Skadad fisk i Hanöbukten

 

Gåtan bakom fiskdöden i Hanöbukten skulle sedan hösten 2015 lösas med ett omfattande svenskt naturvetenskapligt forskningsprojekt.

En mängd rapporter om sårig och skadad fisk hade under flera års tid från 2010 skickats in från yrkesfiskare i Skåne, men tidigare utredningar hade ändå inte lyckats ge något svar på mysteriet om vad som ligger bakom fiskdöden.

Havs- och vattenmyndigheten fick 2014 i uppdrag av regeringen att kontrollera Hanöbukten och så inleddes efter fem år den första och största undersökningen någonsin av området vid Hanöbukten.

Med regelbundna prover under längre tid skall såväl fiskhälsa som innehållet av miljögifter bedömas. Resultatet ska inte presenteras för regeringen förrän år 2018.

* * * * *

Trots fastställd tid för presentationen till 2018 så hade veterinärmedicinska anstalten slutfört sin del av utredningen om skadade fiskar i Hanöbukten redan 2016-02-29.

Rapporten visar inte på någon enskild orsak till de sårskador och minskade fiskbestånd som det hade larmats om. Däremot kunde fyra olika sårtyper som hade drabbat fiskarna påvisas.

Orsaken till skadorna är sannolikt multifaktoriella och kräver kompletterande undersökningar i närmiljön för att kunna utredas vidare. Skrubbornas sår och de diffusa skadorna på torsken beror sannolikt på ett samspel, eller snarare en obalans, mellan levnadsmiljön, andra organismer och fisken.

En typ av sår hade drabbat närmare 60 procent av den skadade torsken och innebär en generell inflammation med hudrodnader, fenröta och diffusa sårskador. Denna typ av skador sätts ofta i samband med obalans i fiskens miljö och i vissa fall mikroorganismer, som normalt inte orsakar sjukdom. Om fiskens slemskikt skadats av föroreningar, förändrad vattenkvalitet eller andra stressfaktorer kan dessa organismer angripa fisken.

För att komma längre krävs en regelbunden och långvarig datainsamling av olika miljöfaktorer och standardiserade provtagningar av fisk för att kunna finna samband och orsaker till fiskarnas hälsotillstånd.

Marlene Areskog har 2016 utrett tillståndet för fisken i Hanöbukten.

* * * * *

Regeringen gav i maj 2014 Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) i uppdrag att i samråd med Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och efter samråd med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Statens jordbruksverk (SJV), kartlägga omfattningen av sårskadad fisk i Hanöbukten.

I uppdraget ingick att utreda orsakerna till att skador uppkommer samt att redovisa en plan för vidare uppföljning av sjukdomstillståndet hos vilda fiskpopulationer. SVA har i samarbete med SLU tagit fram ett förslag på en sådan plan.

Rapporten Kartläggning av omfattningen av sårskadad fisk i Hanöbukten är därför indelad i två delar; den omfattar 52 sidor. Referenslistan (pp 42-43) omfattar 39 företrädesvis internationella publikationer.

Arbetet har genomförts av A-M. Andersson, G. Andersson, M. Areskog, C. Axén, S. Faxneld, A-B. Florin, T. Lang, A. Lingman, F. Ljunghager, J. Olsson, J. Qvarnström och V. Öresland. Lokala yrkesfiskare i Hanöbuktsområdet har bidragit med insamling av fisk.

Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, februari 2016

* * * * *

Resultaten av studierna skall redovisas till regeringen i februari 2018

 

Läs mer >>

Olika slags skador på fisk från Hanöbukten. SVA; Statens Veterinärmedicinska Anstalt, 2016-02-29.

”Personligen är jag ganska pessimistisk till fiskens framtid i
Hanöbukten”
. VeterinärMagazinet, Kerstin Stålbrand.

Kartläggning av omfattningen av sårskadad fisk i Hanöbukten. Redovisning av regeringsuppdrag M2014/1349 Nm.

Hanöbuktsuppdraget 2013. Hav och vatten, Uppdaterad 2016-02-01.

Nya försök men inga resultat i Hanöbukten. Svenolov Lindgren, 2015-10-31.

Hanöbukten: är det på riktigt nu då?. Svenolov Lindgren, 2015-07-26.

Kontakt med Statens Veterinärmedicinska Anstalt.

 

SL

 

Kommentarer inaktiverade.