Östersjöns första marina nationalpark

25 juni 2016

 

Som ett av de första områdena i Europa fick Gotska Sandön 1909 skydd som nationalpark.

Nu vill Naturvårdsverket också skydda de omgivande vattnen till Östersjöns första marina nationalpark.

* * * * *

Själva Gotska Sandön är idag skyddad eftersom ön är nationalpark. I vattnen runt ön råder fiskeförbud, men nu skall skyddet för området utökas genom hårdare regler för mänsklig verksamhet.

Fiskeförbudet runt Gotska Sandön infördes 2006 och gäller fyra sjömil från kustlinjen, men skyddar inte mot olika former av exploatering.

Den nya formen av skydd skulle kunna skydda också havsbotten så att den får förbli orörd, exempelvis mot ett vågkraftverk på bottnen.

Gotska Sandön är 7 km bred och 5 km lång, den högsta punkten på det stora revet Salvorev, fyra mil norr om Fårö.

 

Läs mer >>

Mer skydd runt Gotska Sandön; SVT, Nyheter, 2016-06-25.

Östersjöns första marina nationalpark; SVT, Nyheter, 2016-06-25.

 

SL

 


Överskott: Bourgströms herbarium från Gotska Sandön

26 juni 2015

 

Föremål som jag har förvarat men inte använt på länge. De kan kanske bli till nytta eller glädje för någon annan …?

 

bild: Lindgren Labs
Färgkulla Anthemis tinctoria, Gotska Sandön, 27 juli 1907

 

Herbariet är nu mer än 105 år gammalt och omfattar 73 exemplar av 70 arter som samlats in på Gotska Sandön under åren 1907—1910 av bröderna Torsten (1894–1970) och Bror (1895–1946) Bourgström, söner till fyrmästaren Karl Bourgström (1865—1926).

Läs här mer om Gotska Sandön.

Förteckning över i herbariet ingående 70 arter finns här med svenska namn i alfabetisk ordning och med latinska namn i alfabetisk ordning.

 

bild: Lindgren Labs bild: Lindgren Labs

bild: Lindgren Labs bild: Lindgren Labs

bild: Lindgren Labs bild: Lindgren Labs

bild: Lindgren Labs
Bourgströms herbarium, 1907—1910

 

Kontakt: Svenolov Lindgren; lindgren.labs@gmail.com

 

SL

 


Stora mängder skräp flyter iland på Gotska Sandön

04 maj 2015

 

Personalen på Gotska Sandön har nyligen samlat in 50 kubikmeter ilandflutet skräp på nationalparkens stränder.

 

bild: Lindgren Labs
Gotska Sandön (Bild: Svenolov Lindgren)

 

Det framgår inte av rapporten under vilken tid som insamlingen har utförts.

Så här mycket samlades in:

20 kubikmeter trossar
10 kubikmeter plastavfall
10 kubikmeter avfall och 10 kubikmeter skrot

1 sopsulo glas
1 låda miljöfarliga sprayflaskor
100 liter spillolja
10 liter kemikalier

tre kylskåp
tre tv-apparater
en radio

 

SL

 


Skogsbrand på Gotska Sandön

09 augusti 2014

 

Från Gotska Sandö-båten syntes en ljus, kraftig rök som steg upp från ön, säger Jan Krafft Boström, kaptenen på båten.

På fredagseftermiddagen 8 augusti upptäcktes en skogsbrand på norra delen av Gotska Sandön, en dryg kilometer från stranden Las Palmas. Den har troligen börjat efter ett blixtnedslag.

 

bild: Lindgren 1968
Spår efter branden 1880 Bild: Svenolov Lindgren (1968)

 

Personal från Sjöräddningssällskapet och från Visby och Fårösund – totalt 20 personer – arbetade med att släcka elden. Inga byggnader på ön var hotade och ingen person har kommit till skada.

På lördagsmorgonen kunde Sveriges Radio P4 Gotland meddela att branden på Gotska Sandön är släckt.

