nektar och där kan du förstås med fördel utesluta gräsen.

    • Svenolov Lindgren skriver:

      Måns, Tack för att du delade med dig av dina erfarenheter av ängar.

  3. Per Jiborn / Ekoturismföreningen skriver:

    Jag vill bara uppmärksamma er på att vi har länkat till era blogginlägg och tankar kring ekoturism i vår senaste summering.
    Se vidare Maj 2010: Nytt, tyckt & bloggat

  4. […] någonting att äta och det är förklaringen till att det finns allt färre fjärilar. Numera är dikeskanterna de bästa livsmiljöerna för […]