Det obegripligt lärda samtalet

 

De ständigt sjunkande resultaten inom svenska skolor har väckt ökat intresse. Senaste rapporten från den internationella studien PISA (Programme for International Student Assessment) omfattar läsförståelse, matematik, naturvetenskap och problemlösning.

Med egen erfarenhet som universitetslärare, lärarhandledare och gymnasielektor har naturligtvis även jag förfasats över bristen av resultat. Lokala skolrektorer och skolpolitiker, som ofta bär ansvar för avintellektualisering och kunskapsfientlighet, för att  inte rent ut säga fördumning, har utifrån sina egna varierande grader av okunskap startat desperata försök till skolutveckling.

För skolning (?) av lärare (?) har jag fått del av lokalt pedagogiskt (?) material. Frågetecknen markerar att jag vill ifrågasätta materialet som sådant, dess syfte och främst den grundläggande bildningen hos dem som skall behöva utsättas för denna ”skolning”.

img: skola

Detta är ändå inget skämt, utan stöd för utbildning av verksamma lärare vid gymnasium i Sverige. Frågorna kallas med en kort och enkel pedagogisk term för förståelsefördjupande (?).

Stöd vid samtal

— Hur menar du?
— Hur menar du när du säger att … ?
— Vad tänker du om att … ?
— Hur ser du på möjligheten att … ?
— Innebär det att … ?
— Skulle det underlätta för dig att … ?
— Det där lät intressant. Kan du beskriva lite närmare?
— Kan du hjälpa mig att förstå hur du menar med … ?
— Vad lägger du in i begreppet … ?
— Hur kommer det sig att du säger så?
— Vilka konsekvenser ser du av detta?

Jovisst, jag undrar också vad som menas. Konsekvenserna har jag emellertid ingen svårighet att inse: De ”lärare” som kan behöva sådant ”stöd”  för sina samtal med kollegor bör, särskilt med hänsyn till de unga eleverna, snarast söka sig någon annan sysselsättning.

 

SL

 

Annonser

Kommentarer inaktiverade.