Lars Gustafsson, 1936— 2016

03 april 2016

 

När vi idag har nåtts av beskedet om professor Lars Gustafssons död har det varit naturligt att återvända till hans bok Strövtåg i hembygden från 1999.

Lars Gustafsson kom ursprungligen från Västerås, har varit professor i språkvetenskap i Texas men slutligen återvänt till Sverige.

 

Lars Gustafsson, 1999

 

I essän Anteckningar från Västmanland (sidan 22) skriver Lars Gustafsson om hur man i Vestmanlands läns tidning den 6 juli 1953 kunde läsa följande notis:

Sommarens hittills kraftigaste oväder gick över Västeråstrakten i lördags kväll, och även för länet i övrigt synes ovädret ha varit särskilt våldsamt. Åskan och regnet hade på sina ställen en ytterst våldsam hagelskur i följe – uppgifterna om haglens storlek sträcker sig ända till ‘plommon’ och ’ägg’. Över Västeråstrakten orsakade ovädret en stor förödelse, främst i trädgårdarna. Samtliga gurkplantor och kålplantor blev förstörda och stor förödelse vållades på jordgubbar och blommor.
  Ovädret var inte lika intensivt över hela linjen, det förefaller ha gått i vågor. Ovädret var svårast i Norra Ramnäs och på Brattheden slogs tegelpannorna sönder på taken. De största haglen vägde ett par hekto (?) och var mycket hårda. Nederbörden uppmättes till 18 mm och ovädret rasade en halvtimma.

Det kan vara värt att lägga märke till det lilla ironiska frågetecken med vilket tidningens lokalkorrespondent har försett uppgiften om hagelkornens storlek.
  Jag har själv hållit ett av dess berömda hagel, som krossade tegelpannor och rev sönder köksträdgårdarnas växter den där besynnerliga julidagen 1953, i handen.
  Jag glömmer aldrig detta oväder och det hemsöker mig ännu någon gång i drömmen.
  Det började med extrem julihetta, vindstilla, blanka vatten. En väldig, egenartad molnbank, upptornad och djupblå, växte fram över den västra horisonten.
  Haglen bultade som tusentals tunga hammare på taken. Temperaturen föll över tio grader på lika många minuter. Det egendomligaste var att se vattnet kastas upp meterhögt ur sjön Norra Nadden för varje hagelkorn som föll.
  Haglet som jag tog upp och höll i handen var stort som ett hönsägg, kan ha vägt upp till två och ett halvt hekto, snarast duvblått till färgen och av en extremt hård is, lagrad i olika tjocka skikt ända inifrån centrum och ut mot den glasartade ytan.

 

* * *

Prosten som såg allt handlar om kyrkoherden i Irsta, prosten Johan Fredric Muncktell (1764–1848). När det kommer till väder och vindar förblir likheten mellan vår egen tid och hans i en förvånande utsträckning.

Lars Gustafsson fortsätter (sidan 89):

Just Muncktells dagbok, med dess unikt noggranna väderiakttagelser har med åren övertygat mig om att det mesta pratet om klimatförändringar är lika lösligt och ovetenskapligt som nästan allt annat sådant prat.

Naturligtvis tror även jag på bronsålderns ekskogar, men att klimatförändringen skulle gå snabbt nog för att en enskild generation skulle kunna uppleva den tror jag är en myt i klass med storsjöodjuret och elektriskt förorsakade exem.

Sanningen är naturligtvis den att meteorologiska fenomen har en typisk kaotisk karaktär och att det — som Aristoteles säger i Poetiken — ”är sannolikt att något osannolikt inträffar”.

 

* * *

Jag är beredd att hålla med Lars Gustafsson, särskilt nu när det visats att de opreciserade så kallade klimatfrågorna hanteras av byråkrater som inte förmår att skilja mellan forskare och nyblivna studenter utan examen eller mellan väder och klimat.

Några grupper ägnar sig åt en odefinierad ”klimatfråga” medan andra ifrågasätter hela miljöideologin. Det har varit både skyfall och översvämningar också i Skåne och i Värmland.

En osedvanligt kall vinter och en makalöst varm sommar är med min bio-geovetenskapliga skolning inte tillräckliga skäl för att tala om ”klimatfrågor”. Kanske vill någon kalla mig bakåtsträvare inom miljövården, men samla, katalogisera och bearbeta data och vänta två- eller tre-hundra år med att bedöma min kompetens – då är det rätt tid att diskutera klimatförändringen. Res en sten bland träden där jag har haft mitt laboratorium.

