Regler finns – också i Tyresta naturreservat

23 november 2010

 

Efter orienteringstävlingen Järladubbeln uppdagades i Tyresta naturreservat att gator i skogen hade sågats mot målet och att små träd hade kapats. Gamla snitslar och lappar satt kvar.

Stiftelsen Tyrestaskogen förvaltar skogen. Händelsen blev polisanmäld. Orienterarna som anordnade tävlingen har erkänt. Åklagaren avskriver ändå ärendet.

bild: Tyresta

Tyresta nationalpark och naturreservat är ett av de största orörda skogspartierna i Sverige utanför fjällvärlden och har en av de finaste urskogarna söder om fjällregionen. Tyresta nationalpark inrättades 1993 och omfattar 1.970 hektar. Runt nationalparken ligger Tyresta naturreservat som en skyddande hästsko i söder, öster och norr. Reservatet omfattar 2.700 hektar och totalt är det skyddade området nästan 5.000 hektar.

Det finns stora skyltar och tavlor som upplyser om reglerna i området och att inte ens en kvist får brytas av där.

Kanske är det möjligt att en klubb orienterare i sin springariver inte kan uppfatta, inse och förstå innebörden av allmänna och välkända regler för umgänget med fridlyst natur – trots att de erkänt förseelsen.

Än mera uppseendeväckande är det att en åklagare skall behöva ha problem med att läsa innantill. Texten ”I naturreservatet får du inte skada växtligheten genom att gräva upp växter, bryta kvistar eller fälla träd” är så tydlig att den bör förstås av de flesta.

Åklagaren anser ändå att stiftelsen Tyrestaskogen också uttryckligen borde ha sagt till orienteringsklubben att träd inte får sågas ner. Åklagarens bedömning är att brottet inte har straffbar nivå.

En mljöhandläggare vid länsstyrelsen tycker att detta är en tunn förklaring, särskilt som man aldrig får bryta kvistar eller såga ner träd på någon annans mark – oavsett om det är ett naturreservat eller inte. Styrelsen kunde ju heller inte utgå från att orienteringsklubben skulle såga ner träd.

Länsstyrelsen har beslutat att inte driva ärendet vidare eftersom vad de anmäler ofta blir nedlagt. Åklagarna måste naturligtvis prioritera, men det blir ändå konstigt därför att också relativt små miljömål har betydelse.

Det är viktigt att alla, även åklagare, förstår och respekterar de regler som finns – också i naturen.

[Bild: Tyresta]

SL


Nya naturreservat i Västernorrland

23 november 2010

 

bild: Länsstyrelsen Västernorrland

Länsstyrelsen i Västernorrland har inrättat tre nya naturreservat.

Felåsen i Ånge kommun utgörs till största delen av äldre, brand-präglad naturskog.

Kvarnhusberget i Örnsköldsviks kommun består till största delen av äldre grandominerad barrnaturskog med mycket höga skogliga natur-värden.

Grenigtmyrans naturreservat i Härnösands kommun är en viktig lokal för den rödlistade laven långskägg. Långskägg är en skägglav, som kan bli flera meter lång och som främst påträffas i äldre gran-skogar.

I Västernorrland finns nu totalt 145 naturreservat.

[Bild: Länsstyrelsen Västernorrland]

SL


Tio miljoner kronor krävs 2011 till förorenade områden i Västernorrland

18 november 2010

 

Länsstyrelsen i Västernorrland planerar omfattande insatser 2011 för att utreda och åtgärda flera förorenade områden i länet.

 

bild: Svensk Leverantörstidning
Domsjö industriområde

Omfattande tillsynsarbete och fördjupade undersökningar planeras vid Domsjö industriområde i Örnsköldsviks kommun och Eka Alby i Ånge kommun.

Vid Wifstavarv i Timrå kommun kommer hela markområdet att saneras, föroreningssituationen vid Östrands massafabrik skall utredas och fortsatta åtgärder krävs vid Fagervik före detta industriområde. Vid Hjälta före detta impregneringsanläggning i Sollefteå skall sanerings-arbetena färdigställas.

