Ålabodsvandring utanför Åhus

23 juni 2016

 

Ålabodsvandringen arrangeras nu för tjugonde året i rad, 27 juni 2016. I år med etapp nr 5; Friseboda till Holmaboden.

 

bild: ålabodsvandring

Tidigare ålabodsvandring

* * * * *

Start: Friseboda 18:00.

Vägvisning från väg 118, Åhus Kärr.

Alla deltagare bidrar med 20 kr som går till utsättning av ålyngel.

Vandringen avslutas ca 21:00, buss går tillbaka till Friseboda, kostnad 30 kr.

Väl mött!

Mats Svensson, ciceron

 

Skicka gärna denna inbjudan vidare till en kollega. Alla som är intresserade av löpande information om Ålakademins verksamhet kan anmäla sig till vårt nyhetsbrev genom att klicka här.

 

SL

 

Annonser

Nya försök, men inga resultat i Hanöbukten

31 oktober 2015

 

Ett storslaget svenskt naturvetenskapligt forskningsprojekt har i juli startats för att lösa gåtan bakom fiskdöden i Hanöbukten. Nu i oktober har verktygen också kommit i sjön.

De första fiskarna såg fina ut, men många prover kvarstår, påstår en av forskarna.

En mängd rapporter om sårig fisk har under flera års tid från 2010 skickats in från yrkesfiskare i Skåne, men tidigare utredningar har inte lyckats ge svar på mysteriet om vad som ligger bakom fiskdöden.

* * *

Jag är ingen legitimerad ichtyolog (fiskforskare) men jag tillåter mig ändå att stilla undra varför det skulle vara lättare att lösa ”mysteriet med fiskdöden” för akademiskt skolade forskare som nu samlar in fiskar ”som ser fina ut”, än för dem som sedan fem år tilllbaka fått skadade fiskar från yrkesfiskare.

För mig är ju ändå skadad fisk alltid skadad fisk, oavsett vem som har fångat den.

* * *

Under sommaren har det kommit rapporter om sjuka och döda laxar i de norrländska älvarna. Fiskarna hade böldliknande sår, missbildade fenor och luktade illa.

Efter endast ett par månader kunde det visas att dessa laxar hade hudsjukdomen Ulcerös dermal nekros (UDN).

Ingen vet orsaken till varför lax drabbas av UDN. Det har visats att sjukdomen är smittsam, men tills nu har varken bakterier, virus eller parasiter kunnat identifieras. Sjukdomsutbrott har uppträtt oregelbundet med några få eller ett flertal års mellanrum. Själva sjukdomen UDN orsakar inte fiskarnas död, utan det är den svamppåväxt som fiskarna får efter att drabbats av UDN.

* * *

Det kan vara skillnader mellan lax i Norrland och torsk i Hanöbukten, men ändå är det också skillnad mellan ett par månader för att diagnosticera sjukdomen (som i Norrland) och fem år (som i Hanöbukten) för att endast inse att det nog kan finnas något problem.

Kanske är det ändå inte insamlingen av fiskarna som är själva svårigheten, utan ”utredningarna” och undersökningarna?

* * *

Länsstyrelsens forskningsdirektörer hade funnit ett problem som de nu har tvingats att lämna i arv till det vetenskapliga etablissemanget utan att någon förstod vad det handlade om. Dock: problemet var redan identifierat och beskrivet av yrkeskunniga fiskare redan mer än fem år tidigare.

En marinbiolog hoppas nu att ”gåtan” ska kunna lösas:
När vi får in rapporter om att många ser att något har hänt, och att det inte ser bra ut, så är det en viktig sak att satsa på, påstår denna forskare.

Forskningsprojektets nuvarande resultat 2015 är att de första fiskarna såg fina ut. Slutresultatet får väntas först om tre år — 2018.

