Hot mot människors hälsa när åkermarken förgiftas

 

Avloppsslam från reningsverk sprids i dag på stora ytor jordbruksmark; slam som är förorenat med erkänt farliga kemikalier. Åkern har således blivit en hållplats för kemikaliesamhällets avlopp.

 

bild: Birigtta Lindqvist/GP
Slamspridning förgiftar åkrarna i tysthet

 

Användningen av avloppsslam på åkermark har ökat dramatiskt i Värmlands län.

Avloppsslammet är exkrementer – avföring, bajs – och allt annat som hamnar i våra avlopp. Särskilt detta ”allt annat” är oroande: tung-metaller, stabila eller svårnedbrytbara kemikalier från medicinrester, läkemedel, droger och rengöringsmedel.

Många ämnen är starkt cancerframkallande. Läkemedelsrester och hormoner hotar fortplantningen hos såväl människor som djur.

Gränsvärden är osäkra och åtskilliga ämnen mäts ännu inte alls och andra är inte ens kända. Slammet är inte bara en fångstfälla för kemikaliesamhällets ämnen utan också för sådana nya ämnen som bildas när olika ämnen reagerar med varandra. Så länge avloppen från hushåll, industrier, biltvättar, sjukhus och gatubrunnar inte är rena blir heller inte slammet rent.

Karlstads kommun sprider slam från Sjöstads avloppsreningsverk som gödsel på åkermarken norr om Väse.

Degerfors kommun får inte lämna slam från reningsverket till Miljöbolagets deponianläggning i Storfors. Slam från Degerfors har för höga halter av tungmetaller och det går inte att härleda var ifrån dessa kommer.

Slammet vid Degerfors reningsverk innehåller 130 milligram nickel och 185 milligram krom per kilo torrsubstans; högsta tillåtna gränsvärden är för nickel 50 milligram och för krom 100 milligram per kilo.

Den planerade behandlingen vid anläggningen i Storfors skulle innebära en utspädning av det förorenade slammet från Degerfors. Även om halterna av tungmetaler är inom de gränsvärden som finns går det inte att använda slammet som gödsel vid matproduktion, som odling av grönsaker och potatis.

Höga halter av metaller i slammet vid reningsverken i Svartå och Åtorp har också upptäckts. I Åtorp finns ingen metall- och verkstadsindustri som i Degerfors, så varifrån metallhalterna i slammet där kan komma är ännu oklart.

Kadmium är bara ett av alla miljögifter som finns i avloppsslam, kan lagras i kroppen och skada vår hälsa. Det godtagbara gränsvärdet för veckointag av kadmium genom maten har nu sänkts med nära två tredjedelar – kadmium har blivit ett folkhälsoproblem.

Av antibiotika passerar 50–80 procent genom kroppen och går ut med urinen direkt till reningsverken; antibiotikaresistens är ett växande samhällsproblem. Också topsar passerar reningsverken; deras plastpinnar bryts inte ner.

Miljögifterna har flera olika spridningsvägar, men till sist drabbar de människorna.

 

Läs mer >>
Avlopp på våra åkrar – en rapport om miljögifter i slam. Naturskyddsföreningen, 2012
”Skitsnack” i Värmland, 23 oktober 2010
Medicinska skäl mot spridning av avloppsslam på åkermark; Läkartidningen nr 9, 2010
”Avloppsslam en cancerfara som förgiftar våra åkrar”; Dagens Nyheter, 19 april 2009
Slamspridning på åkermark; Länkar från Sveriges Konsumenter i Samverkan
Göteborgs-Posten
Svenska Dagbladet

 

SL

 

En kommentar till Hot mot människors hälsa när åkermarken förgiftas

  1. Nisse skriver:

    Kommunernas avfall ska inte hamna i våra magar

    Svenska handlare, bl a ICA, skryter med att de säljer lokalt producerade varor. Det är kanske inte alls något bra. Grönsaker från kontrollerade förhållanden, i exempelvis holländska växthus, innehåller kanske mindre vitaminer – men också mindre gifter.

    Miljörörelsens stora slogan att köpa närproducerat blir till ett hån när närproducerat är giftigt!

    Medan de jagar transporter för att minska koldioxid-utsläpp (vilka inte är så farliga som alarmister påstår) så missar de något ännu viktigare – gifterna i maten.

    Hur kan någon komma på tanken att ta giftigt slam ur avlopp och odla mat på det?

    Kommunernas avfall ska inte hamna i våra magar. Har de ingen deponi så får de lösa problemet på något annat sätt än att dumpa skiten på böndernas åkrar.