Länsstyrelsen ansöker från Naturvårdsverket också om medel för ut-redningar bland annat vid Köja före detta sågverk i Kramfors, Östavall före detta kopparvitriolimpregnering i Ånge och vid Nyviks före detta sågverk i Sundsvall.

 

Läs också >> Regionalt program för arbete med förorenade områden i Västernorrland 2010

[Bild: Svensk Leverantörstidning]

SL


Rektor med osanna, vilseledande och över-drivna meriter

17 november 2010

 

Per Eriksson hade blivit rektor för Nordens största universitet och chef för en av landets största myndigheter med 6 tusen anställda, 46 tusen studenter och en budget på 6,5 miljarder kronor.

Den 22 mars 2007 befordrades generaldirektören Per Eriksson till professor i signalbehandling vid Lunds universitet. I hans ansökan om att bli rektor för universitetet fanns senare exakt samma hand-lingar som hade gjort honom till professor. Ett och ett halvt år efter befordran till professor tog Per Eriksson emot rektorskedjan i Lund.

Per Eriksson hade då själv blivit professor och rektor för Lunds universitet på osanna, vilseledande och överdrivna meriter, har Sydsvenskans granskning visat.

 

Få forskare blir professorer. Det förutsätter normalt ett omfattande vetenskapligt arbete i internationell klass och numera också en peda-gogisk gärning. Per Eriksson hade inte mycket av detta.

Han hade gjort en fin karriär som tjänsteman, men det var meriter som inte på något sätt kunde ersätta kärnan i professuren: forskning och undervisning. Hans viktigaste meriter var gamla, rent av åldersstigna. När Per Eriksson utsågs till professor 2007 hade han inte publicerat något självständigt vetenskapligt arbete sedan 1989.

Professorsbefordringar skall föregås av en strikt granskningsprocedur. För att säkerställa att kandidaten håller måttet värderar externa sakkunniga den sökandes meriter. Mellan de sakkunniga och den som skall utvärderas får inga beroendeförhållanden eller andra kopplingar finnas.

De som granskade Per Erikssons meriter var inte oberoende. Flera nyckelpersoner hade kopplingar till honom: gemensamma resor, styrelseuppdrag och stora forskningsbidrag från den myndighet där Eriksson var chef.

När Per Eriksson ville bli professor, gjorde Lunds Tekniska Högskola också avsteg från sina annars så hårda krav; Per Eriksson slapp bland annat en lärarkurs. Under samma tid nekades emellertid flera forskare med betydligt starkare meriter befordran.

Helt utan meriter var Per Eriksson inte. Han hade sex (!) vetenskap-liga artiklar i viktiga tidskrifter. Och han hade erfarenhet av att hand-leda doktorander, men bilden av den framgångsrike handledaren var inte sann. Han framhöll sina insatser som uppfinnare och var inne-havare av patent men också dessa påståenden var oriktiga.

Utbildningsdepartementet vill inte kommentera uppgifterna om att Per Eriksson blev rektor på vilseledande meriter utan hänvisar till univer-sitetsstyrelsen – som bara lägger locket på:
Jag har inga kommentarer, säger Allan Larsson (en gammal social-demokrat).

Rektor för Lunds Tekniska Högskola konstaterar i sin blogg att ”hand-läggningen av Per Erikssons befordran till professor har skötts på ett pro-fessionellt och korrekt sätt”.

En av Sydsvenskans läsare kommenterar:
– För oss som jobbar på ett universitet, så är detta inte förvånande. Det visar bara, återigen, att det handlar inte om kompetens. Det handlar om kontaktnät och att ha rätt bakgrund, rätt vänner, rätt kön och rätt hudfärg.
  Det finns många alternativ till Eriksson med bättre meriter men som inte haft rätt kontakter för att få samma ”gräddfil”.
  När ska man sluta kvotera in vita män till viktiga positioner och börja anställa och belöna efter kompetens?