Redan för fyra år sedan (i augusti 2011) påtalade fiskarna vid Handöbukten ”en skrämmande nonchalans och ineffektivitet av skånska myndigheter som fått förtroendet att värna våra naturresursers välbefinnande. Dessa personer verkar måna om sitt eget välbefinnande utan eget ansvar, medan Hanöbukten blir en död bukt”.

 

Läs mer >>

Gåtan bakom fiskdöden ska lösas. Sveriges Radio, P4 Kristianstad, 2015-10-26.

Mystiskt sjuka fiskar i Hanöbukten. P4 Blekinge, Förmiddag i P4 Blekinge, 2011-05-12

 

SL

 


Nytt från Hanöbukten

09 oktober 2015

 

bild: Nelly Lindgren
Hanöbukten
Nelly Lindgren, 1982 (olja, 15×10 cm)

 

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, får en ledande roll i arbetet med att utveckla och samordna havsplaner för Östersjön, sedan EU-kommissionen sagt ”ja” till 20-miljonersprojektet Baltic Scope.

 

Welcome to the Baltic Scope.

EU Says ‘Yes’ to €2M SwAM Project for Increased Collaboration in the Baltic. HaV; 2015-03-19.

VASAB – Vision And Strategies Around The Baltic Sea

HaV samordnar projekt kring Östersjön. Fackförbundet ST, Publikt, 2015-03-20.

 

Läkemedelsutsläpp och hönsskit

Teknik som hindrar skadliga läkemedelsutsläpp i sjöar och hav. Forskning-punkt-se, Pressmeddelande från Högskolan Kristianstad, 2015-10-06.

Hönsskit ska ge rent vatten. Kristianstadsbladet, Bromölla, 2015-03-02

Vatten kan renas med hönsskit och tång. SVT; Sydnytt, 2015-02-26

Hönsbajs som renar avloppsvatten. Sveriges Radio, P4 Kristianstad, 2015-02-26

Letar läkemedel i havet. Sveriges Radio, P4 Kristianstad, 2015-02-24.

1,1 Mkr till forskning om vattenrening i Hanöbukten … för att hitta reningsmetoder för läkemedelsrester med förhoppning att bidra till en lösning av fiskdöden i Hanöbukten.” HKR, Pressmeddelande, 2015-02-05.

Festen är slut i Hanöbukten! Ytterligare 1,1 miljoner till utveckling av fullskalig rening av kemiska cocktails. – MyNEWSdesk, 2015-02-05.

 

SL

 


Ålsjukdom i Vänern — Samma som i Hanöbukten?

29 juli 2015

 

Under våren och sommaren har fiskare i Vänern fått upp ålar som drabbats av en okänd sjukdom, skriver Nya Lidköpings-Tidningen.

– De hade vårtor på huvudet och rodnader på buk och stjärt när de varit några dagar i sumpen. Det såg ut som en hudinflammation och de fick kasseras

En yrkesfiskare från Karlstad berättar att tre av tio fångade ålar hade märken som om någon hade skrapat på dem med en kniv.

* * * * *

Undrar om detta kan vara samma eller något liknande det som tidigare har drabbat Hanöbukten?

 

Läs mer >>

Mystisk ålsjukdom i Vänern. Sveriges Radio, P4 Väst [TT], 2015-07-29.

Många ålar i Vänern drabbade av sjukdom. Nya Lidköpings-Tidningen, 2015-07-29. Prenumeration krävs för att läsa denna artikel.

Hanöbukten: Är det på riktigt nu då? Lindgren Labs; 201-07-26.

 

SL

 


Hanöbukten: är det på riktigt nu då?

26 juli 2015

 

 

Nu inleds den första och största kontrollen någonsin av området vid Hanöbukten.

Kontrollen nu sker efter att yrkesfiskarna vid Hanöbukten redan under hösten 2010 – nu för 5 år sedan – hade larmat om sårig och skadad fångst.

* * * * *

Efter de första larmen skulle det behöva ta ytterligare mer än ett år innan länsstyrelsen ens hade börjat fundera över orsakerna till problemen.

