Växter har också en mat- och sovklocka

30 september 2010

 

Disputation för doktorsexamen i Umeå fredagen den 1 oktober 2010

Skalman är känd för sin mat- och sovklocka men också växter har en sådan – möjligen mer komplicerad. Växlingarna mellan ljus och mörker – dag och natt – har lett till att de flesta organismer har utvecklat en inre, biologisk klocka.

bild: Umeå universitet
Mikael Johansson

Fredagen den 1 oktober kl 10:00 försvarar Mikael Johansson, Institu-tionen för fysiologisk botanik, Umeå Plant Science Centre – sal KB3B1, KBC-huset – sin doktorsavhandling om den cirkadianska klockan i ett- och fleråriga växter: koordination av tillväxt med biologiska rytmer.

Den biologiska klockan kallas den cirkadianska klockan efter latinets Circa diem – ungefär en dag – och den hjälper till att styra de biologiska processerna så att de sker vid den tid på dygnet som är mest gynn-sam för organismens fortlevnad.

Mikael Johansson har vid Umeå universitet studerat de gener och pro-teiner som styr växternas klocka. Med mer kunskap om denna finns möjligheter att anpassa nya arter till att växa på platser där de tidi-gare inte kunnat överleva.

[Bild: Umeå universitet]

SL

Annonser

Forskarbloggar – vetenskaplig kommunikation och kunskapsproduktion

30 september 2010

 

Disputation för doktorsexamen i Lund fredagen den 1 oktober 2010

bild: Lunds universitet
Sara Kjellberg

Fredagen den 1 oktober klockan 13:15 disputerar Sara Kjellberg vid Universitetet i Lund – Institutionen för Kulturvetenskaper, Biskops-gatan 5, rum 314 – på sin doktorsavhandling om forskarbloggar – vetenskaplig kommunikation och kunskapsproduktion i bloggosfären.

[Bild: Lunds universitet]

SL


Tidningsankor, riktiga fåglar och usla journalister

29 september 2010

 

På kvällen den 26 september 2010 klockan 20.57 publicerar Västerbottens-Kuriren en artikel av Kristina Waldenborg om den uppmärksammade iakttagelsen – den andra i Sverige – av en vitvingad lärka vid Holmögaddd .

Kristina Waldenborg skriver – tydligen helt korrekt – att arten bara ”har varit synlig i Sverige en gång tidigare. Det var på Gotland för flera år sedan”.

Det är lätt att med hjälp av en sökmotor finna den ursprungliga rapporten i Club 300 om Vitvingad lärka – ny art för landet och få veta vad som hände den 7 juli när Bo Hultgren som vanligt gjorde en morgonrunda på Furilden på nordöstra Gotland.

Platsen är den rätta: Gotland. Tiden är den rätta: Flera år sedan (= åtta år).

Ändå publicerar samma tidning – Västerbottens-Kuriren – bara fyra timmar senare med ”stöd och hjälp” av Tidningarnas Telegrambyrå en ny artikel i samma ämne med den uppenbart oriktiga uppgiften att ”fågeln har bara setts en gång tidigare i Sverige – på Öland för åtta år sedan”.

Gotland och Öland är två olika öar – även om de båda ligger utanför Stockholm.

Redan klockan 0: 41 har den felaktiga uppgiften – ibland med bistånd av Tidningarnas Telegrambyrå – fått fäste bland de okritiska journalis-terna och finns före morgonkaffet i Västerbottens FolkbladUpsala Nya TidningPiteå-TidningenSkånska DagbladetDagens Nyheter – och Norrbottens-Kuriren.

Senare under dagen följer ett helt koppel av tidningar som fortsätter att förmedla den felaktiga uppgiften om att den vitvingade lärkan tidigare synts på Öland: AftonbladetBlekinge Läns TidningBohus-läningenEskilstuna-KurirenGefle DagbladSmålandspostenSödermanlands Nyheter – och Östersunds-Posten.

Tre tidningar – Folkbladet (Norrköping)Folket (Eskilstuna)Nya Lidköping-Tidningen – har klarat sig undan felaktigheten genom att förkorta texten från Tidningarnas Telegrambyrå och berättar endast att ”fågeln har bara setts en gång tidigare i Sverige”.

* * *

Jag är inte imponerad. Det är en skam för såväl tidningarna som deras journalister att inte kunna hantera lätt tillgängliga fakta på ett korrekt och kompetent sätt. Särskilt bör Tidningarnas Telegrambyrås oförmåga till saklighet och dess funktion som ”desinformationscentral” uippmärksammas.