 

Läs hela boken >> Strövtåg i hembygden av Lars Gustafsson, 1999

 

* * *

Den 3e juni 1953 var ingen vanlig dag, inleder Lars Gustafsson en av dikterna i sin nya samling Om begagnandet av elden. I denna dikt tar han upp ett ungdomsminne som han har behandlat tidigare, ett mäktigt åskväder över Västmanland, åtföljt av ett skyfall av hagel stora som stenbumlingar, enligt poetens egen försäkran så tunga som 250 gram.

Man kan älska Gustafssons poesi just för dess kombination av saklig exakthet och förundran inför världens märkvärdigheter. Hans uppfinningsrikedom när det gäller att finna stoff för sina dikter är suverän. Ofta utgår han från någon vardaglig händelse, en plötslig skiftning i väderleken eller helt enkelt ett till synes trivialt föremål. Sedan skjuter dikten fart, skriver Tommy Olofsson i sin recension ”En stilla lovsång av tingens förtrolige” i Svenska Dagbladet (onsdag 25 augusti 2010, Kultur, sidan 11).

Händelsen förefaller inte att ha varit just ”någon vardaglig händelse”, men väl ”en plötslig skiftning i väderleken”.

 

Läs också >>

Författaren Lars Gustafsson har avlidit. Sveriges Radio, P1 Kultur/Kulturnytt, 2016-04-03.

 

SL

 


Oppmanna-Vånga Hembygdsförening

05 januari 2016

 

Vångabydgen

 

Oppmanna–Vångabygden med basort i Arkelstorp utgör den norra delen av Kristianstads kommun.

Bygden som är inramad av sjöar – Immeln i väster, Filkesjön, Raslången och Kroksjön i öster samt Ivösjön och Oppmannasjön i söder – har rik natur och spännande historia.

Av tradition är detta stenbärarland och äppeltrakter. På senare tid också bärland. Trakten är rik på konstnärer, hantverkare och framtidstro.

 

Oppmanna-Vånga Hembygdsförening bildades 1989 och har idag runt 500 medlemmar. Varje år ger föreningen ut en årsskrift och i den finns resultatet av årets arbete med att samla, dokumentera och sprida information om Oppmanna och Vånga socknar. Årsskriften innehåller också reportage om olika projekt och om vad som hänt i föreningen under året.

Bröderna Perssons fotosamling med motiv från bygden, bestående av 20 000 glasplåtar med förteckning 1920–1960, finns i föreningens ägo. Materialet har registrerats och skannats och finns nu tillgängligt för allmänheten i faktarummet ”Minnesluckan”. Kalendern för 2015 innehåller enbart foton ur Bröderna Perssons stora samling.

Under året anordnar föreningen bland annat torp- och byvandringar och Äppelblommans dag den 6 juni med nationaldagsfirande. Inventering och utmärkning av torp och torpruiner har genomförts och redovisats i årsskrifter. Minnesmärken och sevärdheter finns med i foldern över Nässelslingan.

”Föreningens hörna” vid Arkelstorps Bibliotek har en avdelning för Harry Martinson-litteratur och lokalhistoria samt en samling akvareller av Siri Kivilinna som föreningen mottagit som gåva från konstnärinnan.

 

Årsskrifter och försäljning

Årsskrifter 1996–2014, litteratur, historisk kalender, vykort och tygkasse.

Vill du beställa något, skriv till någon i styrelsen. Ange varans artikelnummer och antal samt ditt namn och din adress. Varorna levereras med post tillsamman med inbetalningskort; porto tillkommer.

 

Bygdeband — din bygd på nätet

Bygdeband är en skattkista för hembygds- och släktforskare och för dig som är nyfiken på din släkts och bygds historia. Enkelt, gratis och utan lösenord.

Oppmanna församling

Norr och öster om Oppmannasjön finns de gamla stora byarna Oppmanna och Söndraby och samhället Arkelstorp. I norr dominerar skogen, men med en rad mindre bebyggelser eller torp. I norr sträcker socknen sig till Immeln och i öster höjer sig Oppmannaberget och bildar gräns mot Vånga. I söder gränsar socknen till Kiaby, i väster mot Österslöv och Hjärsås socken i Östra Göinge härad.

 

Vånga församling

Kyrkbyn och den största delen av odlingsmarken ligger i en dalsänka norr om Ivösjön. Den övriga delen av socknen är tämligen kuperad med vidsträkta skogstrakter. Vid sjön Immeln finns några byar med samlad bebyggelse, i övrigt finns mindre bebyggelser utspridda i socknen. Sjön Immeln bildar gräns mot Östra Göinge i nordväst och i nordöst möter Jämshög i Blekinge. Vidare gränsar socknen mot Näsum i öster, Oppmannasjön och Kiaby i söder och Oppmanna i väster.

 

Läs mer >>

 

Tendens: Välkommen till hembygdsföreningen. file:///Users/pip/Downloads/SR_p1_nya_tendens_100503120335.mp3

Hembygd i Vånga; Svenolov Lindgren, 2010-05-05.

