Strokevård – särskilt bristen på – skrämmer också

29 november 2011

Socialstyrelsen lämnade 2009 nationella riktlinjer för att förbättra strokevården och i dag presenterades Socialstyrelsens nationella utvärdering av hur dessa efterlevs.

Strokepatienterna får inte tillräckligt god behandling, framförallt brister eftervård och rehabilitering.

 

Trots lagstadgad skyldighet erbjuder tio procent av kommunerna inte någon rehabilitering alls. I mer än hälften av kommunerna saknas samordning för eftervården mellan kommuner och landsting. Den otydliga ansvarsfördelningen mellan kommunen och landstinget gör att dessa patienter riskerar att bli utan stöd och hjälp. Stroke är en av de sjukdomar som kräver flest vårddagar med stora samhällskostnader som följd.

Kommunerna tillhandahåller kuratorer och psykologer i alltför liten omfattning. Nedstämdhet är vanligt efter en stroke, men i och mellan landstingen finns stora variationer i behandlingen med antidepressiva läkemedel. I utvärderingen finns uppgifter om väntetider till akut vård för den som drabbats av en stroke.

 

Läs också >> Stroke skrämmer; kunskap kan hjälpa

SL


Gömd och glömd skola i skogen

29 november 2011

 

Genom media har blickarna nu riktats mot en liten gömd skola i värmlandsskogen.

Skolinspektionen har riktat mycket allvarlig kritik mot Lundsbergs skola för att elever utsätts för kränkande behandling utan att skolan ingriper.

 

Miljön vid Lundsbergs skola präglas inte av trygghet och studiero. Rektorn och övrig personal gör heller inte vad som krävs för att garantera eleverna trygghet och studiero. Vid skolan bedrivs dessutom inte något målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av eleverna konstaterar Skolinspektionen

Utbildningsminister Jan Björklund beskriver Skolinspektionens beslut som ”mycket allvarligt”.
Jag har tagit del av mycket om elever som råkat illa ut men inte i så stor omfattning på en och samma läroanstalt.

Eleverna vid Lundsbergs skola fostras i ett system där nybörjare vid skolan ska vänja sig vid att utsättas för kränkande behandling, tillmälen och våld. Det finns ett informellt regelsystem vid skolan som medför att äldre elever systematiskt kränker de yngre.

Det finns elever som efter ett antal år vid skolan lärt sig, genom anpassning till detta system, hur man hamnar överst i hackordningen och får en maktställning vid skolan. I sin tur kan de då kränka och utöva våld mot yngre elever och kräva att andra passar upp dem.

Det finns också elever som inte orkat att vara kvar vid Lundsbergs skola. De har avslutat sin skolgång eftersom de inte kunnat anpassa sig till att systematiskt bli kränkta; de omtalas som om det är fel på dem.

Från en gymnasist fick Magdalena Ribbing svaret: ”jag går på Lunds-berg och där lär vi oss att säga ni”. Magdalena Ribbing ringde till Lundsbergs skola (år 2011!) och frågade om detta var en regel där. Tyvärr är det så, fick hon veta, att eleverna skall säga ni till lärare och andra äldre.
– Det är beklagligt att ledningen för denna välrenommerade (?) skola inte förstår bättre än att lära sina elever ett så irrelevant och omodernt – för att inte säga felaktigt – tilltal, skriver DN:s folkvetts-expert Magdalena Ribbing.

En elev stannade vid Lundsberg i bara ett år och försöker förtränga det som har hänt, men vissa minnen är svåra att bli av med.
Det värsta var under invigningen. Vi fick göra massor av förnedrande saker. Bland annat försökte treorna köra in ett kvastskaft i rumpan på en. Då kändes det som att man slogs för sitt liv.

Rektorn och personalen vid skolan har heller inte lyckats stoppa kränkningarna. Det har vid skolan utvecklats en normalisering av sådant som inte anses acceptabelt i övriga samhället.

