Östersjöns första marina nationalpark

25 juni 2016

 

Som ett av de första områdena i Europa fick Gotska Sandön 1909 skydd som nationalpark.

Nu vill Naturvårdsverket också skydda de omgivande vattnen till Östersjöns första marina nationalpark.

* * * * *

Själva Gotska Sandön är idag skyddad eftersom ön är nationalpark. I vattnen runt ön råder fiskeförbud, men nu skall skyddet för området utökas genom hårdare regler för mänsklig verksamhet.

Fiskeförbudet runt Gotska Sandön infördes 2006 och gäller fyra sjömil från kustlinjen, men skyddar inte mot olika former av exploatering.

Den nya formen av skydd skulle kunna skydda också havsbotten så att den får förbli orörd, exempelvis mot ett vågkraftverk på bottnen.

Gotska Sandön är 7 km bred och 5 km lång, den högsta punkten på det stora revet Salvorev, fyra mil norr om Fårö.

 

Läs mer >>

Mer skydd runt Gotska Sandön; SVT, Nyheter, 2016-06-25.

Östersjöns första marina nationalpark; SVT, Nyheter, 2016-06-25.

 

SL

 

Annonser

Ålabodsvandring utanför Åhus

23 juni 2016

 

Ålabodsvandringen arrangeras nu för tjugonde året i rad, 27 juni 2016. I år med etapp nr 5; Friseboda till Holmaboden.

 

bild: ålabodsvandring

Tidigare ålabodsvandring

* * * * *

Start: Friseboda 18:00.

Vägvisning från väg 118, Åhus Kärr.

Alla deltagare bidrar med 20 kr som går till utsättning av ålyngel.

Vandringen avslutas ca 21:00, buss går tillbaka till Friseboda, kostnad 30 kr.

Väl mött!

Mats Svensson, ciceron

 

Skicka gärna denna inbjudan vidare till en kollega. Alla som är intresserade av löpande information om Ålakademins verksamhet kan anmäla sig till vårt nyhetsbrev genom att klicka här.

 

SL

 


Midsommartid i Värmland

14 juni 2016

 

IMG_5715
Bild: Nelly Lindgren

 

SL

 


Brottsligt snokande i medier

14 juni 2016

 

Chef vid arbetsförmedlingen varnas för att ha försökt spåra mediekontakter

Efterforskning av källor är straffbart. Efterforskningsförbudet innebär att företrädare för statliga eller kommunala myndigheter inte får undersöka vem som lämnat uppgifter till medierna.

 

Chef vid Migrationsverket fälls för att ha frågat om källa

Efter en artikel om planerade flyktingboenden mejlade Migrationsverkets chef i Halmstad reportern och frågade vem som hade informerat om de tre boenden som Migrationsverket hade tittat på.

Halmstads tingsrätt kom fram till att formuleringen i mejlet visar att syftet har varit att ta reda på vem som varit källan. Chefen vid Migrationsverket döms till 40 dagsböter á 540 kronor och att betala sina rättegångskostnader.

 

Läs vidare >>

Arbetsförmedlingen varnas … . Migrationsverket fälls … . Medievarlden, 2016-06-14.

 

SL

 


Den svenska skolans rykte …

25 april 2016

 

Sveriges Kommuner och Landsting anser att skolan är mycket bättre än sitt rykte.

Dagens nyhetsmeddelanden vill också ge sådana intryck. Syftet med Öppna jämförelser–Grundskola är att ge en översiktlig bild av resultaten i grundskolan, såväl nationellt som för respektive kommun.

Men: årets tema i Öppna jämförelser handlar enbart om nyanlända elever.

* * * * *

Under de senaste åren har antalet nyanlända i Sverige ökat betydligt. Mottagandet varierar mellan kommuner och skolor, men nästan alla kommuner har tagit emot fler nyanlända elever än tidigare.

För de elever som kommer till Sverige efter ordinarie skolstart är det allmänt svårare att nå skolans kunskapskrav än för dem som är födda i Sverige. En del av den försämrade behörigheten till gymnasiet kan förklaras av en ökande andel elever som invandrat efter ordinarie skolstart.