Vilket slags miljöförstöring som orsakar problemet för Hanöbukten var ändå en gåta för myndigheterna.

– Vi har ingen bra förklaring, svarade då länsstyrelsens fiskeridirektör.

– Vi har inget svar ännu, svarade då länsstyrelsens vattendirektör.

Arbetet gick sakta, länsstyrelsen höll möten och konferenser medan Hanöbukten höll på att dö. Situationen uppfattades som en skrämmande nonchalans och ineffektivitet av de skånska myndigheter som fått förtroendet att värna om våra naturresurser.

Efter lokalpressens artiklar med uttalanden av ”experter” i frågan om Hanöbukten har tidningen direkt och i insändare uppmanats att redovisa den åberopade expertisen, men tidningen har inte visat intresse för sådan grävande journalistik, utan hellre fungerat som megafon åt myndigheten.

Det har emellertid visats att det har funnits välgrundad anledning att ifrågasätta länsstyrelsens kvalifikationer.

Kiviksfiskaren Ola Johnsson skrev 2011 i ett brev till generaldirektören för den då nya Havs- och vattenmyndigheten, Björn Risinger, att han redan för ett år sedan hade slagit larm om tillståndet i Hanöbukten – ålen försvann, liksom öring, torsk och sill, och den torsk som överlevde fick sårskador – men att Länsstyrelsen var för långsam och slarvig med sina kontroller.

Länsstyrelsen påstod sig i september 2011 se allvarligt på problemet med Hanöbukten och arbeta ”väldigt brett” för att komma till klarhet med vad som är orsaken. Den hade då satt till en särskild grupp … Vad som har hänt av denna finns att läsa nedan i Lindgren Labs 2012-05-22.

* * * * *

Med anledning av larmen fick Havs- och vattenmyndigheten förra året – 2014 – i uppdrag av regeringen att kontrollera området runt Hanöbukten.

Den första juli i år stod det klart att Sveriges lantbruksuniversitet till hösten – 2015 – kommer att provfiska i området for är att undersöka hur fisken mår.

Redan 2010 var det omtalat att ålen försvann, liksom öring, torsk och sill, och att den torsk som överlevde hade sårskador. Sådan fisk verkar inte att må bra.

 

Läs mer >>

Omfattande undersökning vid Hanöbukten inleds; P4 Blekinge, 2015-07-25.

Fortsatt fiskdöd i Hanöbukten. Lindgren Labs, 2014-12-02.

Länsstyrelsens hyckleri i Skåne upprör. Lindgren Labs, 2012-11-14.

HYCKLERI ! Hyckleri av grövsta sort. Miljöchefens blogg, Vellinge kommun, 2012-11-08.

Siste fiskaren i Kivik ger upp medan länsstyrelsen i Skåne får bidrag för Hanöbukten; Lindgren Labs, 2012-05-22.

Länsstyrelsen håller möten och konferenser medan Hanöbukten dör. Lindgren Labs, 2011-08-20.

Hanöbukten: karta och provtagningspunkter Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten.

Hanöbukten, Kustvattenmiljö 2010. Blekingekustens Vattenvårdsförbund och Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten.

Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten. – Vad är Hanöbukten?

Provpunkter inom kustvattenkontrollen. Länsstyrelsen i Skåne län

Regional övervakning vid kusterna. Havet punkt nu

Aqua Biota Water Reserach; Harmoni, slutrapporter.

 

SL

 


Fortsatt fiskdöd i Hanöbukten

02 december 2014

 

När Ola fiskare i Kivik inspekterade sin fångst i sumpen var merparten av ålarna döda och de övriga sargade och såriga.

– Jag ska ta upp ål till en kund och ser då att nästan alla ålar är mycket påverkade och nästan döda, säger Ola fiskare

 

bild: Länsstyrelsen Blekinge
Ål (Anguilla anguilla)

 

Kvällen innan hade han tittat till ålarna utan att se några sår eller skador
så det hade skett under natten. En akut syrebrist i kombination med kemikalier i Hanöbukten kan kanske varit orsaken.