Jovisst. Detta handlar ju bara om en liten fågel som tydligen kommit på avvägar. Naturligtvis finns det viktigare och mera allvarliga saker att skriva om …

Men varför skriver då dessa tidningar alls om denna lilla fågel?

Om jag inte kan få korrekta uppgifter kan jag lika gärna vara utan deras osanningar.

Om de inte kan skilja på Öland och Gotland, varför skall jag tro att de i något annat fall kan skilja mellan norr och söder, stor och liten eller Afrika och Amerika?

bild: Nelly Lindgren
SL


Vitvingad lärka på Holmögadd

28 september 2010

 

De första rapporterna om fyndet av vitvingad lärka på Holmögadd kom förra måndagen och väckte omedelbart uppmärksamhet. Hund-ratals ornitologer från hela landet har vallfärdat till Kvarken vid Västerbottenskusten.

Vitvingad lärka

Den vitvingade lärkan häckar från Kaukasus och österut över de tem-pererade områdena av södra Asien och Kazakstan. Den övervintrar över ett stort område med stäpp norr och väster om Svarta havet och mer än hälften av dess vinterområden ligger i Europa. I Västeuropa är den en mycket sällsynt gäst .

Arten har bara varit synlig i Sverige en gång tidigare; på Furilden på Gotland den 7 juli 2002 – den fågeln sågs bara en mycket kort stund innan den försvann.

Läs mer >> i Västerbotten-Kuriren 26 september 2010 och i Tidnings-ankor, riktiga fåglar och usla journalister 29 september 2010.

[Bild: Krister Nordström, Hörnefors]

SL


Forskardagar i Stockholm, 6 – 7 oktober 2010

27 september 2010

 

Årets Forskardagar vid Stockholms universitet arrangeras nu för tolfte året i Södra huset, Frescati, 6–7 oktober 2010.

Under forskardagarna kan du i korta populärvetenskapliga föredrag ta del av nya rön och upptäckter och även möta de forskare som finns bakom arbetena. Deltagarna i Forskardagarna har alla disputerat och fått sina doktorsavhandlingar godkända vid Stockholms universitet un-der läsåret 2009/2010. De har arbetat inom vitt skilda områden, inom humaniora, juridik, samhällsvetenskap och naturvetenskap.

Se hela programmet. – Fri entré och öppet för alla!

 

Ett urval bland föreläsningarna:

Karin Ebert, Naturgeografi
– Onsdag 6 oktober kl 15.00–15.45, hörsal 2

Datormodeller avslöjar Sveriges ytas ålder
Norra Sveriges berggrundsyta vittnar om varma tider för många miljoner år sedan, då landytan vittrade sönder och lämnade ett landskap med tropiska inslag efter sig. Effekterna av istidens glacialerosion på landskapet är mindre än man trott. Med hjälp av datorproducerade höjdmodeller och fältstudier kan man studera hur gammal Sveriges yta verkligen är och vilka processer som skapade den.

Erik Engström, Kemisk meteorologi
– Torsdag 7 oktober kl 12.00–12.45, hörsal 2.

Sotmängden i luft och regn över södra Asien
Utsläppen av sotpartiklar ökar i många länder i södra Asien. Här får vi höra om olika mätningar av sot i luft och regn som gjorts i Nepal, Indien och Maldiverna. I de två senare länderna domineras sotspridningen av monsunen, men även andra utsläppskällor bidrar. I Nepal är sotmängden till största del påverkad av olika förbränningskällor, vilket gör det svårare att mäta monsunens inverkan.

Hanna Eriksson Hägg, Tillämpad miljövetenskap
– Onsdag 6 oktober kl 10.00-10.45, hörsal 2.

Kött, kväveutsläpp och klimatförändring
Här får vi höra mer om hur mängden övergödande kväve som når Östersjön påverkas av olika mänskliga aktiviteter, samt vilken inverkan framtida klimatförändringar har på kväveutsläppen. Vilka insatser gör mest nytta och var ska dessa insatser främst göras? Om köttkonsumtionen ökar i Östersjöländerna, vad händer då?

Magne Friberg, Zoologi
– Torsdag 7 oktober kl 15.00-15.45, hörsal 2.

