Ingen god havsmiljö i Sverige 2016 heller

14 februari 2016

 

Bild: Östersjön
Östersjön

 

Europas länder har förbundit sig att ha en god havsmiljö före år 2020, efter EU:s havsmiljödirektiv.

 

Bara fyra år kvar men ännu endast drömmar i havet, trots 32 planerade åtgärder och ytterligare två miljarder kronor.

Det kommer att ta lång tid att återställa Östersjön, även om vi gör något i dag. Detta skulle bero på den stora omställningstid som finns i havet påstår utredaren vid Havs- och vattenmyndigheten.

Årets 32-punkters program (2 miljarder; 2016) påstås vara Sveriges första (?) åtgärdsprogram för havsmiljön. Det skall omfatta allt från strandstädning till åtgärder mot främmande invasiva arter och bättre rening av läkemedelsrester i avloppsvattnet.

Målen för det tidigare EU-programmet (4 miljarder; 2015) för havsmiljön kunde inte uppnås i Sverige under år 2015 heller, men det årets program påstods ändå kunna ”medföra betydande förbättringar av havsmiljön” trots en kostnad av fyra miljarder kronor.

 

Läs mer >>

32 åtgärder som kan göra våra hav friskare. Norrtelje Tidning, 2016-01-31.

Åtgärder för två miljarder – men havsmiljömålen nås inte. Sveriges Radio, P4 Gotland, 2016-02-07.

Så kan Östersjön bli friskare. Sveriges Radio, P4 Östergötland, 2015-02-06.

God havsmiljö 2020; Dnr 3563-14.. Marin strategi för Nordsjön och Östersjön. Del 4: Åtgärdsprogram för havsmiljön. Havs- och vattenmyndigheten, remissversion 2015-02-01.

Ingen god havsmiljö före 2020. Svenolov Lindgren, 2015-02-07.

 

SL

 

Annonser

Uppkastningar mot polisen

13 februari 2016

 

Bild: Polisen

 

Gång på gång har Dan Eliasson allvarligt skadat förtroendet för den myndighet där han för tillfället verkat. Hans biografi liknar en naturkatastrof som sveper över myndighetssverige och raserar förtroendet för den ena organisationen efter den andra. Det är på tiden att vi befrias från sådan inkompetens. Ansvarig minister måste agera och tillse att Dan Eliasson snarast skiljs från sin tjänst som rikspolischef.

Läs hela >>
SD-ledaren: Nu måste Eliasson få sparken. Aftonbladet, Debatt, 2016-02-13.

 

En tidigare högt uppsatt polis stämmer Polismyndigheten för bland annat trakasserier. Kvinnan, som arbetade inom Rikskriminalpolisen, anklagar flera manliga chefer för hånfulla kommentarer, osynliggörande och för att ha hetsat henne att säga upp sig. Detta på grund av att hon är kvinna och för att hon påtalat fel i verksamheten.

Läs hela >>
Polis stämmer staten, anklagar chefer för trakasserier. Sveriges Radio, P1-morgon, 2016-02-11.

 

Polisens organisation kräver en kompetent ledare och rikspolischef, som har adekvat utbildning, erfarenhet och meriter av att ha klarat av att framgångsrikt leda en stor organisation. Denna person måste ha sina medarbetares förtroende, kunna uttrycka sig i tal och skrift, inte skylla på andra när arbetet går dåligt, kunna leda, fördela och delegera arbetsuppgifter.

Att polisorganisationen både ska fungera och omorganisera samtidigt som en ny chef utan erfarenhet av polisiärt arbete tillträder, är dömt att misslyckas.

På vilka meriter blev Jan Eliasson tillsatt som rikspolischef? Det måste rimligen ha funnits ett antal väl meriterade länspolismästare i landet som bättre visste hur en så stor organisation fungerar och kan förändras utifrån samhällets krav på utveckling.

Läs hela >>
Låt poliserna själva välja sin rikspolischef. Sydsvenskan, Ann-Marie Dehlin, 2016-02-11.

 

Högt upp i organisationen tar ledarna ofta stora beslut som påverkar de poliser som arbetar i verkligheten. Dessa beslut blir ofta fel eftersom ledarna inte vet hur det är ute på fältet. De byter också ofta bara namn på saker som redan finns för att ändra om i systemen. De skapar en mall som poliserna ska följa. Men polisen fungerar inte enligt stapeldiagram. Den fungerar i verkligheten.

Läs hela >>
Stark kritik mot rikspolischefen. Göteborgs-Posten, Maria Hall, 2016-02-10.

