Fisken som försvinner från Hanöbukten

26 augusti 2011

 

Mera om gåtan för myndigheterna:

Fisken försvinner från Hanöbukten utan att någon förstår vad det beror på.

Fisk ??

I två artiklar i Kristianstadsbladet den 20 augusti 2011 uppges dels att ”fisken försvinner från Hanöbukten men vilken typ av miljöförstöring som orsakar flykten är en gåta för experter” dels att ”experter… håller med om att Helgeåns och Hanöbuktens ekologi är ur balans”.

Signaturen Bottennapp har i en kommentar – och direkt till tidningen – meddelat:
Det är värdefullt om Kristianstadsbladet också vill granska den åberopade ”expertisen”

– Vilken naturvetenskaplig skolning har vattendirektören Ola Gustafsson respektive fiskeridirektören Johan Wagnström vid länsstyrelsen i Skåne och vilka vetenskapliga arbeten inom det aktuella ämnesområdet har de publicerat?

Signaturen SGS26 kommenterar
Hoppas media följer upp inlägget med nya artiklar och inte lägger sig för byråkraternas ursäkter.

Kristianstadsbladet har inte svarat och är tydligen inte intresserat av sådan grävande journalistik.

Vetenskapliga publikationer redovisas i de svenska forskningsbiblio-tekens gemensamma katalog LIBRIS. Av denna framgår att den utan titel i artikeln, på endast tre rader, omnämnde ” Lars Collvin på länsstyrelsen” förefaller att vara den ende som har dokumenterat vetenskapliga kvalifikationer med en vetenskaplig avhandling vid Limnologiska institutionen i Lund (1984) om abborrens ekologi och trettiotalet vetenskapliga rapporter.

I LIBRIS redovisas för fiskeridirektören Johan Wagnström
endast 41 sidor i ett tjugo år gammalt länsstyrelsetryck med ”arttexter” om fiskar i Kristianstads vattenrike, 38 sidor i en sex år gammal länsstyrelserapport om fiskets framtid på sydkusten, och 40 blad som medförfattare för mer än tio år sedan om flodkräftan i Skåne – men däremot inga vetenskapliga publikationer. Inte heller för vattendirektören Ola Gustafsson återfinns några vetenskapliga publikationer i LIBRIS.

– Vi har ingen bra förklaring, säger länsstyrelsens fiskeridirektör.

– Vi har inget svar ännu, säger länsstyrelsens vattendirektör.

Naturligtvis hade det varit önskvärt att Kristianstadsbladet vågat följa upp sitt inlägg med nya artiklar …

Kanske kan av ovanstående ändå förstås något av det som i artikelkommentarerna kallas ”år av misskötsel och usel kontroll på vattenskadande verksamheter” och en ”skrämmande nonchalans och ineffektivitet av skånska myndigheter som fått förtroendet att värna våra naturresursers välbefinnande”.

Var finns biologerna?


Länsstyrelsen håller möten och konferenser medan Hanöbukten dör

20 augusti 2011

 

Fisken försvinner från Hanöbukten, men ingen vet vad det beror på. Vilket slags miljöförstöring som orsakar problemet är en gåta för myndigheterna.

– Vi har ingen bra förklaring, säger länsstyrelsens fiskeridirektör.

– Vi har inget svar ännu, säger länsstyrelsens vattendirektör.

 

 

Helgeån bidrar till övergödningen med fosfor, kväve och andra näringsämnen som förs ut i havet. Industrier och avfallsanläggningar läcker kvicksilver, tungmetaller och gifter. Tätorter bidrar med utsläpp och jordbruksmarken avger gödsel och bekämpningsmedel till vattnet.

Fiskbeståndet i Hanöbukten har även tidigare minskat och länsstyrelsen har därför miljöövervakning i bukten och i Helgeån. Ändå kan ingen ännu uttala sig om orsakerna till att ekologin är ur balans i Helgeån och Hanöbukten.

Någonting har förändrats i havet de senaste åren. Så fort vattnet blir varmt försvinner fisken inne i bukten. Det finns varken ål, torsk eller flundror kvar.

I veckan fick en ålfiskare i Yngsjö en mal som vägde 2,6 kilo. Malen är en sötvattenfisk som normalt inte ska leva i havet. För fem år sedan fick samme fiskare fem malar, den största vägde tolv kilo.

Det finns nu väldigt lite fisk i Hanöbukten utan att någon har en bra förklaring till varför.

Ola fiskare i Kivik slog larm i oktober 2010. Först nu, nästan ett år senare, har länsstyrelsen kommit igång med att undersöka orsakerna. Arbetet går sakta; ”länsstyrelsen håller möten och konferenser medan Hanöbukten dör”.

Fiskaren SGS26 påtalar ”en skrämmande nonchalans och ineffektivitet av skånska myndigheter som fått förtroendet att värna våra naturresursers välbefinnande. Dessa personer verkar måna om sitt eget välbefinnande och utan eget ansvar, medan Hanöbukten blir en död bukt”.

– Vi har ingen bra förklaring, säger länsstyrelsens fiskeridirektör.

– Vi har inget svar ännu, säger länsstyrelsens vattendirektör.

Länsstyrelsen verkar ha gott om direktörer. Hur är det med antalet biologer?

