En stroke upplevd inifrån

17 februari 2011

 

Hjärnforskaren Jill Bolte Taylor från Indiana, USA, drabbades som 37-åring av en kraftig stroke när ett blodkärl i vänstra halvan av hennes hjärna brast. Den 10 december 1996 förändrades hennes liv för alltid.

Inom loppet av några timmar förlorade hon sin förmåga att tala, läsa, skriva och gå. Hennes minne var i det närmaste helt utraderat.

 

bild: Allison Cooke, Indiana University
Dr Jill Bolte Taylor

Tiden som följde blev en berg-och dalbana mellan två verkligheter: den euforiska känslan från höger hjärnhalva som styr känslor och krea-tivitet, och de logiska rationella tankarna från vänstra hjärnhalvan.

Det tog åtta år för Jill Bolte Taylor att tillfriskna helt. 2008 blev hon utsedd till en av världens 100 mest inflytelserika personer av Time Magazine.

Boken Min stroke av Jill Bolte Taylor tar med läsaren på en resa in i den mänskliga hjärnan. Den kom ut på svenska 2009 och i en ny utgåva 2010 från Internetbokklubben Bra Böcker.

Den som undrar hur det känns att drabbas av stroke bör läsa kapitlet ”Morgonen då stroken slog till”. Där får vi följa en hjärnforskares egen beskrivning av hur de kognitiva funktionerna gradvis försämras.

Den som känner någon som har haft en stroke, eller något annat slags hjärnskada, kan ha hjälp av kapitlen om tillfrisknandet. Där finns tips om sådant som behövs, för att använda eller sprida till någon som kan ha nytta av dem.

 

Läs mer [på engelska] >>

Se och hör Jill Bolte Taylor i The Oprah Show. Jill Bolte Taylor har varit gäst hos Oprah Winfrey vid olika tillfällen, bland annat ägnades ett program enbart åt henne.

A Superhighway to Bliss . The New York Times, 25 maj 2008.

The 2008 TIME 100. Fifth annual list of the world’s most influential people: Scientists & Thinkers – Jill Bolte Taylor.

Dr. Jill Bolte Taylor; hemsida.

* * * * *

Stroke är en sammanfattande benämning på hjärnblödning – som drabbade Jill Bolte Taylor – och blodpropp i hjärnan, också kallat slaganfall eller hjärninfarkt.

En svensk upptäckt kan leda till en ny strokemedicin. Ett ämne har visat sig hjälpa hjärnan att snabbare reparera de skador som uppstår vid en stroke och behandlingen kan påbörjas så sent som efter två dagar. Den svensk-amerikanska upptäckten baseras på observationer som är gjorda på råttor för mer än 70 år sedan. Substansen skall nu testas på patienter i Japan.

För den som kommer in till sjukhus senare än fyra timmar efter en stroke hjälper inte propplösande medicin och de hjärnskador som då har uppstått blir bestående. Med den nya strokemedicinen kan be-handlingen påbörjas också efter två dagar.

Ett problem är att endast var tionde strokepatient kommer in i tid till sjukhus för att kunna få propplösande behandling. Många drabbade kanske inte ens märker att de fått stroke och omgivningen känner inte till symptomen.

Stroke är nu en av de stora folksjukdomarna och den främsta orsaken till livslång invaliditet. 150 000 personer lever idag med någon form av handikapp som orsakats av stroke och möjligheterna till medicinsk behandling är begränsade.

 

Läs också >>

Under stroken blev hon ett med världen – Svenska Dagbladet, torsdag 28 april 2011

Cinna Bromander drabbades av en stroke när hon var 31, Expressen, 2 september 2010.

Minilaboratorium för hjärnceller vid stroke, 18 maj 2010.

Lär känna symptomen – minuter avgör vid stroke, 5 maj 2010.