 

Polisförbundet stämmer staten på 10 miljoner kronor. Facket är missnöjt med hur den omfattande omorganisationen av polisen har skötts.

Läs hela >>
Polisförbundet stämmer staten. Dagens Nyheter, 2015-09-22.

 

SL

 


Ministern med enbart kurser KU-anmäld för budgethantering

13 februari 2016

 

bild: Mikael Lundgren, Regeringskansliet
Studeranden H. Hellmark Knutsson

 

Denna KU-anmälan avser att ”ministern för högre utbildning och forskning” men själv med enbart enstaka kurser, dagen efter att budgeten hade klubbats i riksdagen drog tillbaka de 303 miljoner kronor som enligt budgetbeslutet skulle ha använts till kvalitetshöjande insatser vid högre utbildning.

Ministern har för närvarande inte någon kommentar till denna KU-anmälan, utan avvaktar KU:s kommande hantering, där också denna anmälan är en i raden av ett rekordstort antal KU-anmälningar mot regeringen.

 

Läs mer >>

Minister KU-anmäld för budgethantering. Universitetsläraren, 2016-02-02.

Högskolans kvalitetspengar omfördelas till migration. Universitetsläraren; 2016-01-27.

Det blir inga kvalitetspengar till högre utbildning för 2016.
Regeringens ökade migrationskostnader påverkar utbildningsdepartementets budget som förlorar drygt 303 miljoner.

 

Tidigare lågvattenmärken >>

Vägval för svensk forskning. Svenolov Lindgren, 2015-10-28.

Vår hotade kunskapsnation. Svenolov Lindgren, 2015-01-07.

Oerfaren och vilsen ledning för Svenska forskningen. Svenolov Lindgren, 2014-11-30.

Bekymmer för minister utan högre utbildning och utan forskningserfarenhet. Svenolov Lindgren, 2014-11-17.

Sveriges tysta förakt för kunskap. Svenolov Lindgren, 2014-10-06.

 

SL

 


Guld i digitala källor

05 februari 2016

 

I internet, i historiska samlingar och i arkiv finns oändliga mängder material, men mycket är ännu svårtillgängligt.

Många forskningsdrömmar har hittills varit svåra att uppfylla.

Genom infrastrukturen Swe-Clarin kommer det att bli lättare att bearbeta digitaliserade källor och göra materialet tillgängligt.

* * * * *

Den enorma mängden material i databaser är en utmaning. I
Språkbanken finns elva miljarder ord och de ökar ständigt, inte minst genom sociala medier. Språkresurser som texter, digitaliserat tal och video är viktiga rådata för många slags vetenskap. Att få tillgång till detta skulle föra forskningen framåt.

Kulturarvsdata digitaliseras i snabb takt. Nordiska museet digitaliserar etnografiskt material från 1920-talet och framåt, Kungliga Biblioteket har digitaliserat alla dagstidningar tills nu och Litteraturbanken och Projekt Runeberg har digitaliserat tusentals böcker. Men – ingen kan göra något vettigt med 8 miljarder ord ”för hand”. Det behövs avancerade datorverktyg för att se vad som skulle vara intressant att forska om.

Det är här Swe-Clarin kommer in. Uppdraget är att utveckla språktekniska verktyg som kan hjälpa forskare inom främst humaniora och samhällsvetenskap att bearbeta digitaliserat material. Verktygen är dataprogram som förstår, sorterar och kategoriserar innehållet i texter och digitaliserat tal. Det ska också finnas bra verktyg för att arbeta med historiska språkformer som exempelvis äldre svenska, latin och grekiska.

Datamining innebär att textinnehållet transformeras till tabelldata för att det ska bli möjligt att leta efter upprepningar och mönster i ett stort material.

Bland kassakvitton från en stormarknad under tio år med tidpunkter, varor och kostnader går det lätt att söka efter samband och trender — vem köper vad, och när? — om materialet är uppställt på det här sättet. Med sådana tabelldata öppnas många möjligheter …

 

Läs mer >>

Forskare vaskar guld i digitala källor. Tidningen Curie, 2016-02-02.

Kulturarvet som ettor och nollor. Lars Borin ”Vad är Swe-Clarin?”; KB, 2015-10-09.

CLARIN (Common Language Resources and Technology Infrastructure) är ett ESFRI-initiativ som syftar till att göra språkbaserade material tillgängliga som primära forskningsdata för humanistisk och samhällsvetenskaplig (HS) forskning med hjälp av de avancerade text- och talbearbetningsverktyg och språkresurser som har utvecklats under många år inom språkteknologisk forskning.