Oppmanna-Vånga hembygdsförening; Svenolov Lindgren, 2009-11-21.

 

SL

 


SL Minnen: IOGT i Broby och min morfar Olov

04 december 2015

 

Nu är det en annan tid …

Min morfar Olov Nordqvist dog redan innan jag föddes. Han var frikyrklig och medlem av nykterhetsrörelsen IOGT — International Organization of Good Templars.

Från min mormor har jag senare fått bevarat ett ordensband med valspråket ”Tro, hopp och kärlek, 240 x 56 mm, förvarat i ett metalletui.

IOGT
Ordensband från IOGT storloge 1880 i purpurfärg med metallfrans

 

Godtemplarordens regalier utgjordes av ordensband (som på bilden) eller kragar (halsomhängen).

Regalier användes under möten och ceremonier inom IOGT av dem som hade uppdrag som ordförande, sekreterare eller liknande. Färgen visade vilken grad eller roll medlemmen hade i logen och varierade för de olika graderna; första graden var vit, andra blå och tredje purpur. Den röda färgen bars av dem som ledde mötena.

Vid möten inom IOGT hölls särskilt i början hårt på ceremonier och ritualer och vid dessa hade regalierna stor betydelse.

Regalierna tycks senare ha använts i begränsad utsträckning och då företrädesvis längre tillbaka i tiden. Det finns endast få bilder som visar godtemplare i sådan mundering. Betoningen på ritualer och ceremonier tonades ner med åren och sedan IOGT och NTO hade gått samman 1970 övergavs också ordensformen.

En särskild högtidlighet vilade över intagningsceremonierna. Ursprungligen förekom intagningar vid nästan varje möte, senare endast vid särskilda intagningsmöten.

IOGT-logens program innehöll mycket teater, musik och sång. Andra viktiga inslag var diskussioner för att öva medlemmarna att tala offentligt och argumentera för att föra nykterhetsarbetet framåt. Inte enbart nykterhetsfrågor behandlades, utan också filosofiska, etiska och politiska ämnen. Uppgifterna cirkulerade bland medlemmarna för att så många som möjligt skulle lära sig mötesteknik och att tala inför gruppen; detta var en viktig skola för demokratin.

Godtemplarrörelsen var folkligt förankrad och dominerades av hantverkare, småföretagare, arbetare och bönder. En stor del av föregångsmännen inom den senare framväxande arbetarrörelsen rekryterades från godtemplarrörelsen.

 

Logen ”Broby Välgång” bildades den första december 1894.

Redan tidigare hade det i Broby funnits en nykterhetsloge inom IOGT, ”Brödrafolkens väl” från 1881 till 1889, och dess medlemmar fortsatte också inom verksamheten i logen ”Broby Välgång”.

Nykterhetsrörelsen i Broby och angränsande orter minskade i betydelse redan vid slutet av 1960-talet. Antalet aktiva medlemmar sjönk, ekonomiska utrymmet för att behålla ordenshus och samlingslokaler krympte och invånarna fick konkurrerande intressen.

Logen 2018 ”Broby Välgång” upphörde den 31 augusti 2006. Den gick upp i Logen 81 ”Fred och endräkt” i Hästveda, bildad 1882. En gemensam julfest med den nya logen från Hästveda avslutade verksamheten i Broby.

Göinge hembygdsförening i Broby förvaltar arkiv, standar, ordensband och flaggor från ”Broby Välgång”. Dessa dokument och föremål är en viktig del av den folkrörelse som fick en genomgripande betydelse för människorna i Göingebygden.

Medlemmar

Medlemsantalet i ”Broby Välgång” har växlat starkt under de 111 år som logen har verkat.

Redan vid sekelskiftet 1800/1900 fanns stora svängningar i medlemsantalet; 1898 var det 80 och 1901 40. Det allra högsta medlemsantalet var 154 och noterades i april 1937. Under perioden 1935–1940 var antalet medlemmar drygt eller omkring 100 och hade 1945 sjunkit till 52.

I början av 1950-talet kom ett uppsving för logens medlemsantal. Teater, bio och revyer hade ett rikt utbud under 1950-talet och under början av 1960-talet flödade kulturlivet. ”Broby Välgång” fick diplom från Sveriges Storloge för lyckade medlemsvärvningar.

I mitten av 1960-talet började logen att åter förlora medlemmar; det fanns då heller inte längre någon ungdomsloge som rekryterade nya.

Under 1970-talet hade logen ”Broby Välgång” begränsad verksamhet och under långa perioder ingen verksamhet alls. Under åren 1979–2006 hade logen aldrig över 20 medlemmar; 1980 endast åtta och när den upphörde 2006 elva medlemmar.