 

[Bild: Allison Cooke, Indiana University]

SL


Vetenskapsakademiens program våren 2011

16 februari 2011

 

Kungliga Vetenskapsakademien är en obunden, icke-statlig orga-nisation med sin främsta uppgift att främja vetenskaperna och stärka deras inflytande i samhället. Ett kunskapsbaserat samhälle som prioriterar utbildning, forskning och innovationer har de bästa förutsättningarna för att möta framtidens utmaningar.

bild: KVA

Här presenteras Kungliga Vetenskapsakademiens program för våren 2011.

Adressen är – om inte annat anges – Kungliga Vetenskapsakademien, Lilla Frescativägen 4A, Stockholm.

Vissa av arrangemangen direktsänds och finns i efterhand tillgängliga som video on demand. Fler uppgifter och eventuella ändringar i pro-grammet finns också här; det uppdateras fortlöpande.

[Bild: KVA]

SL


Rävens dvärgbandmask: en ny men oönskad art i Sverige

14 februari 2011

 

 

För första gången har rävens dvärgbandmask (Echinococcus multi-locularis) påträffats i Sverige av Statens veterinärmedicinska anstalt i en räv från Uddevallaområdet.

bild: Karin Troell, SVA
Rävens dvärgbandmask (Echinococcus multilocularis)
är ett par millimeter lång.

 

Rävens dvärgbandmask kan ge upphov till svår sjukdom. I områden där parasiten är vanlig undviker människor att äta svamp och bär i skogen.

Etablerar rävens dvärgbandmask sig i Sverige måste både barn och vuxna förhålla sig på ett nytt sätt till naturen och sluta att äta vilda bär. Mikroskopiskt små maskägg kan finnas på bären och orsaka echinokockinfektion.

Statens veterinärmedicinska anstalt arbetar nu med utökad övervak-ning av utbredningen av rävens dvärgbandmask i Sverige.

 

Läs mer >>

Fynd av rävens dvärgbandmask i Sverige, Statens veterinärmedicinska anstalt

Rävens dvärgbandmask påträffad i Sverige, Jordbruksverket

Dvärgbandmask för första gången i Sverige, Livsmedelsverket

Dvärgbandmask kan förvandla barnens smultronstrå till ett hälsohot, Statens veterinärmedicinska anstalt

Sjukdomsinformation om echinokockinfektion, Smittskyddsinstitutet

*  *  *

Fruktad mask nära Uddevalla, Bohuslaningen

Dödlig parasit hittad i Sverige, Svenska Dagbladet

Dödlig parasit hittad i Sverige, Dagens Nyheter

Dödsmasken har kommit till Sverige, Expressen

Livsfarlig parasit hittad i Sverige för första gången, Aftonbladet

Farlig parasit hittad hos räv i Sverige, Sveriges Radio Ekot

 

[Bild: Karin Troell, Statens veterinärmedicinska anstalt]

SL


Internationella året för kemi, 2011

09 februari 2011

 

Förenta Nationerna har utsett 2011 till kemins internationella år – ett år som ingår i FN:s årtionde för hållbar utveckling. Detta är en hyllning till kemiforskningens framsteg och dess bidrag till ökad livskvalitet.

Det är kemins förtjänst att européernas medellivslängd – som var 48 år vid slutet av 1800-talet – nu är runt 80 år.

Framförallt är det tre kemiska uppfinningar som har förbättrat folkhäl-san och gett människorna ett längre liv: 1. Den första är tvålen, som har gjort att människor kunnat hålla sig rena och slipper att dra runt med en massa skadliga bakterier. 2. Den andra är det klorerade vatt-net, som har gjort att vi fått vatten att dricka som är fritt från sjukdoms-alstrande mikroorganismer. 3. Den tredje är de kemiska läkemedlen, och då i första hand antibiotika.

Vi lever nu i en värld av kemi, på gott och på ont – men kanske mest på gott. Därför behövs också goda kunskaper om kemi.

Unga par sitter på uteserveringarna och pratar. Vi upptäcker i förstone ingen som helst kemi där … men det finns inget som är så fyllt av kemi som en förälskelse.