SWE-CLARIN. Digisam, en avdelning vid Riksarkivet.

Språkrådet bildar centrum inom Swe-Clarin. Institutet för språk och folkminnen; 2015-06-02.

 

SL

 


Tågen skakar i Hallandsåsen

05 februari 2016

 

Tåget körde in i Hallandsåstunneln. Efter ett par minuter började det skaka ganska kraftigt. Det skakade från sida till sida.

Skakningarna varade mellan en och en halv minut och två och en halv minuter. Efter någon minut började tåget att sakta ner farten.

Efter flera rapporter om vibrationer i Hallandsåstunneln har Trafikverket beslutat att sänka hastigheten från 200 till 140 kilometer i timmen.

* * * * *

Det här kan få mer allvarliga konsekvenser, säger en professor i geoteknik. Om det kan leda till att blocken drivs isär, då kan fogarna öppnas och då kan vatten strömma in.

Trafikverket håller inte med om att det finns brister i tunneln. Det här är bara ett komfortproblem.

* * * * *

Professor Roland Pusch vid Luleå tekniska universitet har länge varnat för att järnvägstunneln genom Hallandsåsen blir instabil. Mätningar har också visat att tunneln i Möllebackzonen under hösten 2013 har rört sig först uppåt och sedan nedåt i några millimeter.

Trafikverkets projektledare för tunnelbygget tycker att detta är lite och inget alarmerande. Professor Pusch anser däremot att rörelserna kommer att mångfaldigas av den tunga tågtrafiken så att det som i dag är millimeter kommer att bli centimeter. Detta kommer att leda till deformationer, vatten kommer in så att spårbädden blir vattenfylld och tågen riskerar att spåra ur.

Svenolov Lindgren, 2015-21-07.

 

Läs mer >>

Fler tågtyper skakar genom Hallandsåsen.

Också på måndagsmorgonen fick Trafikverket rapport om att ett godståg har drabbats av skakningar också i en lägre hastighet. Trafikverket har sänkt hastigheten för alla tåg genom Hallandsåstunneln, från 200 till 140 kilometer i timmen, medan orsaken till skakningarna utreds. Trafikverket misstänker att vibrationerna har att göra med kontakten mellan räls och hjul, men behöver få in mer data om varför det uppträder så här.
— Ny Teknik, Linda Nohrstedt, 2016-02-08.

Så mycket skakar tågen genom Hallandsåsen. Sveriges Radio, P4, Halland; 2016-02-05.

Professorn orolig att tunneln skakar sönder. Sveriges Radio, P4, Halland; 2016-02-05.

Här skakar tåget genom Hallandsåsen.
Mobilfilm: Öresundståget skakar i Hallandsåsen. Helsingborgs Dagblad, 2016-02-05.

Två spår i framtiden genom Hallandsåsen. Svenolov Lindgren, 2015-21-07.

Tunneln genom Hallandsåsen rör på sig. Ny Teknik, Linda Nohrstedt, 2014-11-05.

 

SL

 


Forskning om stroke får 16 miljoner i Lund

01 februari 2016

 

 

Sjuttio forskare vid Lunds universitet arbetar med att förbättra hjärnans funktion efter stroke.

Kunskap om bakomliggande mekanismer vid stroke och utveckling av behandlingar och rehabilitering kommer att ge bättre möjligheter för patienter och anhöriga.

* * * * *

Sparbanksstiftelsen Färs & Frosta står bakom donationen av 16 miljoner kronor fördelade över sex år. Förutom forskningsmedel ingår nya forskarpriser.

Ett årligt pris om etthundra tusen kronor ska gå till en nydisputerad doktor.

Fem årliga priser om tio tusen kronor ska gå till författare av framstående masteruppsatser i ämnet.

Ett årligt populärvetenskapligt seminarium om stroke ska inrättas.

 

Läs mer >>

Stor donation till strokeforskning vid Lunds universitet. Medicinska fakulteten, Lunds universitet; 2016-02-01.

Strokeforskningen i Lund får 16 miljoner. Sydsvenskan; 2016-02-01.

Stroke är en av våra stora folksjukdomar. Var 17:e minut får någon i Sverige stroke. Skånes universitetssjukhus, Lund Stroke Recovery Study; 2013-06-05.

En stroke upplevd inifrån. Svenolov Lindgren, 2011-02-17.

Stroke skrämmer — kunskap kan hjälpa.. Svenolov Lindgren, 2011-11-27.

Lär känna symptomen —
minuter avgör vid stroke
. Svenolov Lindgren, 2010-05-05.

 

SL