Lokaler

Flera IOGT-föreningar hade egna ordenshus. Detta innebar någon form av självständighet, som var viktig för godtemplarna självkänsla.

Vid starten av logen ”Broby Välgång” var lokalfrågan inte löst. Tidigt fanns drömmen om ett eget ordenshus, men början blev i ett gammalt lokstall. När järnvägen drogs ända fram till Hästveda fick lokstallet i Broby minskad betydelse för tågen och byggnaden kunde användas för olika andra ändamål, som skola och godtemplarhus. Senare hölls samlingarna i kommunalsalen. Beslut om att bygga ett eget godtemplarhus fattades 12 juli 1895; kostnaden var 1010 kronor med arbetslönen 40 % av den totala kostnaden.

Ordenshuset stod färdigbyggt 1897 och användes under omkring tjugo år innan det blev för litet för verksamheten. Huset såldes, först till Filadelfia och kom senare i privat ägo.

I stället för att bygga ett nytt ordenshus beslöts att köpa ett färdigt, äldre hus. Någon gång mellan 1915 och 1920 inköptes det nya ordenshuset; byggt omkring 1850. En omfattande renovering genomfördes 1921 med bland annat ny samlingssal och scen. I slutet av 1940-talet hade ordenshuset behov av ytterligare en rejäl renovering och återinvigdes 9 augusti 1952.

* * * * *

På sidan 73 i Sven Jenséns artikel om Logen ”Broby Välgång” finner jag slutligen ett minne av min morfar i en visa från 1916; tydligen var det han som utförde elinstallationen.

Basar-Visa tillägnad Goodtemplarbasaren
den 28–29 okt 1916 af E.E.
. . . . .
Men vill till sist du veta, hvem som har ljuset lagt,
uti Goodtemplarsalen, och dager gjort af natt.
Jo det har Nordqvist gjort, och om det blir för kallt,
så kan det äfven blifva kortslutning öfverallt.

Nu finnes här nog många, som ilskna blickar ger
för ni fått huden garfvad, men ni ska´ nog få mer,
Om blott vi än en gång den stora äran har,
Att råka på hvarandra, på ny Goodtemplarebasar.

* * * * *

 

Olov Nordqvist
Olov Bengtsson Nordqvist, 1872–1935

 

annons

* * * * *

 

Vid uppföljningsmöte 2 februari 2007 efter ”Broby Välgång” skrev logens ordförande sedan 50 år Mats Williamson:

Det är med visst vemod man ser en epok försvinna, som under många år haft en betydelse i Broby. Man kan nämna biblioteksrörelse, biosalong, riksteater, revyer, ungdomsverksamhet, samlingslokaler för föreningslivet och framför allt för alla medlemmar under alla år.

Nu är det en annan tid och man får rätta in sig i ledet.

Förhoppningen är dock att IOGT/NTO-rörelsen lever vidare då den har stor betydelse för en nykter tillvaro.

 

Läs mer >>


IOGT International
; Wikipedia.

Svenska grenen av IOGT International; Wikipedia.

Ordenssällskap införda i Sverige 1875–1899: 1879 Godtemplarorden, IOGT (inte nu längre ett ordenssällskap).

IOGT historia. IOGT—NTO Kronoberg.

Godtemplarorden. Nordisk familjebok, 1908, sidorna 1395–1396.

Vänersborgs museum: Samling av ordensband från IOGT Vänersborg, logerna på Vallgatan.

Fransar och paljetter i arkivet: Medlemmar i IOGT-loge med regalier. Dokument i fokus – ur Gävleborgs arkiv och samlingar, 2015-09-29.

SL Minnen; Svenolov Lindgren.

 

Boktips >>

Jensén, Sven, 2008: Logen 2018 Broby välgång av IOGT 1894-2006; sidorna 33-96. [Göinge hembygdsförenings årsbok, 2008.]

Sven Jensén, 2008

Referenser

”En gammal kassabok och vad den berättar” och ”IOGT-logen Broby Välgång fyller i höst 60 år”. Helgeådalen, tidning utgiven av Broby-utställningen 1954.

Göinge hembygdsförenings årsbok, GHBF:

Dahl, Rune, 1986. Historik vid logen 558 Hoppets Grynings 100-årsdag den 15/4 GHBF årsbok 1986.
Karlsson, Gunvald, 1991. Logen 370 Räddningsbojen, Sibbhult. GHBF årsbok 1991.
Nilssson, Britt, 1980. En släktgård berättar … GHBF årsbok 1980.
Norling, Erik, 1980. Ljusets Härold i Västraby. GHBF årsbok 1980.
Olsson, Gösta, 1989. Nykterhetsrörelsens historia är dokumenterad i Glimåkra. GHBF årsbok 1989.
Wallin, Erik, 1993. Om brännvinet i Gryt. GHBF årsbok 1993.