Fjärilars evolutionära ekologi
Hur vet fjärilslarven att vintern är i antågande? Varför utnyttjar fjärilshonor bara en bråkdel av de värdväxter deras larver kan livnära sig på? Och vad händer när hanar och honor av två fjärilsarter möts som är så till förväxling lika att inte ens hanarna själva ser skillnad på honorna? Här får vi chansen att höra mer om fjärilarna och deras evolutionära ekologi.
Läs mer om >> Honor med full koll på aningslösa hanar – de nyupptäckta skogs- och ängsvitvingefjärilarna har svårt att se skillnad på varandra.

Leptidea sp. bild: Magne Friberg

Jakob Heyman, Naturgeografi
– Torsdag 7 oktober kl 09.00-09.45, hörsal 2.

Tibets glaciärer – aldrig riktigt stora
Tibet är ett av jordens mest nedisade områden, med glaciärer som förser flera av de största floderna i Asien med smältvatten. Glaciärerna har varierat i storlek över tiden som ett resultat av klimatvariationer, men exakt hur stora de har varit vid olika tidpunkter har vi bara begränsad kunskap om. Här presenteras en studie som visar att Tibets glaciärer varit relativt små över mycket lång tid.
Läs mer om >> Glaciärer i Tibet – aldrig riktigt stora.

Christina Jonsson, Naturgeografi
– Torsdag 7 oktober kl 11.00-11.45, hörsal 2.

Kiselalger skvallrar om klimatförändringar
Norra Sverige är känsligt för klimatförändringar eftersom området påverkas av luftmassor med olika ursprung från Nordatlanten, Östersjön och Arktis. Beroende på vilken luftmassa som dominerar förändras temperaturen, men också sjövattnets sammansättning. Förändringarna plockas upp av små kiselalger som lever i sjön. Algernas skal kan ge oss kunskap om klimatvariationer under de senaste 10 000 åren.
Läs mer om >> Kiselalger som berättar om klimatförändringar

Britta Sannel, Naturgeografi
– Torsdag 7 oktober kl 15.00-15.45, hörsal 4.

Subarktiska torvmarker – en tickande kolbomb?
Torvmarker med permafrost lagrar stora mängder kol. I norra Sverige håller torvmarkerna på att tina och landskapet förändras. I centrala Kanada däremot har permafrosten varit stabil sedan den bildades för ~5000 år sedan. När klimatet blir varmare kan vidsträckta torvmarker i subarktiska områden komma att tina. Då kan kolet i marken frigöras till atmosfären och ytterligare förstärka växthuseffekten.

Lisen Schultz, Systemekologi
– Onsdag 6 oktober kl 13.00-13.45, hörsal 6.

Lär dig förändra världen!
Miljön är i kris, men vad kan vi göra åt det? Är det möjligt att skapa en positiv samhällsutveckling utan att förstöra ekosystemen omkring oss? Här berättas om hur det gick till när några eldsjälar i en skånsk kommun förvandlade en sumpmark och en soptipp till ett världsberömt vattenrike, som numera lockar både turister och fåglar.

[Bild: Magne Friberg]

SL


Ny framgång för Stockholms universitet

20 september 2010

 

Bland världens främsta universitet finns i 2010 års Shanghai-rankning Stockholms universitet på plats 79.

Stockholms universitet

Academic Ranking of World Universities görs varje år av Jiao Tong-uni-versitetet i Shanghai och Stockholms universitet har under flera år fun-nits bland de främsta universiteten i världen; vid förra rankningen på plats 88 och nu nio platser högre – på plats 79,

Bland världens 100 främsta universitet finns nu också Karolinska Insti-tutet på plats 42 och Uppsala universitet på plats 66.

Shanghairankningen grundas främst på forskningskriterier som antalet Nobelpris och citeringar i vetenskapliga tidskrifter som Nature och Science.

* * *

Margot Wallström, en socialdemokrat från Hammarö utanför Karlstad, har tackat ja till att bli ordförande för Lunds universitet.

SL


Geologins dag 10 år – 11 september 2010

06 september 2010

 

Geologins dag firas den 11 september.

Geologins dag är en nationell temadag som har initierats av National-kommittén för geologi vid Kungliga Vetenskapsakademien. Dagen har årligen genomförts sedan 2001.

bild: Lindgren Labs

Geologins dag kommer att firas på ett hundratal platser över hela Sverige.

Geologins dag

Läs mer om >>
Arrangemangen under Geologins dag 2010
Geologins dag vid Sveriges geologiska undersökning
Geologins dag vid Stockholms universitet
Estwing Geological Tools are the profess-ional tools of geologists, archeologists and paleontologists worldwide.

[Bild: Lindgren Labs]

SL