I en förälskad människas hjärna bildas ämnen som är besläktade med amfetamin, och som gör att man känner sig lycklig. Ämnet fenyletylamin associeras med känslor av eufori; ett kroppseget knark alltså.

Kroppen vänjer sig snart vid fenyletylaminet och skaffar motmedel mot ruset. Därför är förälskelsen oftast ganska kort. Även om kärleken har tagit helt slut så finns det tröst: choklad. Kakao innehåller nämligen ovanligt höga halter av fenyletylamin och liknande ämnen.

När kemin stämmer är allt möjligtVälkommen till kemiåret 2011

 

Kemi och kemisk kunskap ligger bakom många av de innovationer som sedan blir produkter i vår vardag: kläder, läkemedel och mycket annat. Om vi ska kunna hitta nya energilösningar som inte påverkar klimatet och få fram mat till jordens växande befolkning behövs kemisk kunskap.

Var med och fira Kemins år 2011 och lär dig mer om hur kemisk kunskap och forskning driver utvecklingen framåt. (Also In English)

Karlskogas egen Alfred Nobel inviger FN:s kemiår

Läs mer >>

Utställningen ”Kemi – Inga konstigheter!”Kemicentrum vid Lunds universitet vill ge nya perspektiv på vad kemi är och på ett spännande sätt förena estetik och vetenskap.

Kemins år 2011 vid Kemiska institutionen, Lunds universitet

Välkommen till Kemiåret på Chalmers, Göteborgs universitet och Universeum

Internationella kemiåret 2011 vid Institutionen för kemi, Göteborgs universitet

Kemiåret i Göteborg och västsverige

Kemiåret 2011 vid Stockholms universitet

Kemins år 2011 vid Kemiska sektionen, Uppsala universitet

Ingen ska missa kemins år i Uppsala: Förteckning över aktiviteter.

 

Molekylär gastronomi är den nya kokkonst som bygger på kunskap om biologiska, kemiska och fysikaliska processer vid matlagning. Van-ligen förknippas den med stjärnbeströdda lyxrestauranger, men den kan också utövas hemma i det egna köket.

För dem som själva vill testa den hetaste restaurangtrenden finns nu som hjälp ett startpaket för den molekylära kocken (Ny Teknik, 2 feb-ruari 2011, sidan 24).

En del av den nya kokkonsten går ut på att förändra råvarornas kon-sistens, exempelvis genom att förvandla en flytande soppa till fast form eller lägga ett tunt membran om någon fruktjuice så den kommer att likna en rå äggula.

När kemin stämmer är allt möjligt: Vad sägs om spagetti gjord av tomatsoppa, eller kaviar gjord av citronjuice?

SL


Fältbiologer i sorgetåg efter vargjakten

05 februari 2011

 

Med kistor i händerna – en för varje varg som skjutits – kommer Fältbiologerna att gå i ett sorgetåg genom Stockholm på söndag den 6 februari 2011. Med ylanden och tal kommer de vargar som har dödats under årets licensjakt att sörjas.

– Ingenting, absolut ingenting rättfärdigar jakten på en vargstam på bara drygt 200 individer, säger Fältbiologernas ordförande.

– När man ger tillåtelse att jaga varg som är på gränsen till utrotning måste vi fundera över om vi verkligen vill ha varg eller inte. Så som regeringen behandlar vargstammen kan man ju undra om målen med biologisk mångfald bara är tomma ord, säger den ansvarige för Fält-biologernas sorgetåg.

Fältbiologernas sorgetåg samlas på Mynttorget i Stockholm söndagen den 6 februari 2011 klockan 13.30 och går längs Kungsträdgården och Hamngatan mot Sergels torg. Omkring klockan 14.30 hålls talen på Sergels torg.

Läs referaten om Fältbiologernas vargprotest i Stockholm i
Aftonbladet och Sorgetåg för skjutna vargar i Sveriges Radio P4 Väst.

I Göteborg genomfördes redan den 3 januari en sorgemanifestation över illdåden mot den svenska vargstammen av hundratalet ungdomar som samlats till Fältbiologernas riksårsmöte i Kungälv.