Under 2015 tog Sveriges kommuner emot fler än 70 tusen asylsökande barn och ungdomar. Detta motsvarar nästan en årskull elever. Några lyckas bra i skolan, men ju högre upp i skolåldern en elev kommer till Sverige, desto mer hjälp kan den behöva.

Det är glädjande att många kommuner i landet visar goda skolresultat, även i relation till sina förutsättningar.

Sammantaget får i Öppna jämförelser nära 15 procent av eleverna inte behörighet till gymnasiet.

Andelen elever som får godkända betyg (A-E) minskar i de flesta ämnen; kraftigast är minskningen i svenska som andraspråk.

För att förbättra skolan krävs bra ledare och bra lärare. Politiker, tjänstemän och skolledare kan använda rapporterna i Öppna jämförelser från Sveriges Kommuner och Landsting för att fördjupa analysen om skolans resultat och diskutera åtgärder för förbättringar.

De län med störst andel kommuner med goda resultat är Norrbotten, Stockholm, Skåne, Halland och på femte plats Värmland.

* * * * *

Det skulle vara mer intressant om Sveriges Radio kunde rapportera om goda studieresultat bland samtliga skolans elever än bland utvalda projektrapporter från Sveriges Kommuner och Landsting.

 

Läs mer >>

Öppna jämförelser, Grundskola–2016; Tema nyanlända elever. Sveriges Kommuner och Landsting, 2016-04-25.

Filipstad toppar skolrankning i Värmland. Sveriges Radio, P4 Värmland, 2016-04-25.

Varbergs skolor i topp – Hylte i botten. Sveriges Radio, P4 Halland, 2016-04-25.

 

SL

 


Lars Gustafsson, 1936— 2016

03 april 2016

 

När vi idag har nåtts av beskedet om professor Lars Gustafssons död har det varit naturligt att återvända till hans bok Strövtåg i hembygden från 1999.

Lars Gustafsson kom ursprungligen från Västerås, har varit professor i språkvetenskap i Texas men slutligen återvänt till Sverige.

 

Lars Gustafsson, 1999

 

I essän Anteckningar från Västmanland (sidan 22) skriver Lars Gustafsson om hur man i Vestmanlands läns tidning den 6 juli 1953 kunde läsa följande notis:

Sommarens hittills kraftigaste oväder gick över Västeråstrakten i lördags kväll, och även för länet i övrigt synes ovädret ha varit särskilt våldsamt. Åskan och regnet hade på sina ställen en ytterst våldsam hagelskur i följe – uppgifterna om haglens storlek sträcker sig ända till ‘plommon’ och ’ägg’. Över Västeråstrakten orsakade ovädret en stor förödelse, främst i trädgårdarna. Samtliga gurkplantor och kålplantor blev förstörda och stor förödelse vållades på jordgubbar och blommor.
  Ovädret var inte lika intensivt över hela linjen, det förefaller ha gått i vågor. Ovädret var svårast i Norra Ramnäs och på Brattheden slogs tegelpannorna sönder på taken. De största haglen vägde ett par hekto (?) och var mycket hårda. Nederbörden uppmättes till 18 mm och ovädret rasade en halvtimma.

Det kan vara värt att lägga märke till det lilla ironiska frågetecken med vilket tidningens lokalkorrespondent har försett uppgiften om hagelkornens storlek.
  Jag har själv hållit ett av dess berömda hagel, som krossade tegelpannor och rev sönder köksträdgårdarnas växter den där besynnerliga julidagen 1953, i handen.
  Jag glömmer aldrig detta oväder och det hemsöker mig ännu någon gång i drömmen.
  Det började med extrem julihetta, vindstilla, blanka vatten. En väldig, egenartad molnbank, upptornad och djupblå, växte fram över den västra horisonten.
  Haglen bultade som tusentals tunga hammare på taken. Temperaturen föll över tio grader på lika många minuter. Det egendomligaste var att se vattnet kastas upp meterhögt ur sjön Norra Nadden för varje hagelkorn som föll.
  Haglet som jag tog upp och höll i handen var stort som ett hönsägg, kan ha vägt upp till två och ett halvt hekto, snarast duvblått till färgen och av en extremt hård is, lagrad i olika tjocka skikt ända inifrån centrum och ut mot den glasartade ytan.

