Brottsligt snokande i medier

14 juni 2016

 

Chef vid arbetsförmedlingen varnas för att ha försökt spåra mediekontakter

Efterforskning av källor är straffbart. Efterforskningsförbudet innebär att företrädare för statliga eller kommunala myndigheter inte får undersöka vem som lämnat uppgifter till medierna.

 

Chef vid Migrationsverket fälls för att ha frågat om källa

Efter en artikel om planerade flyktingboenden mejlade Migrationsverkets chef i Halmstad reportern och frågade vem som hade informerat om de tre boenden som Migrationsverket hade tittat på.

Halmstads tingsrätt kom fram till att formuleringen i mejlet visar att syftet har varit att ta reda på vem som varit källan. Chefen vid Migrationsverket döms till 40 dagsböter á 540 kronor och att betala sina rättegångskostnader.

 

Läs vidare >>

Arbetsförmedlingen varnas … . Migrationsverket fälls … . Medievarlden, 2016-06-14.

 

SL

 


Den svenska skolans rykte …

25 april 2016

 

Sveriges Kommuner och Landsting anser att skolan är mycket bättre än sitt rykte.

Dagens nyhetsmeddelanden vill också ge sådana intryck. Syftet med Öppna jämförelser–Grundskola är att ge en översiktlig bild av resultaten i grundskolan, såväl nationellt som för respektive kommun.

Men: årets tema i Öppna jämförelser handlar enbart om nyanlända elever.

* * * * *

Under de senaste åren har antalet nyanlända i Sverige ökat betydligt. Mottagandet varierar mellan kommuner och skolor, men nästan alla kommuner har tagit emot fler nyanlända elever än tidigare.

För de elever som kommer till Sverige efter ordinarie skolstart är det allmänt svårare att nå skolans kunskapskrav än för dem som är födda i Sverige. En del av den försämrade behörigheten till gymnasiet kan förklaras av en ökande andel elever som invandrat efter ordinarie skolstart.

Under 2015 tog Sveriges kommuner emot fler än 70 tusen asylsökande barn och ungdomar. Detta motsvarar nästan en årskull elever. Några lyckas bra i skolan, men ju högre upp i skolåldern en elev kommer till Sverige, desto mer hjälp kan den behöva.

Det är glädjande att många kommuner i landet visar goda skolresultat, även i relation till sina förutsättningar.

Sammantaget får i Öppna jämförelser nära 15 procent av eleverna inte behörighet till gymnasiet.

Andelen elever som får godkända betyg (A-E) minskar i de flesta ämnen; kraftigast är minskningen i svenska som andraspråk.

För att förbättra skolan krävs bra ledare och bra lärare. Politiker, tjänstemän och skolledare kan använda rapporterna i Öppna jämförelser från Sveriges Kommuner och Landsting för att fördjupa analysen om skolans resultat och diskutera åtgärder för förbättringar.

De län med störst andel kommuner med goda resultat är Norrbotten, Stockholm, Skåne, Halland och på femte plats Värmland.

* * * * *

Det skulle vara mer intressant om Sveriges Radio kunde rapportera om goda studieresultat bland samtliga skolans elever än bland utvalda projektrapporter från Sveriges Kommuner och Landsting.

 

Läs mer >>

Öppna jämförelser, Grundskola–2016; Tema nyanlända elever. Sveriges Kommuner och Landsting, 2016-04-25.

Filipstad toppar skolrankning i Värmland. Sveriges Radio, P4 Värmland, 2016-04-25.

Varbergs skolor i topp – Hylte i botten. Sveriges Radio, P4 Halland, 2016-04-25.

 

SL

 


Två spår i framtiden genom Hallandsåsen

07 december 2015

 

invigning

 

Två 8,7 km långa, parallella järnvägstunnlar genom Hallandsåsen ökar kapaciteten från fyra tåg i timmen över Hallandsåsen till tjugofyra och fördubblar den möjliga vikten gods.