 

SL


Science Writing in English

16 augusti 2011

 

bild: Underwood No. 5

Internet Links in English on Science Writing:

Writing in the Sciences
This handout details the most critical aspects of scientific writing and provides some strategies for evaluating and improving your scientific prose.
>> Read …

Handouts and Links
The Writing Center at University of North Carolina at Chapel Hill.
>> Read …

Writing Guidelines for Engineering and Science Students
Guidelines for engineering writing and scientific writing designed to help students communicate their technical work. © 2008 The Pennsylvania State University
>> Read …

The Elements of Style, by William Strunk, Jr.
This classic reference book is a must-have for any student and conscientious writer. The principal requirements of plain English style and attention on the rules of usage and principles of composition.
>> Read …

Writing for Botany
©1997 McGraw-Hill College Division
>> Read …

ChemInfo
Chemical informatics at Indiana University
>> Read …

Communicating Chemistry
Article by John Garratt and Brian Mattinson in Education in Chemistry, 32(5), 1995
>> Read …

Computer Science Writing
An incomplete list of some writing tips, particularly useful in technical CS writing.
>> Read …

Science Journalism
25th Anniversary Symposium at MIT
>> Read …

The 25 Absolute Best Web Resources for Writers
An About.com Guide by Jamie Littlefield
>> Read …

Science Resources
©1997 McGraw-Hill College Division
>> Read …

o o o 0 0 0 o o o

SL


Världens rikedom och mångfald

14 augusti 2011

 

Ett sommarlån från biblioteket var katalogen över världens mång-fald och rikedom som handlar om naturen på alla kontinenter och i alla hav: 1001 av naturens underverk du måste se innan du dör.

Boken ger på 960 sidor en ytlig och glättad bild av naturen världen runt. Den är trevlig att läsa och bläddra i. Jag har åtminstone hunnit se alla bilderna innan jag dör.

bild: bokomslag, Tukan förlag
1001 av naturens underverk

Boken 1001 av naturens underverk du måste se innan du dör är utgiven 2010 av Tukan förlag i Göteborg. Den påminner om 1001 byggnader du måste se innan du dör som gavs ut av Bonnier fakta och som jag läste för ett par år sedan. Ursprungligen gavs den ut på engelska 2005 av Quintet Publishing i London.

Huvudredaktör för boken är producenten vid BBC:s naturhistoriska avdelning Michael Bright. Bland de tjugosju författarna finns radio- och TV-producenter, journalister, tidkriftsredaktörer, reseledare, biologer, forskare, universitetslärare och fotografer. Förordet är skrivet av generaldirektören för UNESCO, Koïchiro Matsuura.
[Bibliografiska data.] [Jämför bokhandlarnas priser på boken.]

I sju avsnitt behandlar den 960 sidor tjocka boken: 1. Nordamerika, 2. Sydamerika, 3. Europa och Mellersta östern, 4. Afrika, 5. Asien, 6. Australien och Oceanien och 7. Polarregionerna.

Platsregistret omfattar fyrtioen länder och regioner. Varje plats behandlas på en hel eller en halv sida och åtföljs i de flesta fall av en hel eller halv sida med bild. Som inledning finns geografiska data om platsen.

Svensk natur representeras av Abisko nationalpark, Lapporten, Akka, Borgafjäll, Tännforsen, Sånfjället, Njupeskär, Stockholms skärgård och Gotland. Dessa avsnitt är skrivna av den brittiske skribenten och fotografen Chris Mosey, som har tillbringat elva år i Skandinavien som korrespondent för dagstidningarna Observer, Times och Daily Mail.

Syftet med 1972 års världsarvskonvention är att identifiera och bevara de främsta av världens naturliga och kulturella miljöer. Hittills har 185 länder i olika delar av världen åtagit sig att värna världsarven både inom sitt eget territorium och i andra länder. Världsarvslistan upptar för närvarande 878 platser, varav 174 är helt och hållet naturens skapelser och 25 har såväl stora naturliga som kulturella värden.

UNESCO har särskilda program som syftar till att bevara bestämda, oersättliga delar av vårt naturarv. Skogsprogrammet har som världsarv 97 skogar (2008) som omfattar en sammanlagd yta av mer än 76 miljoner hektar; detta motsvarar drygt 13 % av alla statligt skyddade skogar i världen. I storlek varierar de från 18 hektar (Vallée de Mai, Seychellerna) till 8,8 miljoner hektar (Bajkalsjön, Ryssland).

Det marina programmet syftar till att värna den marina miljön, som nu finns upptagen med drygt 30 platser på världsarvslistan. Många ytterligare platser kommer snart att läggas till. Ostörda marina ekosystem blir alltmer sällsynta. Världens hav, sjöar och korallrev utsätts för allt allvarligare hot av många skilda slag: utfiskning, olämpliga fiskemetoder, kustexploatering och nedsmutsning. Mindre än en halv procent av världens marina miljöer har något skydd alls så snabba naturvårdsinsatser är viktigare nu än någonsin.

Listan över UNESCO:s världsarvsplatser omfattar sextionio länder. Flest världsarvsplatser har Australien, femton platser. Som exempel har USA 10, Kina 9, Brasilien 5, Canada 4, Peru 4, Spanien 4, Indien 3, Ryssland 2 och Norge 2 världsarvsplatser.

Sverige har inga världsarvsplatser. Närmast för oss är Geiranger-fjorden och Nærøyfjorden i Norge.

 

[Bild: Tukan förlag]

SL