e-Vetenskap som ett nytt kunskapsfält

 

Många forskare hanterar idag kopiösa datamängder och har därmed lagt grunden för ett helt nytt kunskapsfält: e-vetenskapen.

— Nu kan vi studera data så som vi förr studerade naturen, menar Erwin Laure, professor i datavetenskap vid Kungliga tekniska högskolan, KTH i Stockholm.

bild: Free Digital Photos

 

För att e-vetenskapen ska leva upp till sin fulla potential krävs en utveckling av både datorer och människor. Datorerna måste bli snabbare och mer effektiva och forskarna mer flexibla.

I Sverige har vi varit ganska sena med att satsa på det här fältet, men har nu snabbt kommit ikapp andra länder.

– Med tanke på hur litet Sverige är har vi en bra datorinfrastruktur, och är idag en av världens ledande nationer inom e-vetenskap, menar professor Erwin Laure.

År 2010 utsågs e-vetenskap till ett av 20 strategiska forskningsområden i Sverige. Då bildades samarbetena SERC, Swedish e-Science Research Centre mellan Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Karolinska institutet och universiteten i Stockholm och Linköping, och Essence, e-Science Collaboration mellan universiteten i Uppsala, Umeå och Lund.

 

Erwin Laure är professor i datavetenskap vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm och chef för dess superdatorcentrum. Han kallar e-vetenskapen för ett paradigmskifte eller åtminstone ”ett kompletterande paradigm”.

Naturvetenskapens utveckling beskriver professor Laure i fyra steg, där det senaste steget är e-vetenskapen.

Data används visserligen fortfarande för att testa teorier, men forskarna kan nu också utforska data förutsättningslöst och leta efter mönster.

– Vi går mot ett mer datacentrerat arbetssätt där data har förvandlats till en egen enhet, ett redskap i sig självt. Vi studerar data på samma sätt som vi för århundraden sedan studerade naturen, och bildar teorier utifrån det vi ser, säger Erwin Laure.

 

Läs mer >>

Tidningen Curie om e-vetenskap:

Artikel # 1 (4)
Flodvåg av data ger nytt kunskapsfält; Vetenskapsrådets tidning Curie, 2014-10-01.

Artikel # 2 (4)
Elixir förenar big data; Vetenskapsrådets tidning Curie, 2014-10-09.

När olika länder har olika regler och system för big data försvåras internationell forskning. Forskningsinfrastrukturen Elixir vill hjälpa Europas forskare att lösa problemen.

Artikel # 3 (4)
Forskare oroliga för biobanksregler; Vetenskapsrådets tidning Curie, 2014-10-13.

Allt fler och större biobanker byggs för medicinsk big data-forskning.
– Big data handlar väsentligen om att samla stora mängder information från olika källor och strukturera den så att det blir möjligt att forska på den, säger Gilean McVean. Han är professor i statistisk genetik och leder Big Data Institute vid universitetet i Oxford. Där arbetar de med data från tre forskningsområden: genomgick, infektionssjukdomar och folkhälsa.

Artikel # 4 (4)
Inte irrationellt att oroa sig för big data; Vetenskapsrådets tidning Curie, 2014-10-20.

Big data-forskare ska inte överdriva e-vetenskapens möjligheter och de bör respektera allmänhetens oro. Då byggs förtroende med tiden, menar filosofiprofessor Christian Munthe.

 

Sveriges snabbaste superdator till KTH. Pressmeddelande från KTH, 2014-06-11.

Digital explosion kräver infrastruktur; Vetenskapsrådets tidning Curie, 2013-05-08

 

Bild: Free Digital Photos

 

SL

 

Kommentarer inaktiverade.