Bygget påbörjades 1992 och senare på nytt 2003. Efter 23 år kan trafiken nu starta 13 december 2015. Totala kostnaden är minst 10,8 miljarder kronor (kostnadsläge i januari 2008).

* * * * *

Bygget som påbörjades 1992 skulle egentligen ha varit färdigt redan 1997. Så blev det inte, men snart är i alla fall tunneln genom Hallandsåsen klar.

Berget var svårbemästrat och tunnelbyggarna var överoptimistiska i början. Entreprenören Kraftbyggarna hade en borr som var byggd förr att arbeta i hårt berg, men Hallandsåsen var som en porös lervälling och efter 13 meter fick borren backas ut.

Kraftbyggarna försökte i stället ta sig igenom åsen genom att gräva, borra och spränga, men 1995 så tvingades bolaget ge upp och lämna tunnelbygget. Istället fick Skanska i uppdrag att bygga tunneln färdig.

Det gick långsamt och med stora problem när det läckte in mycket vatten i tunneln. Skanska använde det kemiska tätningsmedlet Rhoca-Gil. Tunnlarna blev täta, men det fick andra konsekvenser. Giftig akrylamid läckte ut och förgiftade såväl tunnelarbetarna som djur och natur utanför tunnlarna.

De långsiktiga följderna av giftskandalen blev begränsade, åtminstone skenbart, men tunnelbygget stoppades på obestämd tid och kom inte igång igen förrän 2005. Denna gång med en fransk tunnelborrmaskin. Efter vissa inkörningsproblem så blev båda tunnelrören färdigborrade genom Hallandsåsen.

* * * * *

Professor Roland Pusch vid Luleå tekniska universitet har länge varnat för att järnvägstunneln genom Hallandsåsen blir instabil. Mätningar har också visat att tunneln i Möllebackzonen under hösten 2013 har rört sig först uppåt och sedan nedåt i några millimeter.

Trafikverkets projektledare för tunnelbygget tycker att detta är lite och inget alarmerande. Professor Pusch anser däremot att rörelserna kommer att mångfaldigas av den tunga tågtrafiken så att det som i dag är millimeter kommer att bli centimeter. Detta kommer att leda till deformationer, vatten kommer in så att spårbädden blir vattenfylld och tågen riskerar att spåra ur.

* * * * *

Vid Hallandsåsen drabbades 22 tunnelarbetare av nervskador.

Avsikten var ursprungligt att stämma arbetsgivaren Skanska och tillverkaren Rhone-Poulenc för att få skadestånd.

Efter förhandlingar mellan fackförbunden och Skanska fick de skadade arbetarna vardera mellan tjugo och femtio tusen kronor i kompensation. Uppgörelsen mellan facken och Skanska var dessvärre så formulerad att tunnelarbetarna inte senare kunde få uppgörelsen omprövad.

* * * * *

Undersökningen av tunnelarbetare på Hallandsåsen ledde direkt vidare till larm om akrylamid. Livsmedelsverket gick 2002 ut med ett stort larm om akrylamid i stekt och friterad mat som chips och pommes frites. Larmet fick stort internationellt genomslag där bland annat Världshälso-organisationen, WHO, kallade till stormöte efter den svenska forskningen.

Höga doser av akrylamid kan orsaka skador på perifera nervsystemet. I extrema fall kan det orsaka förlamningar, som i fallet med korna på Hallandsås.

Av den franska tillverkaren Rhone-Poulenc fick de veta att tätningsmedlet Rhoca Gil inte var farligare än att strö salt på maten eller att ta en whiskey. De hade ju på sig vanliga regnkläder, arbetshandskar och skyddsglasögon.

I dag vet alla att det inte var så ofarligt.

* * * * *

Rättsliga efterspel: Chefer dömdes för Rhoca Gil-skandalen

2001
Sverigechefen för tillverkaren Rhone-Poulenc döms för brott mot lagen om kemiska produkter, 90 dagsböter (58.500 kronor).