Gotska Sandön har genom tiderna drabbats av ett antal skogsbränder. De senaste stora var 1880 och 1917, då det brann på öns sydöstra del. Den 16 juni 2006 upptäcktes en brand på Gotska Sandön efter ett blixtnedslag. Det följande året påträffades rotmurklor (Rhizina undulata) på brandplatsen.

 

Läs mer >>

Skogsbrand på Gotska Sandön. Sveriges Radio P4 Gotland, fredag 8 augusti kl 20:23.

Flygfoto av Gotska Sandön. Sveriges Radio P4 Gotland; bild Gunnar Britse.

Sandöbranden släckt. Sveriges Radio P4 Gotland, lördag 9 augusti 2014, kl 07:16

Branden på Gotska Sandön under kontroll. Hela Gotland, lördag 9 augusti 2014

Branden släckt på Gotska Sandön. Hela Gotland, lördag 9 augusti 2014.

Brand på Gotska Sandön. Norra Skåne, 8 augusti 2014.

Ny svamp upptäckt efter branden 2006 på ön. Mattias Iwarsson, Centrum för Biologisk Mångfald, Uppsala.

Svensk utpost. En film om Gotska Sandön och dess historia. Svenska Filminstitutet, 11 minuter. Sandrew-Ateljéerna, 1948.

 

SL

 


Anton Stuxberg och Rebaus Naturhistoria 1879

30 april 2011

 

För något år sedan kom jag åter att intressera mig för Gotska Sandön och för Eisen och Stuxberg. Nu med internet som ett naturligt arbetsverktyg fann jag Anton Stuxberg – och min gamla Rebaus Naturhistoria.

 

Rebau 1879; bild: Lindgren Labs

 

1960-talet var alldeles färskt när jag tillsamman med några vänner besökte en auktion på landsbygden någonstans i östra Skåne. Jag köpte en låda med småprylar och ett par böcker för någon krona.

Två skinnband – Rebaus Naturhistoria – med guldornerade ryggar och handkolorerade planscher saknade uppgift om tryckår men verkade för mig vara ”mycket gamla”.

Detta var långt före tiden med intenet och Google, så utan att få veta mera lät jag böckerna hamna i hyllan – och sedan under femtio år också följa mig genom några flyttar i landet.

När jag i mitten av 1960-talet började mina fältstudier på Gotska Sandön var Eisen och Stuxberg bland de första författare jag kom i kontakt med. Också detta var långt före Google, AltaVista och internet.

De första naturvetenskapliga undersökningarna av Gotska Sandön gjordes 1867 av två unga grabbar som på sommaren från den 28 juni till den 16 juli besökte ön ytterst i havet. Gustaf Eisen var tjugo år och Anton Stuxberg bara arton. Deras rapport publicerades 1868.

Min vidgade kunskap om Gustaf Eisen kom från boken Russinkungen av Fredrik Sjöberg (2009). Men Anton Stuxberg då …?

 

Anton Stuxberg föddes på Gotland den 12 april 1849. Han var son till kyrkoherden i Bunge. Den 30 november 1902 dog han av en hjärt-infarkt, endast 53 år gammal. Det Stuxbergska familjearkivet har över-lämnats till Arkivcentrum i Visby 2010 med bland annat skriftväxlingen med fadern Johannes och de två bröderna i Fårösund och andra handlingar som beskriver studentlivet och de vetenskapliga expedi-tionerna.

Efter sina arbeten på Gotska Sandön och Gotland 1869 började Anton Stuxberg studier vid universitetet i Uppsala där han gjorde en snabb karriär. Som 26-åring disputerade han på en avhandling om ryggrads-lösa djur och blev filosofie doktor i zoologi 1875.

Han var en av den tidens främsta kännare av den arktiska faunans fiskar och evertebrater och gjorde flera resor till Arktis – norra Sibirien, Novaja Zemlja, Jenisej – och deltog 1878–1880 i Vegaexpeditionen. Hans senare resor gick till Kaukasus och Krim. Från 1882 och fram till sin död 1902 var Anton Stuxberg intendent vid Naturhistoriska museet i Göteborg.