 

* * *

Prosten som såg allt handlar om kyrkoherden i Irsta, prosten Johan Fredric Muncktell (1764–1848). När det kommer till väder och vindar förblir likheten mellan vår egen tid och hans i en förvånande utsträckning.

Lars Gustafsson fortsätter (sidan 89):

Just Muncktells dagbok, med dess unikt noggranna väderiakttagelser har med åren övertygat mig om att det mesta pratet om klimatförändringar är lika lösligt och ovetenskapligt som nästan allt annat sådant prat.

Naturligtvis tror även jag på bronsålderns ekskogar, men att klimatförändringen skulle gå snabbt nog för att en enskild generation skulle kunna uppleva den tror jag är en myt i klass med storsjöodjuret och elektriskt förorsakade exem.

Sanningen är naturligtvis den att meteorologiska fenomen har en typisk kaotisk karaktär och att det — som Aristoteles säger i Poetiken — ”är sannolikt att något osannolikt inträffar”.

 

* * *

Jag är beredd att hålla med Lars Gustafsson, särskilt nu när det visats att de opreciserade så kallade klimatfrågorna hanteras av byråkrater som inte förmår att skilja mellan forskare och nyblivna studenter utan examen eller mellan väder och klimat.

Några grupper ägnar sig åt en odefinierad ”klimatfråga” medan andra ifrågasätter hela miljöideologin. Det har varit både skyfall och översvämningar också i Skåne och i Värmland.

En osedvanligt kall vinter och en makalöst varm sommar är med min bio-geovetenskapliga skolning inte tillräckliga skäl för att tala om ”klimatfrågor”. Kanske vill någon kalla mig bakåtsträvare inom miljövården, men samla, katalogisera och bearbeta data och vänta två- eller tre-hundra år med att bedöma min kompetens – då är det rätt tid att diskutera klimatförändringen. Res en sten bland träden där jag har haft mitt laboratorium.

 

Läs hela boken >> Strövtåg i hembygden av Lars Gustafsson, 1999

 

* * *

Den 3e juni 1953 var ingen vanlig dag, inleder Lars Gustafsson en av dikterna i sin nya samling Om begagnandet av elden. I denna dikt tar han upp ett ungdomsminne som han har behandlat tidigare, ett mäktigt åskväder över Västmanland, åtföljt av ett skyfall av hagel stora som stenbumlingar, enligt poetens egen försäkran så tunga som 250 gram.

Man kan älska Gustafssons poesi just för dess kombination av saklig exakthet och förundran inför världens märkvärdigheter. Hans uppfinningsrikedom när det gäller att finna stoff för sina dikter är suverän. Ofta utgår han från någon vardaglig händelse, en plötslig skiftning i väderleken eller helt enkelt ett till synes trivialt föremål. Sedan skjuter dikten fart, skriver Tommy Olofsson i sin recension ”En stilla lovsång av tingens förtrolige” i Svenska Dagbladet (onsdag 25 augusti 2010, Kultur, sidan 11).

Händelsen förefaller inte att ha varit just ”någon vardaglig händelse”, men väl ”en plötslig skiftning i väderleken”.

 

Läs också >>

Författaren Lars Gustafsson har avlidit. Sveriges Radio, P1 Kultur/Kulturnytt, 2016-04-03.

 

SL

 


Fältstation Öland, 5-8 maj 2016, Grönhögen

27 mars 2016

 

Logo_Fältbiologerna

bild: Fältbiologerna

 

Fältstation Öland, 5-8 maj 2016, Grönhögen

 

Ungdomar från hela landet som är intresserade av naturen träffas och lär sig tillsammans vid Fältbiologernas stora vårläger som har återkommit under många år.

Under den finaste helgen på hela våren ordnas massor av roliga aktiviteter.

Kanske blir det första gången du provar fågelskådning? Eller tillfälle för årets första bad?

Antingen blir det solsken, hällregn eller växlande molnighet; häng med så får du se! 

* * * * *

Läs mer i Fältbiologernas kalendarium. Anmäl dig via formuläret och skicka iväg det på studs!

 

SL