Biblioteksbladet, sid 178, 1936: [http://runeberg.org/ biblblad/1996/0190.htm]
Godtemplarlogens ungdomsförbund, 1934. Programhäfte för Ungdomsloger (Storlogen).
Gustavsson, Sven, 1953. Gå på bio på landet. Våra gårdar, 1953: 4, sid. 121-123.
Kerstin Kokk: [http://kerstin.kokk.se/?p=443]
Kommunarkivet i Broby. Logen 558 Hoppets Gryning 1883-2005 (i Gryt)
Kommunarkivet i Broby. Logen 681 Gustaf Adolphs minne i Knislinge 1883–1934
Kristianstadsbladet den 22/12 1934
Nordiska museet, 1951. Godtemplarminnen. Svenskt liv och arbete, Nr 11.
Norling, N,S., 1951
Sjögren, Karin, 2007. Krumelurer i arkiven.
Våra gårdar: [http://www.varagardar.se] — Riksföreningen Våra Gårdar bildades redan 1942 och har sitt ursprung i att nykterhetsorganisationerna IOGT och NTO behövde samla fastighetsägarna och skapa en stark organisation som kunde tillvarata fastighetsägarnas intressen.
Wall, Krister, 1984. Byggnader och miljöer i Göingebygd. Broby. Kulturnämnden i Östra Göinge kommun.
Östra Göinge kretsloge av IOGT. Programboken för åren 1950–1953 (med vissa luckor)

Följande handlingar och föremål från Logen ”Broby Välgång” förvaras i Göinge hembygdsförenings arkiv.

Protokoll 1894–2006; åren 1915–1920 saknas.
Medlemsmatriklar 1894–1962
Rapporter och korrespondens, odaterat –1945
Handlingar rörande Ordenshuset, 1895–1954
Diverse ämnesordnade handlingar, 1896–1952
Hyllningsadresser
Kassa och uppbördsböcker, 1894–1963
Verifikationer, Logekassan, 1895–1999
Verifikationer för fastigheten och ekonomistyrelsen, 1935–1963
Album och gästböcker, 1950–1965
Diverse tryck, 1934–1952
Medlemsförteckningar, ?–1998
Kassaböcker, 1950–1980
Verifikationer Ordenshuset, 1964–1980
Diverse anteckningsböcker
3 diplom
2 standar
12 ordensband
1 tavla
1 IOGT-flagga
Ett hundratal böcker som tillhört ”Broby Välgång”

Sång- och ritualböcker:
Ritual för andra graden utgiven 1903
Ritualer fr grundloger av den Internationella Godtemplarorden 1878, 1909 & 1925
Sveriges Godtemplaarungdom. 71 samlade i ett häfte.
Sveriges Storloge av IOGT. 1908. Sånger för nykterhetsmöten.
Sveriges Storloge av IOGT. 1923. Godtemplarordens sångbok ”Sjung”. 135 sånger.
Godtemplarorden, Nationaltemplarorden & Blåbandsföreningen. 1954. Nykterhetsfolkets sångbok. Melodiupplagan med 300 sånger.

Bilder:
De flesta bilderna i denna artikel är hämtade från Broby Välgångs arkiv, som förvaltas av Göinge Hembygdsförening. Några bilder kommer från Göinge Hembygdsförenings arkiv och har då angetts med: ur GHFA,

 

Göinge hembygdsförenings årsbok, 2008. Broby: Göinge hembygdsförening, 1921–2011. ISSN 0281-8965.

 

IOGT Broby

 

SL

 


Ny bok: Kryptogamguiden av Linnea Helmersson

03 december 2015

 

Logo_Fältbiologerna.svg

Fältbiologerna: Kryptogamguiden

 

Boktips > >

Kryptogamguiden ger dig en lättläst och bred introduktion till kryptogamernas spännande liv, baserat på aktuell forskning. Boken ger även en presentation av olika svenska naturtyper och de arter som lever där. Kryptogamguiden är rikt illustrerad med fotografier och akvareller.

Författare: Linnea Helmersson. År: 2015; 242 sidor.

 

SL

 


Docent Göran Hägg, R.I.P.

06 oktober 2015

 

Författaren Göran Hägg har avlidit den 30 september 2015, 68 år gammal.

bild: Wikimedia Commons
Göran Hägg, 1947 – 2015

 

Göran Hägg var docent i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet. Filosofie doktor blev han 1978 på avhandlingen Övertalning och underhållning. Den svenska essäistiken 1890–1930.