Anton Stuxberg var i sin ungdom en av de fattiga studenterna i Uppsala. Bevarade handlingar visar hur fader Johannes fick betala indrivning efter sonens köp av vetenskaplig litteratur.

Anton Stuxberg umgicks med målaren Carl Larsson och den unge August Strindberg och är omtalad i ”En dåres försvars-tal”; det är också han som gestaltas som doktor Borg i ”Röda rummet”. Hans blivande hustru Helga Frankenfeldt var nära vän med August Strindberg. När Vegaexpeditionen kom hem till Sverige skrev Anton Stuxberg till August Strindberg:
– Nu är det mycket festligheter på gång och du måste genast lämna tillbaks fracken du lånat.

 

Rebau 1879; bild: Lindgren Labs

 

Heinrich Rebau är författarpseudonym för Christian August Gebauer.
Han föddes i Knobelsdorf i Sachsen den 28 augusti 1792 och dog i Tübingen den 15 november 1852.

Gebauer blev 1818 professor i filosofi vid det nyetablerade universi-tetet i Bonn. Som författare hade han en omfattande produktion men viktigast var hans populärt naturvetenskapliga skrifter. Hans mest betydelsefulla arbete ”Volksnaturgeschichte”, 1838, gavs ut i sin sjunde bearbetade upplaga med titeln ”Naturgeschichte für Schule und Haus” 1877.

Rebaus Naturhistoria för skolan och hemmet gavs ut av Oscar Lamms Förlag i Stockholm på svenska 1879 i översättning och bear-betning efter originalets sjunde upplaga . De tre delarna omfattar 1049 sidor text, 39 sidor register, 79 träsnitt och 49 handkolorerade planscher, tecknade av Carl Votteler och tryckta och handkolorerade i Tyskland. Volym ett omfattar delen Djurriket (741 sidor) och volym två delarna II–Växtriket (158 sidor) och III–Mineralogi och Geologi (150 sidor).

Översättningen och bearbetningen av delen om djurriket är gjord av Anton Stuxberg.

 


Rebau 1879, plansch 1
  Rebau 1879,  plansch 36   Rebau 1879, plansch 37   Rebau 1879, plansch 48
Rebaus Naturhistoria, planscherna 1, 36, 37 och 48
[Förstora – i två steg – genom att klicka på planschen.]

 

Slutligen hade jag funnit en bok av Anton Stuxberg – efter femtio år, och i mitt eget bibliotek. Den var väl värd de kronor jag betalade för den på auktionen 1961 och kostar nu i antikvariat tusen kronor. Det gläder mig fortfarande att bläddra bland de handkolorerade plancherna.

Rebaus Naturhistoria är nu placerad på en av de översta hyllorna i mitt bibliotek tillsamman med Eisen & Stuxberg (1868).

[Bilder: Lindgren Labs]

SL


Oklippta gräsmattor ger större biologisk mångfald

31 maj 2010

 

bild: Sveriges Radio
Bergsfjäril

Miljömålet till år 2020 om ett rikt växt- och djurliv verkar omöjligt att uppnå. Trots det politiska målet att hejda förlusten av biologisk mångfald till år 2010 så fortsätter den svenska floran och faunan att utarmas.

Många svenska ängsväxter har blivit sällsynta eller utrotningshotade och antalet utrotningshotade fjärilsarter har ökat kraftigt under de senaste åren.

Sluta att klippa gräsmattan. Den vilda och naturlika trädgården ger en rik blomning under lång tid av året med en obetydlig arbetsinsats och minskat arbete med gräsklippning och ogräsrensning. Naturliga ängs-växter kan räddas och fjärilarna kommer att trivas.

Den svenska normen för en välskött trädgård tycks vara en stor, hårt klippt gräsmatta. Lika obegripligt är det att kommuner, även med dålig ekonomi, lägger miljoner på avancerad maskinpark, på bevattning och semesterpersonal för att sköta gräsmattor hela sommaren. I stället borde vi alla satsa på traditionell höskörd tidigt på hösten. Det skulle bli enklare och mycket billigare och dessutom ge en rikare och vackrare utomhusmiljö.