2002
Avdelningschef vid Skanska döms för vållande till miljöstörning, villkorlig dom och 120 dagsböter (54.000 kronor).

Produktionschef vid Skanska döms för arbetsmiljöbrott, 100 dagsböter (30.000 kronor).

Skanska Sverige AB döms till företagsbot på 3 miljoner kronor.

2006
Banverket döms till företagsbot på 1,5 miljoner kronor för att tunnelbygget släppte ut för mycket vatten.

2007
Svenska staten stämmer tillverkaren Rhodia (tidigare Rhone-Poulenc) på 92 miljoner kronor som Banverket lagt ut till följd av giftutstläppet, bland annat sanering och skadestånd till boende. Domstolen sa nej. Staten fick inga pengar, men dömdes till att betala det franska bolagets rättegångskostnader på 7,8 miljoner kronor.

* * * * *

 

Läs mer >>

Hallandsåstunneln – välkommen till invigningen. Trafikverket; 2015-12-08.


Välkommen till invigningen av Hallandsåstunneln den 8 december
. Trafikverket.

Tunneln genom Hallandsåsen rör på sig. Ny Teknik; 2014-11-05.

Begärde en kvarts miljon för Rhoca Gil-besvär. SVT Nyheter, Halland; 2015-12-05.

Tunnelbygget ledde till matlarm. SVT Nyheter, Halland; 2015-12-05.

Tunnelarbetare från Hallandsåsen har fortfarande besvär. SVT Nyheter, Halland; 2015-12-06.

Nyhetsdokumentär om tunnelbygget genom Hallandsåsen som tagit mer än 23 år, kostat miljarder och kantats av skandaler. Möt människorna som levt med projektet i mer än två decennier. — Sänds klockan 19.00 den 7 december i SVT2; kommer att finnas på SVT Play till 1 december 2016.


Hallandsås eller Hallandsåsen
, båda formerna är korrekta. Wikipedia, 2014-03-03.

 

SL

 


Tjolöholms slott vid Kungsbackafjorden

10 april 2015

 

Tjolöholms slott i norra Halland ligger på en halvö i Kungsbackafjorden. Det är känt från år 1231 och tillhörde då den danske kungen Valdemar Sejr.

En senare ägare lät där 1867 bygga en slottslik herrgård i italiensk renässansimitation, men ett nytt slott i engelskinspirerad tudorstil ritades av arkitekt Lars Israel Wahlman och uppfördes under åren 1898–1904 av James Fredrik Dickson som hade köpt Tjolöholm 1892.

 

bild: Lindgren Labs
Tjolöholms slott, Halland

 

Detta slottsbygge blev ett av de sista stora i Sverige. Graniten till fasaden är bruten i Graversfors i Östergötland och Vånevik i Småland. Trädgården är närmast slottet stram och tuktad, men anpassas sedan gradvis till det omgivande landskapet. Den ursprungliga, mycket påkostade, inredningen från varuhuset Liberty i London finns helt bevarad; den är ett av Nordens bästa exempel på Arts and Crafts.

James Fredrik Dickson dog kort efter att byggnadsarbetet hade påbörjats och bygget fick slutföras av hans hustru Blanche Dickson. Hon dog redan 1906, vid 50 års ålder, och slottet ärvdes då av hennes dotter Blanche Bonde. Efter hennes död 1960 köpte Göteborgs stad hela egendomen och öppnade slottet för allmänheten.

Slottet förklarades 1991 som byggnadsminne och ägs och förvaltas sedan 1987 av Stiftelsen Tjolöholm med Kungsbacka kommun som huvudman. Den har i uppdrag att äga, förvalta och utveckla egendomens kultur- och naturvärden utifrån ett turistiskt perspektiv.

 

bild: Lindgren Labs
Tjolöholms slott — Ekonomibyggnader

 

Läs mer >>

Tjolöholms slott.

Stiftelsen Tjolöholm. Kungsbacka kommun.

