Medverka i Vårkollen under Valborgshelgen

26 april 2015

 

bild: Gert Olsson
Tussilago [bild: Gert Olsson]

 

Du uppmanas att under Valborgshelgen (30 april – 1 maj) gå ut och kolla upp en handfull vårtecken och sedan rapportera in dessa till Vårkollen.

Titta efter tussilago, blåsippa, vitsippa, sälg, hägg och björkar.

Lämna din rapport på denna blankett.

 

Läs mer >>

om Vårkollen & Svenska Botaniska Föreningen.

 

SL

 

Annonser

DNA-dagen och den ullhåriga mammuten

24 april 2015

 

DNADay2004

Internationella DNA-dagen firas den 25 april.

Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet och Stockholms universitet har nu kartlagt den ullhåriga mammutens fullständiga arvsmassa.

Resultaten visar bland annat att innan den sista mammuten dog så hade arten redan förlorat en avsevärd mängd genetisk variation.

* * * * *

Läs mer >>

Mammutens arvsmassa kartlagd. Stockholms universitet, 2015-04-24.


Mammutens arvsmassa kartlagd
. YouTube [Stockholms universitet] 2015-04-24.

Complete Genomes Reveal Signatures of Demographic and Genetic Declines in the Woolly Mammoth. Palkopoulou, E., Mallick, S., Skoglund, P., Enk, J., Rohland, N., Li, H., Omrak, A., Vartanyan, S., Poinar, H., Götherström, A., Reich, D. & Dalén, L. — Current Biology: Published online: April 23, 2015

Mammutstäppen. Vi har legat under samma is. Världsarv i samverkan 63°N. Höga Kusten – Kvarkens Skärgård.

* * * * *

DNA 50 år: 1953—2003. Svenolov Lindgren, 2009-08-16.

DNA Day is a holiday celebrated on April 25. It commemorates the day in 1953 when James Watson, Francis Crick, Maurice Wilkins, Rosalind Franklin and colleagues published papers in the journal Nature on the structure of DNA. Wikipedia, 2015-04-15.


DNA Day, April 25, 2015
. National Human Genome Research Institute.

 

SL

 


Joel Haamer och hans levande reningsverk

22 april 2015

 

Filosofie doktor Joel Haamer var forskare och entreprenör. Han var pionjär inom musselodling och vattenbruk.

Musselodling kan såväl producera värdefullt marint protein som förbättra kustvattenkvalitén.

 

Joel Haamer
Joel Haamer (1941-2012)

 

I början av 1970-talet introducerade Joel Haamer modern teknik för att odla musslor. Det geniala med hans arbetsbesparande idé var att fångstbanden sattes ut just när de mikroskopiska larverna strävade efter att sätta sig vid bottnen på ett fast underlag.

På kort tid lyckades Joel Haamer vända inställningen till färska musslor, från att vara fiskagn till att bli en lovprisad delikatess. Hans odlingar tog snabbt fart på västkusten, men fick ett abrupt slut 1987, när blomning av giftiga alger hindrade att musslorna kunde skördas. Joel Haamer förlorade sitt företag.

Ett bakslag var aldrig anledning till att ge upp för Joel Haamer utan bara ett problem som måste lösas. 2004 fick den metod som han utvecklade vid Chalmers sitt nya genombrott.

Joel Haamer hade en akademisk karriär och disputerade i oceanografi. Hans avhandling handlade naturligtvis — om musslor. Hans bok om musselodling är fortfarande en oumbärlig handledning i ämnet.

 

Läs mer >>

Hans Ackefors & Odd Lindahl. Dagens Nyheter, 2012-10-03.

Musselpriset till Joel Haamers minne
– Vi ville fortsätta pappas goda arbete. Först tänkte vi starta en stiftelse, men nu har vi priset hos Musselakademien, berättar dottern Josefine Haamer von Hofsten. Bohusläningen, 2013-08-04.

Joel Haamers Musselpris. Musselakademien, Lysekil.

Joel och havet: En P4-dokumentär av Amanda Glans, mottagaren av Stora journalistpriset som Årets berättare 2011. Sveriges Radio P4, 2012-05-20.

Levande reningsverk … Scanfjord står nu för mer än hälften av den svenska årsproduktionen av musslor, drygt 1 500 ton. Grundaren och VD Anders Granhed pekar ut ett grått hus i en klippskreva högt upp.
– Där bodde Joel Haamer. Det var han som inspirerade mig till att odla musslor. Det var också han som lyckades vända kustbefolkningens negativa syn på färska musslor: från oätligt agn till delikatess.
Naturskyddsforeningen, Mats Hellmark, 2013-06-17.