Göran Hägg har gett ut ett flertal skrifter om litteraturvetenskap, retorik, historia och kulturhistoria. Italiens kultur och historia intresserade honom särskilt. Som föreläsare var han populär och ofta anlitad.

Sin skönlitterära debut gjorde Göran Hägg 1972 med diktsamlingen ”Ögon”. Han var också debattör, kritiker och författare till radiopjäser.

 

Läs mer >>

Göran Hägg är död. SVT Nyheter, 2015-10-02.

I boken Välfärdsåren (Göran Hägg, 2005) beskrivs … . Svenolov Lindgren, 2012-03-23.

 

Boktips >>

Göran Hägg, 2010. Gud i Sverige. Stockholm: Norstedt, 557 sidor. ISBN 978-91-1-302095-2

Göran Hägg, 2005. Välfärdsåren: svensk historia 1945-1986. Stockholm: Wahlström & Widstrand, 475 sidor. ISBN 91-46-20273-0

Göran Hägg, 2004. Stora retorikboken. Stockholm: Wahlström & Widstrand, 253 sidor. ISBN 91-46-21066-0

Göran Hägg, 2003. Svenskhetens historia. Stockholm: Wahlström & Widstrand, 750 sidor. ISBN 91-46-18110-5

Göran Hägg, 2002. Retorik idag: aktuella exempel och praktiska tips. Stockholm: Wahlström & Widstrand, 221 sidor. ISBN 91-46-18341-8

Göran Hägg, 2000. Världens litteraturhistoria. Stockholm: Wahlström & Widstrand, 772 sidor. ISBN 91-46-17309-9

Göran Hägg, 1983. Doktor Elgcrantz eller Faust i Boteå. Stockholm: Wahlström & Widstrand, 205 sidor. ISBN 91-46-14407-2

 

SL

 


Handbok om trä och träbyggande

08 juni 2015

 

Träguiden är en digital handbok om trä och träbyggande med årligen drygt en halv miljon besökare.

Nyligen lanserades en uppgraderad och mobilanpassad version med effektiviserad sökfunktion och förbättrad möjlighet att spara och dela information.

 

Läs mer >>

Träguiden, Svenskt Trä.

Svenskt Trä verkar för kunskapsspridning, inspiration och utveckling som rör trä, träprodukter och träbyggande. Svenskt Trä är en verksamhet inom bransch- och arbetsgivarorganisationen Skogsindustrierna. Bakom Svenskt Trä står svensk sågverksindustri.

 

SL

 


SL Minnen: Vimpel för cykel i Åhus 1949

06 maj 2015

 

I min barndom fanns cykelvimplar; inte sådana som numera används till barncyklar, utan sådana som nu visas på museer. De var populära souvenirer..

bild: Åhus 800 år
Cykelvimpel, Åhus 1949

Vimpeln har jag kvar från jubileet för Åhus 800 år som firades 1949 med utställning, pompa och ståt.

Åhus köping bildades 1905 men gick 1971 upp i den då nybildade Kristianstads kommun.

Vid kommunreformen 1971 bildades Kristianstads kommun av Kristianstads stad, Åhus köping samt Everöds och Fjälkinge landskommuner. 1974 införlivades också Degeberga, Tollarp, Oppmanna och Vånga i Kristianstads kommun.

* * * * *

På 1950-talet, när det blev aktuellt med att slå samman Åhus köping med Kristianstad, föreslog Åhus-konstnären Andreas Björkman att den nya kommunen skulle heta Åhus, efter den medeltida staden.

Andreas Björkman komponerade affischer till jubileumsutställningen i Åhus och deltog på olika sätt i arrangemangen 1949 kring Åhus 800 år.

bild: Jubileumsdagen 2 juli 1949

 

Läs mer >>

1900-talets Åhus i koncentrat. [Kenth Olsson.]

Aosehus från mitten av 1100-talet, belägen där
som Helge å fordom rann ut i Hanöbukten. [Bengans historiasidor.]

Åhus borg, tidigare kallad Slottsruinen. [Wikipedia.]

Bilder ur 1100-talets danska historia: Staden Åhus kom vid mitten av 1100-talet i ärkebiskopens ägo … [Absalon – Danmarks ärkebiskop; textstycke 23. Sven Rosborn.]

Lyckan 27 i Åhus stad. Arkeologisk förundersökning, 2011. [Christer Carlsson.]

Tobaksodlingen i Åhus & Åhus Havanna.

Åhus Hamn. Fritz Nilsson startade företaget 1888 och Lindéns är numera ett helägt fristående dotterbolag till Åhus Hamn & Stuveri AB.

Så såg det ut i Åhus och Kristianstad runt 1950. [Kristianstads kommun.]

Jan Damgren litteratur-och googletips.