 

En av de första arbetsuppgifterna för rektor Per Eriksson blev att ta fram nya regler för hur uppgifter om vetenskaplig oredlighet – alltså fusk – skall hanteras vid Lunds universitet. Sådan oredlighet är att ge ”vilseledande uppgifter om en persons insats i forsk-ningen”.

 

SL


Nytt naturum i Kristianstads Vattenrike

16 november 2010

 

Naturum Vattenriket och naturreservatet Årummet invigs – mitt i staden, mitt i vattenriket – av Naturvårdsverkets Generaldirektör Maria Ågren den 27 november 2010 klockan 11.00.

 


Naturum Vattenriket

Musikensemblen Mare Balticum med rötter i Kristianstad bjuder på medeltida toner i naturums hörsal klockan 13.00.

”Biosfärområde Kristianstads Vattenrike i ett globalt sammanhang”
Professor Carl Folke, Stockholm Resilience Centre, föreläser för allmänheten klockan 15.00

Öppet hus med visningar hela dagen till 16.00Därefter öppet alla dagar 11–17.

Se programmet för invigningen den 27 november och för resten av år 2010.

 

Naturum Vattenriket – i Biosfärområde Kristianstads Vattenrike – ligger mitt i naturen men ändå på bara fem minuters promenadavstånd från järnvägsstationen och centrum.

Naturum Vattenriket får en yta med omkring ettusen kvadratmeter med utställningar, restaurang, naturskola och konferenslokaler. Kring huset anläggs en konstgjord våtmarkssjö som skall bli hemvist för mycket av det djurliv som finns på andra håll inom Vattenriket och som därigenom också kan beskådas på ett lättåtkomligt sätt.

Biosfärområde Kristianstads Vattenrike omfattar Helgeåns avrin-ningsområde i Kristianstads kommun och de kustnära delarna av Hanöbukten. Detta blev det första biosfärområde i Sverige som in-rättades enligt UNESCO:s nya krav och godkändes sommaren 2005. Ett biosfärområde ska utgöra ett modellområde för samspelet mellan natur och människor i världen.

 

Läs vidare om >> verksamheten i biosfärområdet och om vädret i Kristianstad just nu, och se bilder från webbkamerorna i Vattenriket.

[Bild: Vattenriket Kristianstad]

SL


Fotoutställning i naturum i Karlstad

16 november 2010

 

Naturfotografen Arne Mortensen ställer ut sina bilder i naturum i Karlstad till den 30 januari 2011.

bild: Värmlands Folkblad
Naturfotografen Arne Mortensen

Naturfotografen Arne Mortensen gillar inte att sitta i gömslen och vänta på att djuren ska söka sig in framför linsen. I stället rör han sig i markerna.

Arne Mortensen har fotograferat mycket mera än varg. Han har också mött björnar, polarrävar, valrossar och lunnefåglar. Om höstarna brukar han åka upp till Sonfjället i Härjedalen och fotografera björnar. Han har också varit på Island, Svalbard och Shetlandsöarna. Han tycker om det storslagna landskapet där, de öppna ytorna.

[Bild: Värmlands Folkblad]

SL


Har vindkraftståget gått?

13 november 2010

 

Vindkraften har nått sin fulla potential år 2015. Utvecklingen har planat ut och tekniken har nått mognadsstadiet visar en studie från Patent- och registreringsverket, PRV, av 21 tusen ansökningar om patent från 80 länder sedan 1970.

Sverige står bara för en halv procent av patentansökningarna sedan 1990 – totalt 105 stycken – och ligger långt efter Danmark och Tyskland.

bild: Sveriges Radio
Har svenska företag missat vindkraftståget?

Antalet patent inom ett nytt teknikområde följer ett givet mönster – en tydlig S-kurva. Vindkraften är nu inne i sin mognadsfas och om några år uppnås också den fysikaliska gränsen för hur stora rotorbladen kan bli.

