Mikroskräp och mikroplast — smått elände

 

Mikroskräp är en modern sammansättning med mera vid omfattning. Termen mikroplast har funnits i England sedan mer än tio år.

Det handlar allt om mikroskopiska, knappt synbara partiklar, som skräpar ner våra hav.

Fenomenet är emellertid långt ifrån nytt. Plast började förorena miljön för mer än 50 år sedan och tillförseln har därefter ständigt ökat

* * * * *

Skräpet i havet verkar inte minska trots allmänhetens medvetenhet om dess allvarliga konsekvenser.

Det är känt varifrån det mesta skräpet kommer. Framförallt är det från stora städer, men också från sådant som sker på havet. Allra värst var det på 1970-talet: då var det allmänt att fartyg och färjor vräkte ut sitt avfall till havs.

Det har visserligen blivit mycket bättre, men ännu återstår mycket att göra.

En källa till mikroskräp är fibrer från textiler, bomull, ylle och fleece, som lossnar vid tvätt och följer med avloppet ut och ställer till problem i haven.

Det finns omkring 700 ton textilfibrer utspritt i havet längs den svenska kusten. Forskningen vet fortfarande väldigt lite om hur textilfibrerna påverkar vattenmiljön och vad de får för konsekvenser för djur och människor.

Det kan vara så att naturfibrerna innebär en större risk för miljön än syntetmaterial, eftersom kemikalierna frigörs och flyttar över i djurens fettvävnad, exempelvis när bomull bryts ner i magen. Eftersom fibrerna fungerar som magneter för kemikalier från reningsverken kan de också transportera gifter som sprids i havet.

Textilfibrer har påträffats i de flesta marina djuren, och fiskar äter kanske sedan upp skräpet — för att slutligen hamna som livsmedel på våra tallrikar.

* * * * *

Skrubbkrämer, tandkräm och deodoranter är några produkter från badrumshyllan som kan innehålla mikroplast. En färsk studie har visat att uppemot 40 ton mikroplast från enbart hygienartiklar varje år släpps ut i Östersjön.

Mikroplast är mycket hållbart och faller enbart sönder i mindre och mindre bitar. Det tar därför mycket lång tid för dessa små plastbitar att brytas ner. Samtidigt har Östersjön ett långsamt vattenutbyte. Det innebär att plastpartiklarna, som fungerar som magneter för bakterier och miljögifter, fortsätter att cirkulera runt i havsmiljön.

Mikroplast förekommer i dag i alla jordens marina miljöer; i vattnet såväl som i bottensedimenten, i kustområden, på stränder och i levande organismer. Mikroskopiska plastpartiklar påträffas numera också i de Arktiska isarna och i djuphaven.

Från ett stort svenskt avloppsreningsverk letar sig omkring 70 miljoner plastpartiklar ut varje timme och i hushållens avlopp runt Östersjön spolas varje år 130 ton mikroplast ut.

I havet forsätter plasten att ansamlas och påverkar olika delar av ekosystemet. Bland annat försämras reproduktion och näringsupptag hos fiskar, musslor, zooplankton och andra organismer. Allt fler vetenskapliga studier har visat att mikroplaster kan orsaka stor skada för den marina miljön och dess invånare.

Plastpartiklarna från hygienartiklar är så små att de innebär en särskilt stor risk eftersom mycket små organismer misstar dem för mat. Fiskyngel som exponeras för de mikroskopiskt små plastpartiklarna förändrar beteende och blir lättare uppätna av rovfiskar. Mikroplasterna är giftiga och påverkar fiskarnas nervcentrum och därmed deras beteende. Detta kan förklara den minskande överlevnaden bland vissa kustlevande fiskarter.

* * * * *

Fortfarande finns mycket kvar att ta reda på om mikroskräpet. Det finns omfattande dokumentation om plastskräp i havsmiljön, men mängden plast i sopor från land som hamnar i havet är ännu okänd. Det går ännu inte att kvantifiera hur mycket mikroskräp som finns i våra hav baserat på den forskning som finns idag.

Forskare i Amerika har försökt att uppskatta hur stor mängd plastskräp som släpps ut i världens hav varje år. De har räknat ut att omkring mellan 5 och 13 miljoner ton nytt plastskräp kan ha hamnat i haven bara under år 2010.

Det handlar alltså om uppskattningar i storleksordningen flera miljoner ton plast som varje år blir till skräp som flyter omkring i havens vågor och nere under ytan. Och mängden kan komma att dubbleras om tio år …

Som komplement till alla internationella och seriösa vetenskapliga ansträngningar har en populärpolitiker sökt publika poäng med en snabbskrift om ankdammen vid Helgeandsholmen.

 

Läs mer >>

Ny forskning om plast i havet. Sveriges Radio, Nyheter, 2015-08-05.

Mikroplast i hav och vattendrag. Sveriges Radio, P1- morgon, 2015-08-05.

Mikroplaster i Östersjön förändrar fiskars beteende. Sveriges Radio, P4 Blekinge, 2015-05-06.

Mikroplast stör havsdjur. Sveriges Radio, P4 Malmöhus, 2015-04-15.

Baltic Eye Policy Brief; April 2015: Mikroplaster i hygienartiklar – ett första steg för att minska utsläppen till Östersjön. [Stockholms universitets Östersjöcentrum; Vetenskap och kommunikation med havet i focus]

Baltic Eye
; Forskare samarbetar för att utveckla och sprida kunskap som bidrar till ett friskare Östersjön. Baltic Eye verkar för vetenskapligt grundade åtgärder för att förbättra Östersjöns miljö. Stockholms universitet, Östersjöcentrum.

Plastic waste inputs from land into the ocean. Science, Vol. 347 no. 6223 pp. 768-771; 2015-02-13.

Mer skräp i havet trots bättre kunskaper. Sveriges Radio, P4 Väst, 2015-02-16.

Tygfibrer med gift spolas ut i havet. Sveriges Radio, Vetenskapsradions veckomagasin, 2014-12-09.

Mikroskräp – havets dolda smuts. Sveriges Radio, P1-Vetandets värld, 2014-10-20.

Använd mindre plast för havens och hälsans skull; Anna Kärrman, docent i miljökemi vid Örebro universitet, Martin Hassellöv, professor i analytisk miljökemi vid Göteborgs universitet och Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen. DN Debatt, 2014-07-23.

Forskare: Hårdare lagar för plasten. Sveriges Radio, Nyheter,
2014-07-23.

Anna Kärrman i dagens DN Debatt. Örebro universitet, Nyhetsarkiv 2014.

Kartläggning av plast i haven. Sveriges Radio, P1-morgon, 2014-07-23.

Snabb ökning av plast i haven. Sveriges Radio, Vetenskap & miljö, 2014-02-13.

* * * * *

Regeringen vill utreda hur mikroplaster i miljön kan stoppas. Sveriges Radio, 2015-08-06.

Uppdrag för att minska mikroplast i haven. Regeringskansliet, 2015-08-06.

Så får du – och Åsa Romson – måla båten. Ny Teknik, 2015-06-24.

 

SL

 

Kommentarer inaktiverade.