SL Minnen

 

Boktips >>

800 år i Åhus: utgiven i anledning av Åhus 800-årsjubileum 1949. Redaktionskommitté Christer Olofson (1909-1996) och Simon N:n Röstin (1898-1982). Kristianstad, 1949.

ahus_3


Åhus stadsområde
: bevarande av den äldre bebyggelsen och miljön. Hans Folkesson. Lund: Lunds tekniska högskola, 1979.

Borgen i Åhus: ett medeltida maktcentrum. Jimmy Juhlin Alftberg, Helena Lilja, Bertil Helgesson & Johan Wallin. Lund: Historiska Media, 2012.

 

SL

 


Joel Haamer och hans levande reningsverk

22 april 2015

 

Filosofie doktor Joel Haamer var forskare och entreprenör. Han var pionjär inom musselodling och vattenbruk.

Musselodling kan såväl producera värdefullt marint protein som förbättra kustvattenkvalitén.

 

Joel Haamer
Joel Haamer (1941-2012)

 

I början av 1970-talet introducerade Joel Haamer modern teknik för att odla musslor. Det geniala med hans arbetsbesparande idé var att fångstbanden sattes ut just när de mikroskopiska larverna strävade efter att sätta sig vid bottnen på ett fast underlag.

På kort tid lyckades Joel Haamer vända inställningen till färska musslor, från att vara fiskagn till att bli en lovprisad delikatess. Hans odlingar tog snabbt fart på västkusten, men fick ett abrupt slut 1987, när blomning av giftiga alger hindrade att musslorna kunde skördas. Joel Haamer förlorade sitt företag.

Ett bakslag var aldrig anledning till att ge upp för Joel Haamer utan bara ett problem som måste lösas. 2004 fick den metod som han utvecklade vid Chalmers sitt nya genombrott.

Joel Haamer hade en akademisk karriär och disputerade i oceanografi. Hans avhandling handlade naturligtvis — om musslor. Hans bok om musselodling är fortfarande en oumbärlig handledning i ämnet.

 

Läs mer >>

Hans Ackefors & Odd Lindahl. Dagens Nyheter, 2012-10-03.

Musselpriset till Joel Haamers minne
– Vi ville fortsätta pappas goda arbete. Först tänkte vi starta en stiftelse, men nu har vi priset hos Musselakademien, berättar dottern Josefine Haamer von Hofsten. Bohusläningen, 2013-08-04.

Joel Haamers Musselpris. Musselakademien, Lysekil.

Joel och havet: En P4-dokumentär av Amanda Glans, mottagaren av Stora journalistpriset som Årets berättare 2011. Sveriges Radio P4, 2012-05-20.

Levande reningsverk … Scanfjord står nu för mer än hälften av den svenska årsproduktionen av musslor, drygt 1 500 ton. Grundaren och VD Anders Granhed pekar ut ett grått hus i en klippskreva högt upp.
– Där bodde Joel Haamer. Det var han som inspirerade mig till att odla musslor. Det var också han som lyckades vända kustbefolkningens negativa syn på färska musslor: från oätligt agn till delikatess.
Naturskyddsforeningen, Mats Hellmark, 2013-06-17.

Musselodling i Bohuslän; teknik och odlingsplatser. Anders Granhed.
[Systemet är en vidareutveckling av det arbete som gjordes på 70-talet som ett projekt i Chalmers regi med Joel Haamer i ledningen.]

 

Skrifter av Joel Haamer >>

Edebo, L., Haamer, J., Lindahl, O., Loo, L.-O. & Piriz, L., 2004. Recycling of macronutrients from sea to land using mussel cultivation. International Journal of Environment and Pollution. Volume 13, Numbers 1-6/2000 Pages, 190-207.

Haamer, J., 1999. Strategisk musselodling för att skapa kretslopp och balans i ekosystemet – kunskapsöversikt och förslag till åtgärder. Göteborg: Fiskeriverket.

Norén, F., Haamer, J. & Lindahl, O., 1999. Changes in the plankton community passing a Mytilus edulis mussel bed. Mar. Ecol. Prog. Ser., Vol. 191: 187-194. Se som pdf.

Haamer, J., 1996. Improving Water Quality in a Eutrophied Fjord System with Mussel Farming. Ambio. Vol. 25, No. 5 pp. 356-362.

Haamer, J., 1995. Phycotoxin and oceanographic studies in the development of the Swedish mussel farming industry. Dissertation, Göteborg, 1995.

Haamer, J. & Edebo, L., 1990. Miljökonsekvenser av musselodling i ett näringsrikt fjordsystem. Göteborg: Universitetet, Oceanografiska institutionen.


Haamer, J. & Øhrn, B.F., 1980
. Vår våte hage. Cappelen Damm AS. ISBN13 9788250809475.