Dagens vindkraftteknik är fortfarande i tillväxtfasen när det gäller regleringen och hur turbinen skall optimeras för att kunna nå högsta möjliga effekt.

”Svenska företag har missat vindkraftståget” skriver tidningen Ny Teknik, nr 45, sidan 6, 10 november 2010.

* * * * *

Vindkraften kan bli ett uppsving för vägbyggarna. Stora som små bolag slåss om att få bygga vägar och fundament, men de har be-kymmer med att få tillstånd av markägare och myndigheter. Framtiden för byggbolagen med vindkraften avgörs antagligen av miljödom-stolarna.

En kraftig utbyggnad av vindkraften är kontroversiell. Överklagandena är redan många och motståndet växer mot framför allt de större projekten.

Det råder full storm i vindkraftdebatten.. Det finns en djup spricka mellan dem som förespråkar vindkraft och deras motståndare.

Motståndarna anser att det inte blåser tillräckligt mycket i Sverige för att vindkraften skall vara försvarbar, att effekten blir för låg och att byggandet subventioneras i för hög grad. Andra anser att en omställ-ning till ”ren” el måste ske och att vindkraft handlar om ”vägval”.

bild: Ny Teknik

[Bilder: Sveriges Radio; Ny Teknik]

SL


Gigantiskt radioteleskop planeras på södra halvklotet

13 november 2010

 

The Square Kilometer Array – SKA – är radioastronomins största projekt. Det skall bli världens största radioteleskop, med en signal-uppsamlingsyta om en kvadratkilometer, och vara i gång runt år 2020.

SKA kommer att bli 50 gånger större och 100 gånger snabbare än något av dagens radioteleskop – och 10 000 gånger känsligare. När någon utomjording pratar i mobiltelefon på Neptunus skall vi kunna höra samtalet och har de FM-sändningar på Sirius skall vi kunna höra dem också.

bild: Ny Teknik
Australien vill gärna vara värd för världens största radioteleskop.

SKA kommer att bestå av grupper av tusentals små radiomottagare. Antenner kommer att vara utplacerade med ökande avstånd längs spiralarmar och signalerna från antennerna förs via fiberoptiska kablar till en datacentral.

Datorn utgör den centrala delen av teleskopet och ger bilden av det som skall studeras. När allt är färdigt kommer antennerna att vara spridda över en hel kontinent. Delar av den här tekniken har redan provats ut i Europa.

Teleskopet ska finansieras till en tredjedel av USA, en tredjedel av Europa och en tredjedel av resten av världen. Ingen enskild nation kan bekosta eller driva det. Systemet kommer i drift att konsumera hundratals megawatt elektricitet, men skall i möjligaste mån drivas med solenergi.

Det som blir begränsande i SKA är hur stor mängd data som kan processas. Så stora bandspelare finns ännu inte att dessa stora datamängder kan ”spelas in” och observationerna sparas. Tio miljarder miljarder bits per sekund ska processas – det är lika mycket som världens totala internettrafik i dag. Varje dygn kommer fem miljarder miljarder miljarder bitar information att tas om hand – det är lika mycket som alla ord som någonsin yttrats av mänskligheten.

SKA kommer att sträcka sig över en hel kontinent på södra halvklotet – Australien eller Sydafrika – för att möjliggöra observationer av Vintergatan och de Magellanska molnen. Blir valet Australien kommer centraldatorn och teleskopets centrum att placeras i öknen öster om Perth, där centraldatorn placeras, och de mest avlägsna antennerna att byggas på Nya Zeeland. Blir valet Sydafrika placeras teleskopets centrum i Karoo norr om Kapstaden och antenner i Namibia, Botswana, Zambia, Madagaskar, Kenya och Ghana. Såväl i Australien som i Sydafrika byggs nu pilotanläggningar för att testa tekniken.
bild: Ny Teknik

 

 

Radioastronomer är en sorts kosmiska paleontologer. I ett vanligt teleskop är det bara sådant som lyser som går att se och ljuset från riktigt avlägsna galaxer syns inte i vanliga teleskop. Med ett radioteleskop kan astronomerna avslöja universums dolda hemligheter och se gasmolnen där stjärnor och galaxer föds.

