Oerfaren och vilsen ledning för svenska forskningen

30 november 2014

 

Reaktionerna på budgetpropositionen har tvingat ”ministern utan utbildning” men ändå för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson, att backa i flera frågor.

Ministern försöker återföra nyss indragna anslag och lyssna för att förstå konsekvenserna av sparförslagen.

– Jag kan inte närmare kommentera regeringskansliets handläggning, säger statssekreteraren åt minister för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson.

En utbredd uppfattning är att både minister och statssekreterare saknar tllräcklig kunskap om frågorna och förutsättningarna.

Universitetslärarförbundet talar om en ”budgetbesvikelse” när den utlovade ökningen av basanslagen helt saknas i budgeten. Sveriges förenade studentkårer beskriver budgeten som ”ett svek mot studenterna”.

Den oerfarna men kunskapssökande (?) ledningen för utbildningsdepartementet har tagit kritik och anklagelser med jämnmod, men ministern och statssekreteraren har ändå lovat att försöka lyssna och lära.

 

Läs mer >>

Campus Gotland ett av offren i svårbegriplig budget. Universitetsläraren (SULF), 2014 (12): 4-5.

Proteststorm tycks stoppa planerade neddragningar. Universitetsläraren (SULF), 2014 (12): 6-7.

Bekymmer för minister utan högre utbildning och utan forskningserfarenhet. Lindgren Labs, 2014-11-17.

Sveriges tysta förakt för kunskap. Lindgren Labs, 2014-10-06.

 

SL

 


Antalet lodjur minskar i Skandinavien

28 november 2014

 

Stammen av lodjur har minskat under de senaste fem åren visar den senaste inventeringen i Sverige och Norge.

 

bild: Fotoakuten
Lodjur (Lynx lynx). Bild: www fotoakuten se

 

Den senaste vintern fanns det enligt Naturvårdsverket 840 lodjur här i landet. För en frisk och livskraftig stam skulle det behövas 870 djur.

 

Läs mer >>

Tillståndet för lodjursstammen. Naturvårdsverket.

Rapportera observation av rovdjur. Länsstyrelserna.

Lita inte på värmlänningarna i Rovobs; 2010-10-10.

Jakt med fällor för jodjur ny skandal för svensk naturvård; 2010-01-29.

 

SL

 


Organiska molekyler på komet

20 november 2014

 

Roboten Philae som nyligen landade på kometen 67P Churyumov-Gerasimenko har identifierat spår av organiska molekyler med kol i kometens atmosfär, skriver det tyska rymdcentret DLR.

bild: creative commons
Kometlandaren Philae

 

Exakt vilka data om påträffade molekyler som Philae efter sin borrning i kometytan har hunnit skicka tillbaka till jorden med rymdsonden Rosetta är ännu inte känt.

Kometer kan ursprungligen ha fört livgivande vatten och organiska molekyler till jorden.

 

Läs mer >>

Spår av organiska molekyler på kometen. Sveriges Radio, Vetenskap & miljö, 2014-11-19.

Kometlandare hittade spår av organiska molekyler. Sveriges Radio, P1, 2014-11-19.

Rosetta (rymdsond). Wikipedia.

Philae (spacecraft). Wikipedia (på engelska).

Churyumov-Gerasimenko – hard ice and organic molecules. DLR; German Aerospace Center, Press Release (på engelska).

Philae's hop, skip and jump across comet 67P. New Scientist, 17 november 2014 (på engelska).

 

SL

 


Bekymmer för minister utan högre utbildning och utan forskningserfarenhet

17 november 2014

 

Den nuvarande regeringens försök att lägga ner medelhavs-instituten i Rom, Aten och Istanbul har misslyckats.

 

Efter svidande kritik från många håll inom kultur- och forskarsverige har ministern utan utbildning, Helene Hellmark Knutsson, ändå fått förstå att regeringen ”värnar om instituten och deras betydelsefulla verksamhet”.

– Okunskap leder till sådana här dumheter, säger ordföranden för Svenska institutet i Rom.

Regeringen är anmäld till konstitutionsutskottet (KU) för att redovisa hur utredningen om institutens nedläggning egentligen har gått till.

 

Läs mer >>

Proteststorm tycks stoppa planerade neddragningar. Universitetsläraren (SULF), 2014 (12): 6-7.

Sveriges tysta förakt för kunskap. Lindgren Labs, 2014-10-06.

 

SL

 


Kotula (Cotula coronopifolia) på strandängar i östra Skåne

02 november 2014

 

Inför helgen vaknade jag till att min ungdoms hemmamarker hade blivit en medial riksnyhet.