Haamer, J., 1977. Musselodling: havets hängande trädgårdar. Stockholm: Forum. Se som pdf.

Eklund, U., Håkansson, M. & Haamer, J., 1977. En undersökning om förutsättningarna för ostronodling vid svenska västkusten. Göteborg: Chalmers tekniska högskola.

Haamer, J., 1975. Musselodling i Europa samt förslag till ny teknik för kommande svensk odling. Göteborg: Chalmers tekniska högskola.

Haamer, J. & Fält, L-M., 1975. Undersökning av bottensediment och strömmar inom en zon mellan Marstrand och Skagen. Göteborg: Chalmers tekniska högskola.

Haamer, J., 1973. Current measurements with gelatin pendulums. Göteborg: Chalmers tekniska högskola.

 

SL

 


Miljöbrott i Pajala?

27 mars 2015

 

Gruvbolaget Northland Resources gav framtidstro åt Pajala. Nu, två år senare, har det gått i konkurs och anmälts för flera misstänkta miljöbrott.

Drömmen om jobben gick i kras.

Radioprogrammet Kaliber har granskat berättelsen om Pajalagruvan och funnit nya misstankar om miljöbrott.

 

Läs mer >>

Turerna kring konkursade Pajalagruvan. Sveriges Radio, P1, Kaliber, 2015-03-01.

Gruvan i Pajala stängs. Lindgren Labs, 2014-10-07.

Här lastas sista malmbilen i Kaunisvaara. Sveriges Radio, P4 Norrbotten, 2014-10-14.

Direkt från Pajala: Northland stänger gruvan i Pajala. Sveriges Radio, P4 Norrbotten, 2014-10-07 kl 15.

Northland stänger gruvan i Pajala. Sveriges Radio, P4 Norrbotten, 2014-10-07.

När gruvan kom till Kaunisvaara. Sveriges Radio, P1 Dokumentär, 2013-06-23.

 

Boktips >>

”Detta är mycket viktig läsning i en tid när de nya gruvprojekten står på rad och förhoppningarna om tusentals nya gruvjobb runtom i landet är stora.”

Arne Müller: Smutsiga miljarder – Den svenska gruvboomens baksida.

Skellefteå, 2013; 233 sidor. ISBN 9789186621582
Ny utökad upplaga: Skellefteå, 2014; 265 sidor. ISBN 9789186621858

Boken ger en samlad bild av de miljöproblem som de svenska gruvorna orsakar, trots en delvis skärpt miljölagstiftning. Arne Müller är programredaktör och journalist vid SVT i Umeå och har ägnat flera år åt att studera den svenska gruvnäringen.

 

SL

 


Styrka, svaghet och sjukdom

26 februari 2015

 

Sverker Sörlin är professor i miljöhistoria vid Kungliga tekniska högskolan, KTH, i Stockholm och välkänd för såväl sina akademiska som litterära skrifter. Han är född i Västerbotten och har alltsedan barndomen varit intresserad av idrott, särskilt skidåkning.

 

Creative Commons, Frankie Fouganthin
Professor Sverker Sörlin

 

Efter lärarexamen blev Sverker Sörlin filosofie doktor vid Umeå universitet 1988, professor i miljöhistoria i Umeå 1993 och senare professor i miljöhistoria vid KTH.

Som fyrtioåring drabbades den tidigare skidentusiasten av en besvärande sjukdom som alltmer kom att påverka och förändra hans liv.

Vi står alla inför utmaningar som vi på något sätt måste hantera. Den som försonar sig med sin situation kan hitta nya vägar, även om sjukdomen vid första påseende verkar som enbart ett hinder. Slutligen kan till och med ”forskningslyckan” återkomma.

 

Läs mer >>

Svagheten blev min styrka. Universitetslararen, SULF, 2015: nr 1.

Vår rädsla för svaghet. Sveriges Radio, P1, Filosofiska rummet; 2015-02-08.

 

Boktips >>

Sörlin, Sverker, 2014. Rädslan för svaghet: en berättelse om sjukdom, smärta och löje. 317 sidor. ISBN 9789187347597.

Ofstad, Harald, 2012. Vårt förakt för svaghet: nazismens normer och värderingar – och våra egna. Ny utgåva, med förord av Folke Tersman. 335 sidor. ISBN 9789185703845. Originalutgåva 1972. 284 sidor. ISBN 91-518-0441-7.

Ehrenreich, Barbara, 2010. Gilla läget: hur allt gick åt helvete med positivt tänkande. 232 sidor. ISBN 978-91-7343-274-0.

Svenaeus, Fredrik, 2013. Homo Patologicus: medicinska diagnoser i vår tid. 218 sidor. ISBN 978-91-86273-40-8.

 

SL