En kompetent och väl kvalificerad rektor försökte redan 1999 påtala missförhållandena vid skolan: förnedring, mobbning och utfrysning. Skolans styrelse valde att finna skäl för att försöka sopa igen spåren och i stället avskeda honom.

År 2000 riktade personalen vid Lundsbergs skola hård kritik mot skolans styrelse: Mobbing av elever från ”mindre fina” familjer och översitteri. Ytterligare en väl kvalificerad rektor var missnöjd med ”kulturen” vid skolan och valde att själv lämna sin tjänst.

Rektorn Stefan Kristoffersen (nu i Ulricehamn) har 2011-12-03 fram-trätt i Sveriges Radio P4 Värmland och själv berättat om det system som fanns bland eleverna, och att kränkningar var vanliga framförallt av de yngre eleverna (DN, SvD och Expressen, 2011-12-04). Han arbetade själv fram ett åtgärdsprogram för hur skolan skulle få bukt med problemen – ett program som skolans styrelse överhuvud-taget inte ville genomföra.

Personalomsättningen vid skolan i Lundsberg var hög: under 1900-talets sista femton år, från 1985 till 2000, hade fyra rektorer, åtta biträdande rektorer, 58 lärare, 21 husmödrar och 19 husfäder slutat.

Nuvarande rektor har tjänstgjort sedan 2004 – men trots allt verkar problemen bestå eller förvärras.

 

Läs vidare: >>

Aftonbladet: Skarp kritik mot Lundsberg
Aftonbladet, 2: ’Vi blev slagna hela tiden’
Dagens Nyheter: Allvarlig kritik mot prestigeskola
Expressen: Lundsberg får hård kritik av Skolinspektionen
Nya Wermlands-Tidningen: Allvarlig kritik mot Lundsbergs skola
Svenska Dagbladet: Björklund: ”Mycket allvarligt”
Sveriges Radio: Lundsberg får skarp kritik av skolinspektionen

 


Lokal politiker orkar inte längre med miljöpartiet

27 november 2011

 

Den konflikt som finns inom miljöpartiet i Kristinehamn sedan en lång tid skall vara orsaken till att en lokalpolitiker nu ”måste sluta”. – ”Det går inte, när man mår dåligt”. Kommunalrådet väljer att sitta kvar på sin post.

Avhoppet nu innebär att politikern lämnar sina uppdrag som ledamot i tekniska nämnden, ersättare i skolnämnden, ungdomsrepresentant i demokrati- och framtidsgruppen och ledamot i trygghets- och folk-hälsorådet. Kommunfullmäktige är folkvalt och ett avhopp skulle vara definitivt, så det uppdraget behåller hon.

Det kan bli besvärligt att finna några miljöpartimedlemmar som förmår att ta över alla dessa politiska uppdrag i den lilla lokala partiorga-nisationen.

Valet av kommunalråd skall ha gjorts av fem personer, av vilka fyra röstade, och vid fastställande av kommunprogrammet var fem personer närvarande. Senare har det varit ”runt åtta” vid mötena som då skall ha haft ”en väldigt otrevlig stämning”. (Artikel i Nya Kristine-hamns-Posten, fredag 25 november 2011, sidan 4: Miljöpartist tar timeout.)

Det är beklämmande och beklagligt att en endast handfull personer skall ges möjlighet att bedriva den lokala verksamheten för ett riksomfattande politiskt parti och i stället för att förvalta ansvaret för att miljöfrågorna behandlas sakligt och kompetent – (på kommuninne-vånarnas bekostnad) förvandla lokalpolitiken till sandlådebråk.

Miljöpartiet är inte enbart Åsa Romson och Gustav Fridolin i televisionen utan också allt detta vi kan se ute i bygder och sandlådor.

SL


Stroke skrämmer; kunskap kan hjälpa

27 november 2011

 

Stroke drabbar var sjuttonde minut någon i Sverige. Varje vecka drabbas femton kvinnor i åldrarna mellan 30 och 49 år.