 

Att titta långt bort är också att titta tillbaka i tiden. Med SKA vill astronomerna se så långt tillbaka att de kan upptäcka stoftmolnen där de allra första stjärnorna efter Big Bang tändes.

 

Läs också >>
Hela Kaianders Semplers artikel ”Världens största radioteleskop” i Ny Teknik, nr 45, 10 november 2010, sidan 27.

[Bild: Ny Teknik]

SL


Rikligt med ål i Hanöbukten

12 november 2010

 

Ålen är akut utrotningshotad men ändå finns det mycket ål i Hanö-bukten i år. De licensierade ålfiskarna har aldrig fått upp så mycket ål som nu. Under några få nätter har de fått 20 ton ål – det liknar inget som fiskarna upplevt tidigare.

bild: Kristianstadsbladet
Den 4 november var sista dagen för årets ålfiske.

– Jag har varit fiskare i 40 år och det tidigare rekordet var ungefär 550 ålar i en kasse. I år fick vi över 1500; vi har fått något otroligt … berättar en ålfiskare. Det är främst i Blekinge som rekorden har slagits.

Vattnen däromkring har varit ovanligt varma och det kan vara orsaken till att det funnits så mycket ål i år. Blankålen har dessutom varit mycket fin.

Ålen är upptagen på årets röda lista, den är akut utrotningshotad och alla har uppmanats att undvika den fisken. Världspopulationen av ål har minskat med mer än 95% sedan 1980-talet. Årets fångst är ännu inte redovisad men uppgifterna om att den har varit god tycks stämma.

Rödlistningen har gjort att folk har tvekat för att ha ål på julbordet. De stora restaurangerna i trakten har inget val. Ålen måste helt enkelt finnas på ett skånskt julbord – annars hade de drabbats av bojkott.

Ett julbord utan ål är inget riktigt julbord.

[Bild: Kristianstadsbladet]

SL


Ett gränsfall – Norge/Sverige – med fridlysta djur

11 november 2010

 

Den alerta och påpassliga norska polisen har hos en konservator i Hedmark i Norge påträffat frysboxar med fridlysta djur som är olagliga att både skjuta och hantera. Nu åtalas konservatorn för häleri och riskerar tre års fängelse.

Många av de djur som påträffades i frysarna kan ha fällts på laglig väg. I åtalet på fredag ingår därför enbart fem järvar, en kungsörn och en hel flådd varg.

 

bild: Fotoakuten, 3748
Järv

I frysboxarna fanns bland annat ett björnhuvud, två hela vargar och ett vargskinn, 32 hela lodjur och lodjurshuvuden, tolv lodjursskinn, sex hela järvar, tre järvhuvuden och flera skinn, två uttrar, två myskox-huvuden, tre kungsörnar, fyra duvhökar, sju sparvhökar och ytterligare ett 30-tal rovfåglar.

Eftersom mannen arbetar som djurkonservator tror polisen inte att han själv har skjutit alla djuren.

Järvarna har spårats med DNA-profiler och polisen vet att de kommer från öster, nära gränsen till Dalarna och Värmland. Flera av djuren kan ha fällts i Sverige.

Länsstyrelsen i Dalarna har inte haft någon kontakt med polisen i Norge. Flera fall av illegal jakt är emellertid polisanmälda. Bland annat finns vargar som bara har försvunnit; de kan ha dragit iväg eller ha blivit skjutna och lagda i någon frysbox.

I Norge är det förbjudet att döda skyddade rovdjur utan tillstånd. Detta gäller bland annat varg, björn, lodjur, järv och rovfåglar. Det är också förbjudet att förvara, stoppa upp och sälja sådana djur.

 

[Bild: Fotoakuten, 3748]

SL