 

SL

 


Fjärås Bräcka i nordvästra Halland

09 april 2015

 

Ängarna västerut var tidigare täckta med vatten och kallades ”fjära”; grusåsen kallades ”Bräckan” — därav namnet Fjärås Bräcka. Vid artonhundratalets början var Fjärås en av de mest folkrika församlingarna i Halland.

 

bild: Lindgren Labs
Fjärås kyrka på grusåsen ”Bräckan

Fjärås Bräcka bildades under istiden vid inlandsisens kant för omkring 14 tusen år sedan. Då låg isen stabilt i nivå med havsytan under en period. Sand, grus och sten matades fram av smältvatten från inlandsisen och avlagrades när det forsande vattnet nådde havet vid iskanten.

När inlandsisen drog sig undan för 11 tusen år sedan bildades en isrand av grus och morän. Efterhand som landet höjt sig har Bräckan frilagts. Den reser sig nu 60 meter över den halländska kustslätten och dämmer upp sjön Lygnern till 15 meter över havsnivån.

Åskrönet blev en viktig färdväg för de första människorna som kom till trakten. Ända från stenåldern har Bräckan varit en viktig färdväg utmed kusten. På denna landbrygga gick det att ta sig fram torrskodd mellan Lygnern och Västerhavet. Också när havsytan hade sjunkit var Bräckan mer framkomlig än de blöta markera på slätten vid Fjärås.

 

bild: Kaj Lindgren
Panoramabild mot söder
med sjön Lygnern i öster och slättlandet ut mot havet i väster

 

Israndsbildningen Fjärås Bräcka ligger tvärs över sjön Lygnerns dalgång och dämmer upp sjön till 15 meter över havsytan. Från bräckans krön finns en vid utsikt över sjön Lygnern, Fjäråsslätten och Kungsbackafjorden.

 

bild: Lindgren Labs
Sjön Lygnern (österut); Hallands största insjö

Vatten pumpas i rör från sjön Lygnern och sjunker sedan i dammar genom Bräckans gruslager. Under denna filtrering blir sjövattnet rent och pumpas sedan upp till vattenverket för att bli dricksvatten i Kungsbacka.

Ångbåtstrafik fanns fram till 1921 från Fjärås Bräcka brygga i Lygnern.

 

bild: Lindgren Labs
Kungsbackafjorden (västerut)
bortom slättlandskap av gammal havsbotten (”fjära”)

 

Bräckan är smal och brant därför att det fram till 1967 varit en grustäkt nedanför. En miljon ton grus grävdes bort för användning till järnvägsbyggen.

Passagerarna från bryggan i Lygnern gick en stig över Bräckans krön och nerför en lång trappa till en järnvägsstation i grustaget nedanför, där personvagnar avgick mot Fjärås och vidare mot Göteborg.

 

bild: Lindgren Labs
142 trappsteg till grustagets botten

 

Ner till grustaget är det 142 trappsteg. På några av stegen visas hur högt havet stod för 10 tusen – 11 tusen år sedan. Trappan är en rekonstruktion av den som fanns 1921.

bild: Lindgren Labs

 

Fjärås Bräcka är avsatt som naturreservat för att bevara och utveckla den biologiska mångfalden som är knuten till de äldre grustäkterna och de hävdade naturmiljöerna, att bevara de rödlistade arter som förekommer inom området samt att bevara ett stycke geologiskt intressant natur för forskning, fornminnesvård och friluftsliv.

Tillsamman med sjön Lygnern är Fjärås Bräcka klassat som ett riksintresse för naturvård och internationellt intresse bland geologer.

I det naturum på Fjärås Bräcka som invigdes 2005 finns en utställning över Bräckans natur och kultur samt ett café. Naturum hålls öppet under helger på våren och hösten samt under sommartid.

 

bild: Kaj Lindgren

 

 

 

 

 

… mot Lygnern

 

Läs mer >>

Fjärås Bräcka. Länsstyrelsen, Hallands län.