En fågelskådande professor hade längs kusten utanför Åhus och Landön påträffat kotula (Cotula coronopifolia). Nu kände han oro för att denna invasiva sydafrikanska växtart skulle hota vår biologiska mångfald och konkurrera ut den naturliga strandvegetationen.

bild: Jacob Sturm
Cotula coronopifolia, kotula
(Jacob Sturm; Deutschlands Flora in Abbildungen)

 

Kotula (Cotula coronopifolia) är en sydafrikansk korgblommig växt som redan under 1700-talet nådde Europa, troligen med barlast, och som sedan har spritt sig och naturaliserats på havsstränder i Syd- och Västeuropa.

Det första fyndet i Europa gjordes vid tyska Nordsjö-kusten redan 1739 och till Danmark kom arten 1806.

 

Ingen direkt nyhet i Sverige

Fynd av kotula i Sverige finns dokuneterde och belagda sedan 1853. I Skåne och Blekinge, samt på Öland och Gotland finns färska fynd från 1997 och framåt.

En detaljerad beskrivning av kotula, dess utbredning och spridningshistoria ges av Åke Widgren (2003) i Svensk Botanisk Tidskrift.

De sentida fynden i Skåne är uppenbara adventivfynd som kan ha sina ursprung från trädgårdsodling. Att växtplatserna i Blekinge och på Gotland skulle härstamma från odling är däremot inte troligt. Strandbiotoperna på dessa lokaler är mycket lika de miljöer vid Västeuropas kust där arten sedan länge är etablerad.

Erfarenheterna från Tyskland visar att kotula ibland kan uppträda i massförekomster, men att den också ofta är obeständig. Arten har försvunnit från flera av sina gamla lokaler. Eftersom kotula också förekommer som trädgårdsväxt kan en del av de europeiska förekomsterna vara förvildade från odling.

Växtens utseende som en knapp med lysande gul färg har på engelska gett den namnet mässingsknapp (brass buttons). I Nederländerna och Kalifornien betyder dess namn guldknapp och med det namnet saluförs den numera i Sverige som kantväxt vid trädgårdsdammar. Hultén (1971) använder namnet kråkfot, en försvenskning av det latinska artepitetet coronopifolia och som syftar på bladens utseende.

 

Hot mot vår biologiska mångfald?

Följande tankar kan sammanfattas efter Åke Widgren (2003):

Kotula har tidigare spritt sig effektivt i Syd- och Västeuropa och det är därför inte osannolikt att fler fynd kommer att göras vid Sveriges kuster. Växten har ett mycket stort antal frön och den har därför möjlighet att expandera på lokaler där den har fått fäste, om konkurrensen från annan vegetation inte är för svår. Eftersom arten också odlas som prydnadsväxt kan det också förväntas en viss framtida spridning från trädgårdar.

Om mönstret från Tyskland upprepar sig finns det också en risk – eller en möjlighet – att arten försvinner igen efter några år.

Naturligtvis är det alltid angeläget att utvecklingen på växtplatserna följs upp.

 

bild: Jymm, public domain
Cotula coronopifolia, kotula

 

Läs mer >>

Ny art hotar den biologiska mångfalden. Sveriges Radio, P4 Kristianstad; 2014-10-31.

Ny art hot mot växter i Skåne. Sveriges Radio, Vetenskap & miljö; 2014-10-31.

Åke Widgren, 2003. Kotula – guldknappar på spridning i Sverige? Svensk Botanisk Tidskrift, 97 (3-4): 130-133.

Mats Björling, 2010. Kotula, Cotula coronopifolia, ny art för Öland. Krutbrännaren 2010 (3): 71 – 73, Tidskrift för Ölands Botaniska Förening.

Kotula – en invasiv art på Öland?. Ölands Botaniska Förening, Blogg; 2012-08-25.

Christer Neideman, 2011-2013. Cotula coronopifolia; 12 bilder från Gyetorpskärret, Tosteberga och Äspet. Sländan – databas med foton av djur och växter inom Kristianstads och Bromölla kommuner.

Cotula coronopifolia. Encyclopedia of Life.

Robyn Faye Powell, 2014. A taxonomic revision of the Cotula coronopifolia-group (Asteraceae) and implications for the conservation statuses of the species. South African Journal of Botany 2014; 93:105–117.

 

Boktips >>

Hultén, E., 1971. Atlas över växternas utbredning i Norden.
(Fig. 1719. Cotula coronopifolia, kråkfot.)

Mossberg, Stenberg & Ericsson, 1992. Den nordiska floran.
(Sidan 460. Cotula coronopifolia, kotula.)

 

SL