Musselodling i Bohuslän; teknik och odlingsplatser. Anders Granhed.
[Systemet är en vidareutveckling av det arbete som gjordes på 70-talet som ett projekt i Chalmers regi med Joel Haamer i ledningen.]

 

Skrifter av Joel Haamer >>

Edebo, L., Haamer, J., Lindahl, O., Loo, L.-O. & Piriz, L., 2004. Recycling of macronutrients from sea to land using mussel cultivation. International Journal of Environment and Pollution. Volume 13, Numbers 1-6/2000 Pages, 190-207.

Haamer, J., 1999. Strategisk musselodling för att skapa kretslopp och balans i ekosystemet – kunskapsöversikt och förslag till åtgärder. Göteborg: Fiskeriverket.

Norén, F., Haamer, J. & Lindahl, O., 1999. Changes in the plankton community passing a Mytilus edulis mussel bed. Mar. Ecol. Prog. Ser., Vol. 191: 187-194. Se som pdf.

Haamer, J., 1996. Improving Water Quality in a Eutrophied Fjord System with Mussel Farming. Ambio. Vol. 25, No. 5 pp. 356-362.

Haamer, J., 1995. Phycotoxin and oceanographic studies in the development of the Swedish mussel farming industry. Dissertation, Göteborg, 1995.

Haamer, J. & Edebo, L., 1990. Miljökonsekvenser av musselodling i ett näringsrikt fjordsystem. Göteborg: Universitetet, Oceanografiska institutionen.


Haamer, J. & Øhrn, B.F., 1980
. Vår våte hage. Cappelen Damm AS. ISBN13 9788250809475.

Haamer, J., 1977. Musselodling: havets hängande trädgårdar. Stockholm: Forum. Se som pdf.

Eklund, U., Håkansson, M. & Haamer, J., 1977. En undersökning om förutsättningarna för ostronodling vid svenska västkusten. Göteborg: Chalmers tekniska högskola.

Haamer, J., 1975. Musselodling i Europa samt förslag till ny teknik för kommande svensk odling. Göteborg: Chalmers tekniska högskola.

Haamer, J. & Fält, L-M., 1975. Undersökning av bottensediment och strömmar inom en zon mellan Marstrand och Skagen. Göteborg: Chalmers tekniska högskola.

Haamer, J., 1973. Current measurements with gelatin pendulums. Göteborg: Chalmers tekniska högskola.

 

SL

 


Fältstation Öland 13-17 maj 2015

21 april 2015

 

Logo_Fältbiologerna.svg

Fältstation Öland är Fältbiologernas största årliga riksaktivitet som alltid äger rum vid Grönhögen på södra Öland under Kristi Himmelfärdshelgen.

Fler än hundra fältbiologer samlas under en helg för att hänga utomhus och lära varandra om vad som finns att upptäcka i naturen.

* * * * *

Lägret är perfekt för dig som är nybliven medlem och vill veta mer om vad vi gör, lära känna nya människor och uppleva fantastisk natur.

Läs mer >> om Fältstation Öland.

Har du en gång varit på Fältstation Öland kommer du alltid att vilja återvända dit igen!

 

SL

 


Klippt gräsmatta i villaträdgården?

14 april 2015

 

Varför är det något skamligt med en oklippt gräsmatta i villaträdgården?

De flesta svenskar har starka åsikter om hur gräsmattor ska skötas och kunskaperna om alternativa skötselmetoder är begränsade.

Även om många uppskattar blommande ängsvegetation ses den ofta som ett ”onaturligt” inslag i en villaträdgård. Den höga vegetationen kan skapa oordning och känsla av övergivenhet och förfall.

Aktuell forskning visar att kunskaperna om alternativa skötselmetoder är begränsade, inte bara hos allmänheten utan också inom den veten­skapliga litteraturen. Detta gäller även kun­skapen om hur gräsmattor påverkar förgröningen av stadsmiljön. Många blandar ihop begreppen och ser gräsmattor som ensidigt positiva till förgröning eftersom de är – just gröna.

I själva verket kan klippta gräsmattor ha negativ inverkan på vår omgivning, särskilt när vi jämför dem med de olika alternativa skötseltyper som finns.

Gräsklippare kräver mycket energi och släpper ut stora mängder avgaser. Vanliga gräsmattor som klipps ofta har i allmänhet få växtar­ter och kan betraktas som ”gröna öknar”, alltså områden med begränsade resurser för många djur och insekter. Detta inverkar negativt på den biologiska mångfalden.