Naturreservatet Fjärås Bräcka. Kungsbacka turistbyrå.

Fjärås Bräcka. Coast Alive.

Fjärås kyrka.

 

SL

 


Miljöskymning

27 april 2010

 

I dessa dagar vill alla politiska partier vara ett miljöparti och erbjuda oss det bästa miljöklimatet. Till och med Reinfeldt blir miljöpartist, sägs det.

bild: Sveriges Radio Gotland

Ändå blåser det snålt över det svenska miljöarbetet, trots att miljöministern jagar på, fast kanske mest vargar och röster.

Redan för en och en halv månad sedan stod det klart att miljömåls-propositionen skulle bli en besvikelse, utan framsynta förslag och utan pengar.

Flera av de svenska miljömålen är omöjliga att nå inom de ramar som har ställts upp. Den nya strategin är att målen skall finnas kvar, men att det skall få ta lång tid att uppnå dem. Det skulle innebära att miljö-målspolitiken blir mer realistisk. Om målen är omöjliga undergrävs tilltron till systemet, påstår miljöministern.

Kanske är det bara ramarna som är för snäva och insatserna som är för klena?

– Svårigheterna beror på att naturen behöver lång tid för att återhämta sig, men också på att frågorna ibland är helt beroende av internationella åtgärder, försöker miljöministern ursäkta sig.

Även med ett kommunalråd från miljöpartiet hamnar miljöfrågorna långt ned på prioriteringslistan – som i Nyköping. Kommunen säljer för all framtid ut viktiga områden i skärgården och detta får allvarliga kon-sekvenser för miljön. Om tio år upptäcker de vad som har gått förlorat – Nyköpings orörda skärgård finns inte längre.

Nyköpings framlidne fågelforskare och miljöprofil Viking Olsson har för alltid slutat klänga i klippstupen för att ringmärka berguv, och han försvarar inte längre naturen med näbbar och klor.

Han var chockad över exploateringen, företrädesvis med exklusiva villor, och han bävade för konsekvenserna om den fortsätter i dagens takt. Särskilt besviken var Viking Olsson på att miljöpartiet varit så tyst i de här frågorna, trots att partiet har ett eget kommunalråd.

— De har inte gjort ett skvatt för miljön, sa´ Viking Olsson.

När miljömålen instiftades 1999 var förhoppningen att samtliga 16 mål skulle vara uppfyllda till år 2020. Sveriges Radio Ekot har nu gjort en kartläggning av miljömålen, men trots att den är gjord av Sveriges Radio så redovisas den endast av fyra de 25 radiokanalerna.

I Västernorrland är det inte möjligt att nå målen om giftfri miljö, levande skogar och ett rikt växt- och djurliv. För att uppnå miljömålen krävs också tydligare riktlinjer så att olika aktörer i länet vet vad just de kan göra för miljön. Också de enskilda länsborna måste bli mer medvetna.

I Stockholm har det gått allra sämst med att minska bullret, ett miljö-problem som ofta hamnar i skymundan.

Gotland kunde det kanske ha sett annorlunda ut om länsstyrelsen fått mer pengar till skogen, men övergödningsmålet kan inte nås för naturen hinner inte återhämta sig i tid

I Halland går den faktiska utvecklingen i miljön åt fel håll på tre områden: ett av dem är ett rikt odlingslandskap. Där saknas fortfarande en strategi för att skydda värdefull jordbruksmark mot exploatering.

Sveriges Radios kartläggning visar en märkbart försämrad prognos för att nå målen. De sammanlagt 151 fall som nu bedöms som omöjliga skall jämföras med 113 fall för tre år sedan.

Nu när regeringen har omformulerat miljömålen så att de ska bli lättare att uppfylla så har länsstyrelserna gemensamt kommit fram till att detta innebär att fem mål som inte kan nås i tid istället kan nås efter särskilda satsningar – men utan att miljön förbättras på något sätt.

SL