Läs mer >>
JaktjournalenSvensk JaktBolagsfaktaNaturskyddsföreningenNya Wermlands-TidningenFilipstad i folkmun

 

Linda Laikre är fältbiologen som blev expert på vargens genetik

Linda Laikre är docent i populationsgenetik vid Stockholms universitet. Hon började studera vargars genetik i slutet av 1980-talet – lika länge har hon varit kritisk mot vargpolitiken.

bild: Thron Ullberg
Vargexpert – docent Linda Laikre

– När de vilda vargarna etablerade sig i Värmland i mitten av 1980-talet, sades det att tio individ räcker för en hållbar stam, nu säger de drygt 200. Jag blir så matt …!

Det krävs minst tusen individ för att vara rimligt säker på en långsiktigt genetiskt hållbar vargstam. Det har Linda Laikre sagt sedan 1988 och hon ändrar sig inte förrän vetenskapen kan visa om hon skulle ha fel.

Linda Likres kunskap om hur många vargar som behövs för en genetiskt frisk stam har ännu inte fått gehör. Regeringen har endast lyssnat till dem som tycker att jakt skapar ökad acceptans för varg, och att en stam med 210 vargar på sikt skulle vara tillräcklig för en gynn-sam bevarandestatus.

De har fel. Men väljer man den modellen, måste man förvalta stammen på bästa sätt. Men inte heller det har regeringen gjort, säger Linda Laikre.

bild: Victor Brott
Ingen vargkunskap alls …

– Det förefaller mig som om Andreas Carlgrens biologiska kunskaper – i synnerhet hans kunskaper i populationsgenetik – är tämligen bristfäl-liga, för att inte säga direkt obefintliga.
– Andreas Carlgren avspeglar en mer allmän förflackning i de natur-vetenskapliga kunskaperna bland svenska politiker som är allvarlig och som tyvärr säger en hel del om naturvetenskapens svaga ställning i det svenska samhället i stort. När vår miljöminister är så uppenbart okunnig om de fundamentala biologiska problem han faktiskt yttrar sig om, så undrar man ju hur det står till bland övriga politiker i regering och riksdag.
          Professor Erik Svensson i Biology and Politics, 4 januari 2010.

 

Skydda oss för inavlade politiker. Importera genetiskt friska politiker från andra länder.

 

[Bilder: Thron Ullberg, Victor Brott]

SL


Populärvetenskapligt rymdsymposium vid KVA

03 februari 2011

 

Svenska nationalkommittén för radiovetenskap, SNRV, uppmärk-sammar 10-årsjubileet av ODIN-satelliten, det svenska rymd-observatoriet.

Symposiet kommer förutom ODIN att behandla LOFAR (LOw Frequency Array) där en del nu installeras på Onsala Rymdobservatorium, och EISCAT (European Incoherent SCATter) med verksamhet i bl.a. Kiruna, samt vågutbredning i jordens jonosfär som är grunden för radiokom-munikation på lägre frekvenser såsom kortvåg.

Föreläsningar

10 år med Odins öga på vår atmosfär
Donal Murtagh , Chalmers

LOFAR – en ny era för radioastronomi
Hans Olofsson , Onsala Rymdobservatorium

Ny miljöforskning med högeffektradarn EISCAT 3D – ett fönster till den nära rymden
Esa Turunen , EISCAT

bild: Swedish Space Corporation
ODIN-satelliten

Symposiet är kostnadsfritt och öppet för allmänheten men bindande föranmälan krävs.

Tid. Torsdag 3 mars 2011 klockan 09.30 – 12.00
Plats. Kungliga Vetenskapsakademien, Lilla Frescativägen 4A, Stockholm

 

Läs mer >>
– om Svenska nationalkommittén för radiovetenskap, SNRV, och dess verksamhet.
– om Gigantiskt radioteleskop planeras på södra halvklotet.

[Bild: Swedish Space Corporation]

SL