Kostnaderna för skötseln blir höga, utsläppen stora och den konventionella bruksgräsmattan ger dåliga livsförutsättningar för många djur och insekter,

 

Läs mer >>

Klippa gräsmattan – självvald skötselmetod. Biodiverse, 2015, nr 1.

Gräsmattans ekologi. Filosofie doktor Ralf Carlsson, Mariehamn; 2010-06-12.

Gräsmattans ekologi – eller hur man omsätter ekologiska teorier i praktik i trädgården, pdf. 2010-06-12.

Sprutmålade gräsmattor i torkans Kalifornien. Sveriges Radio, P1-morgon, 2015-02-26.

 

SL

 


Överskott: Fågelskivor (stenkakor, 78 varv)

13 april 2015

 

Föremål som jag har förvarat men inte använt på länge. De kan kanske bli till nytta eller glädje för någon annan …?

 

bild: Lindgren Labs

 

Fåglar är en serie gamla 78-varvs grammofonskivor som spelats in av ”Radiotjänst” – nuvarande Sveriges Radio. Här finns nu 17 skivor. Skivornas diameter = 25 cm.

Förteckningar över inspelade arter och katalognummer finns i Lindgren Labs, 2009-08-31.

 

Kontakt: Svenolov Lindgren; lindgren.labs@gmail.com

 

SL

 


Rapportera dina vårtecken!

12 april 2015

 

Det är väl belagt att växter påbörjar sin blomning tidigare nuförtiden. I Sverige har vi data som visar att vårblomningen börjar ungefär en vecka tidigare än under de senaste decennierna. Förändringen är mindre för sommarblommorna och större för de tidigaste vårtecknen.

I naturens kalender kan du rapportera dina iakttagelser av vårtecken, hösttecken och allt däremellan. Hösttecken är lika viktiga som vårtecken!

 

bild: Lindgren Labs
Vitsippa, Anemone nemorosa

 

Tillsamman med andra bidrar du till en landsomfattande bild av årstidsskiftningarna i landet. Dina observationer kommer dessutom till nytta för forskare och miljöövervakande myndigheter.

Fenologi handlar om tidsmönster i naturen. När slår bladen ut på våren, när byter bladen färg på hösten? När vaknar björnen ur sitt ide och när kommer flyttfåglarna åter till Sverige? Mycket av det vi uppfattar som årstider är just sådana skiften i naturen – tussilagon slår ut och vi känner att våren är på väg.

Förutom att beskriva sådana tidsmönster försöker fenologer att förstå vad som styr dem och vad som händer om tidsmönstren förändras.

Växter och djur använder ofta temperatur- och ljusförhållanden som tecken för när de ska börja växa, para sig, eller gå in i vintervila. En förändring av klimatet kan innebära att det blir varmare på jorden och med det kan också de system som växter och djur använder för att reglera sin årscykel förändras.

Störst utmaning kommer detta att vara för växterna eftersom de inte kan flytta sig utan måste leva med förhållandena där de växer. Många växter är dessutom beroende av insekter för sin pollinering och av fåglar för fröspridningen.

Väldigt lite är ännu känt om hur dessa samspel mellan insekter, fåglar och växter kommer att påverkas av ett förändrat klimat. Detta är ett av huvudskälen till att Svenska fenologinätverket samlar in fenologiska data för så många arter och fenologiska faser som möjligt.

 

Svenska fenologinätverket (SWE-NPN) är ett samarbete mellan universitet, miljöövervakande myndigheter och frivilliga fenologiväktare. Flera fältforskningsstationer, botaniska trädgårdar och naturum deltar tillsamman med ett stort antal frivilliga observatörer i ett nätverk med Sveriges lantbruksuniversitet som huvudman.

Målet är att långsiktigt samla in, tillhandahålla och presentera data om fenologi och naturens kalender.

Motivet bakom ett fenologinätverk är den dokumenterade förändringen av årstidsmönster världen över och vårt behov av att förstå dess effekter på nationell, regional och lokal nivå.

 

LÄS MER >>

Naturens kalender. Svenska fenologinätverket.

Titta på det som har rapporterats in till Naturens kalender.

Observationerna få större värde när alla fenologiväktare gör dem på samma sätt.

Rapportering till Naturens kalender.

Fenologimanual – instruktioner för växtfenologiska observationer.

Fältbiologerna möter våren. Lindgren Labs, 2011-03-22.

 

SL