Det är inte längre så att enbart äldre råkar ut för stroke. Stroke slår nu mot allt fler yngre. Detta syns särskilt bland unga kvinnor.

Hälften av de som råkar ut för stroke avlider eller blir svårt handi-kappade; stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige.

Det är viktigt att känna igen varningssignalerna. Ju snabbare de som drabbas av stroke får vård, desto fler liv kan räddas och desto större är chanserna att minimera skadorna i hjärnan.

Det gäller att söka hjälp och vård – omedelbart. Bättre en gång för mycket, än att drabbas av handikapp eller död.

Tiden är avgörande för den som drabbats. Stroken kommer ofta snabbt och utan förvarning; den kan förväxlas med berusning eller svimning. Från att ha varit helt frisk drabbas man inom några sekunder eller minuter av kraftiga symptom, som en plötslig känselnedsättning eller förlamning av kroppens ena sida, synrubbningar och svårigheter att tala.

Läs om hur Jill Bolte Taylor har beskrivit en stroke upplevd inifrån.

Professorn i internmedicin vid Linköpings universitet, Fredrik Nyström, rekommenderar mätning av blodtrycket hemma :
– En blodtrycksmätare borde vara årets julklapp; den borde vara lika självklar som brandvarnaren hos den som är i medelåldern.

SL


Felaktigt, men ändå giftigt, Naturskyddsföreningen

23 november 2011

 

Naturskyddsförenigen slog i förra veckan larm om miljögifter i vanlig matfisk. Bedömningen grundades på stickprover från tolv matfiskar från nio olika länder.

Resultatet av undersökningen stördes av både tveksamheter och grova räknefel.

Naturskyddsföreningen kommeratt räkna om värdena och publicera en reviderad version.

Den skada som nu Naturskyddsföreningens felaktiga information har orskat särskilt fiskindustrin kan bli svår att reparera.

Ett upprörande oskick vid det industriella fisket är ”utkastet”. Ovanan att kasta icke önskad fisk överbord kan man komma till rätta med genom att sluta fånga oönskad fisk.

Att kasta fullt ätbar fisk är slöseri med livsmedel och naturresurser.

Siken från Vänern är fortfarande oduglig som mat.

SL


Port till värmländsk naturturism

19 november 2011

 

Naturum Värmland – i Mariebergsskogen i Karlstad – kommer att växa med 200 kvadratmeter till i maj 2012 för en kostnad av tio miljoner. Bygget är en del av EU-projektet ”Porten till värmländsk naturturism.

 

bild: Naturum Värmland
Naturum Värmland

Verksamheten vid Naturum Värmland skall utvecklas och gynna natur-turismföretagen i Värmland. I de nya lokalerna kan vi nästa år bland annat vänta tillfälliga utställningar med anknytning till miljö och natur och presentationer av utflyktsmål i den värmländska naturen.

[Bild: Naturum Värmland]

SL


Siklöja men inte sik från Vänern

18 november 2011

 

Fisket efter siklöja i Vänern pågår nu för fullt. Siklöjan får säljas som vanligt; den är en god matfisk men främst är det rommen som efterfrågas. Siklöjan innehåller inga skadliga halter av dioxin; varken fiskköttet eller rommen är skadligt att förtära.

 

bild: Fiskeriverket
Yrkesfiskets viktiga områden (blått) för siklöja

Till skillnad från siklöja är numera sik från Vänern belagd med salu-förbud; den har visats innehålla höga halter av dioxin. Om fisken ska kunna hålla sådana dioxinhalter som gör att den får säljas så måste källorna för dioxinutsläppen till Vänern begränsas.

En ny undersökning har visat att matfisk innehåller farliga miljögifter som det inte finns några gränsvärden eller rekommendationer för. Läs Naturskyddsföreningens rapport om ”den flamsäkra fisken” som kan påverka människans fertilitet.

[Bild: Fiskeriverket]

SL