Förenklad journalistik om dvärgbandmasken

 

Den 11 februari 2011 påvisades för första gången rävens dvärgbandmask (Echinococcus multilocularis) i Sverige.

Med rubriken ”Dvärgbandmasken stör inte svampplockningen” skriver Sveriges Radio Nyheter P4 Värmland efter ett pressmeddelande att …
Jordbruksverket och Socialstyrelsen konstaterar att vi kan plocka bär och svamp som vanligt trots spridningen av dvärgbandmasken. Väldigt få människor i Sverige riskerar att bli sjuka eftersom masken fortfarande är ovanlig här”.

bild: United States Dept. of Health and Human Services; Disease Control

Echinococcus multilocularis

Kritisk läsning av hela det nu publicerade materialet ger en delvis annan bild och visar på flera osäkerheter och kunskapsbrister.

Rävens dvärgbandmask är en några millimeter lång parasit som kan orsaka blåsmask (alveolär echinokockos) – en allvarlig sjukdom för människan.

Möjliga spridningsvägar för blåsmasken hos människa är livsmedel – bär, svamp, grönsaker, fallfrukt – och dricksvatten, inandning av damm, och kontaktsmitta från hand till mun. Det är inte klarlagt hur viktiga de olika spridningsvägarna är.

Kunskapen om smittvägarna grundas på hypoteser eller epidemio-logiska studier. Från de epidemiologiska studierna går inte att särskilja vad som beror på miljö, livsmedel eller annan smittväg.

Jordbruksverket och Socialstyrelsen har nu gemensamt redovisat ett regeringsuppdrag om ”Förslag till åtgärder för att skydda folkhälsan med anledning av att rävens dvärgbandmask påvisats i Sverige”.

I Sverige kan räv, mårdhund och varg vara huvudvärdar för parasiten. Hundar och katter kan också smittas.

Såväl vargen som hunden kan sprida smittan över stora områden genom att de vandrar eller transporteras långa sträckor; hunden är dessutom en potentiell smittkälla för människor. Det är oklart om katten kan vara smittspridare eller smittkälla för människor. Mårdhunden kan också spela en betydande roll om smittan etableras i norra Sverige och mårdhundsstammen ökar.

För närvarande är det oklart hur utbredd dvärgbandmasksmittan är eftersom det inte finns någon täckande provtagning.

Det är oklart hur smittan har kommit in i landet. Det är oklart vilken utbredning dvärgbandmasken kommer att få i framtiden. Vilka områden i Sverige som är mest gynnsamma för dvärgbandmasken är inte känt. Det är inte känt om det i Sverige finns förhållanden som motsvarar de starkt smittade områdena i Europa.

Smittskyddsinstitutet skriver att utan åtgärder för att bekämpa rävens dvärgbandmask är det sannolikt att den etablering som nu skett kommer att utökas. Förutsättningarna för att parasiten ska kunna etableras i andra områden i Sverige bedöms som gynnsamma. Hur snabbt spridningen kommer att gå är ännu oklart.

* * *

Det verkar inte helt klart om och när vi ”kan plocka bär och svamp som vanligt”, trots det optimistiska beskedet i radions nyhetsmed-delande. Det finns nog en hel del att ta reda på …

 

Läs också >>

Vad är rävens dvärgbandmask? beskrivs av Jordbruksverket som också lämnar rapporten om regeringsuppdraget och bilagorna till regeringsuppdraget samt de nya regler för införsel av hund och katt som gäller från den 3 juli 2011.

Utifrån de studier som finns i dag bedöms risken, men de studier som finns är otillräckliga skriver Livsmedelsverket

Samlad information om rävens dvärgbandmask från Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA

Sjukdomsinformation om rävens dvärgbandmask från Smittskyddsinstitutet

 

[Bild: United States Dept. of Health and Human Services; Disease Control]

SL

Annonser

One Response to Förenklad journalistik om dvärgbandmasken

  1. Nisse skriver:

    Läggg dig inte i …
    Det verkar som om myndigheternas främsta mål är att inte oroa folk och att hålla informationen borta från oss – vi anses tydligen för dumma för att hantera den. Att sedan några stackars satar blir smittade gör väl inget – de räknar säkert kallt med ett visst spill.

    På samma sätt hanterades cesium-värdena från Tjernobyl-olyckan: de höjde helt sonika gränsvärdena och vips var bär och svamp ätliga igen.