Det är tråkigt med alla dessa trädgårdar med släta gräsmattor runt husen och kantiga, klippta häckar – ofta av utländska växter – och planteringar med ickesvenska blomväxter och med belysningar som i onödan förbrukar vår energi och försämrar vårt klimat. Tankarna går lätt till traditionella kyrkogårdar i stället för till vanliga trädgårdar med naturligt växande buskar och svenska blomväxter.

Det viktigaste i trädgården är egentligen naturen. För att få en trevlig harmoni och en fin trädgård kan du göra den mera vild – den behöver inte se slarvig ut för det. Se över gräsmattan, klipp den inte lika kort som tidigare, utan låt den få växa av sig självt. Så och plantera växter som djuren – dagfjärilar, nattfjärilar, bin, andra insekter och fåglar – tycker om.

Den vilda och naturlika trädgården ger en rik blomning under lång tid av året. Samtidigt lockar många ängsblommor till sig fjärilar och ger föda och livsrum för hotade insekter och flera andra djurgrupper.

bild: BirdSafari Sweden
Göran Sjöberg

Grå strimmätare (Horisme aemulata) påträffades första gången i Öster-sjöregionen på Gotska Sandön 1960; den arten var tidigare enbart känd från bergstrakter i Centraleuropa. Göran Sjöberg studerade den på Gotska Sandön 1968.

Sedan början av 1960-talet har Göran Sjöberg tittat på fjärilar tillsam-man med intresserade från hela Sverige, arbetat för att väcka folks intresse för fjärilar och under mer än 15 år propagerat för fjärilsskåd-ning. Han är ordförande i Gästriklands entomologiska förening och den drivande kraften bakom Fjärilsvägen.

Sveriges första officiella fjärilsväg invigdes den 7 juni 2007. Längs den tre kilometer långa, bilfria grusvägen i Grinduga, sydöst om Gävle, finns en idealisk miljö för dagfjärilar, där drygt 50-talet arter kan ses flyga.

Kommersiella fjärilsskådarresor har sedan tidigare anordnats av eng-elska researrangörer till länder som Costa Rica, Malaysia och Ghana, men det var först i fjor som brittiska turister upptäckte de svenska fjärilarna. Då kom ekoturisterna till Grinduga by och Fjärilsvägen.

Intresset utomlands är stort för den svenska naturen och i England finns ett stort intresse för fjärilar. Flera av arterna vid Fjärilsvägen är sällsynta i både resten av Sverige och i Europa.

Det är den kalkrika marken längs Gävle-kusten som indirekt gynnar de ovanliga fjärilarna. Kalken ger ett naturligt skydd mot försurningen och gynnar den flora som de storvingade fjärilarna lever av. Eftersom väg-kanterna längs Fjärilsvägen rensas på gammaldags vis med lie först på sensommaren, så får fjärilarna där ännu bättre livsbetingelser.

Detta inlägg i bloggen har uppmärksammats av Ekoturismföreningen.

 

[Bilder: Sveriges Radio; BirdSafari Sweden]

SL


Gotska Sandön: Växter vid fyrstationen, särskilt nordost om husen, den 1 juli 1972

28 augusti 2009

antecknade av Lars-Erik Kers & Svenolov Lindgren

– A

Allium scorodoprasum
, skogslök

Avena pratensis
, ängshavre

– B

Bryonia alba
, hundrova

– C

Calamagrostis epigeios (steril i tallhed), bergrör

– G

Galium aparine, snärjmåra

Galium boreale (vid snickarboden), vitmåra

– H

[Helictotrichon pratense =] Avena pratensis, ängshavre

– M

Melandrium album, vitblära

Myosotis hispida, backförgätmigej

– P

Poa trivialis, kärrgröe

– R

Rubus idaeus, hallon

Rumex domesticus, gårdsskräppa

– S

[Silene latifolia =] Melandrium album, vitblära

Stellaria media, våtarv

Symphoricarpus rivularis (vid källaren), snöbär

– U

Ulmus glabra, alm

V

Veronica arvensis, fältveronika

SL