– Jag tror att det är någon yttre faktor som gör att de tappar slem väldigt fort och då blir de väldigt lätt påverkade, säger Ola fiskare.

 

”Havet dör” står det målat på ena hamnpiren i Kivik.

Ola Johnsson (som Ola fiskare egentligen heter) har under flera år försökt att uppmärksamma det han har sett i sitt dagliga arbete: fiskarter försvinner och de som blir kvar skadas av Hanöbuktens vatten.

Jag tycker att nu är det så allvarligt att myndigheterna måste ta hand om det här, säger han och uppmanar återigen såväl kommunpolitikerna och länsstyrelsen som Havs- och vattenmyndigheten och de högre politikerna att reagera.

Det som satsas på miljöarbetet i Hanöbukten tar alldeles för lång tid och är alldeles för svagt, säger Ola Johnsson.

 

Läs mer >>

Fiskare hittade 300 kilo död ål. Sveriges radio, P4 Kristianstad, 2014-11-20.

Årets djur 2011 – ålen. Länsstyrelsen Blekinge län.

Ålen är akut hotad. Havs- och vattenmyndigheten, 2014-02-10.

Länsstyrelsens hyckleri i Skåne upprör. Lindgren Labs, 2012-11-14.

HYCKLERI ! Hyckleri av grövsta sort. Miljöchefens blogg, Vellinge kommun, 2012-11-08

Länsstyrelsen håller möten och konferenser medan Hanöbukten dör. Lindgren Labs, 2011-08-20

 

SL

 


Kotula (Cotula coronopifolia) på strandängar i östra Skåne

02 november 2014

 

Inför helgen vaknade jag till att min ungdoms hemmamarker hade blivit en medial riksnyhet.

En fågelskådande professor hade längs kusten utanför Åhus och Landön påträffat kotula (Cotula coronopifolia). Nu kände han oro för att denna invasiva sydafrikanska växtart skulle hota vår biologiska mångfald och konkurrera ut den naturliga strandvegetationen.

bild: Jacob Sturm
Cotula coronopifolia, kotula
(Jacob Sturm; Deutschlands Flora in Abbildungen)

 

Kotula (Cotula coronopifolia) är en sydafrikansk korgblommig växt som redan under 1700-talet nådde Europa, troligen med barlast, och som sedan har spritt sig och naturaliserats på havsstränder i Syd- och Västeuropa.

Det första fyndet i Europa gjordes vid tyska Nordsjö-kusten redan 1739 och till Danmark kom arten 1806.

 

Ingen direkt nyhet i Sverige

Fynd av kotula i Sverige finns dokuneterde och belagda sedan 1853. I Skåne och Blekinge, samt på Öland och Gotland finns färska fynd från 1997 och framåt.

En detaljerad beskrivning av kotula, dess utbredning och spridningshistoria ges av Åke Widgren (2003) i Svensk Botanisk Tidskrift.

De sentida fynden i Skåne är uppenbara adventivfynd som kan ha sina ursprung från trädgårdsodling. Att växtplatserna i Blekinge och på Gotland skulle härstamma från odling är däremot inte troligt. Strandbiotoperna på dessa lokaler är mycket lika de miljöer vid Västeuropas kust där arten sedan länge är etablerad.

Erfarenheterna från Tyskland visar att kotula ibland kan uppträda i massförekomster, men att den också ofta är obeständig. Arten har försvunnit från flera av sina gamla lokaler. Eftersom kotula också förekommer som trädgårdsväxt kan en del av de europeiska förekomsterna vara förvildade från odling.

Växtens utseende som en knapp med lysande gul färg har på engelska gett den namnet mässingsknapp (brass buttons). I Nederländerna och Kalifornien betyder dess namn guldknapp och med det namnet saluförs den numera i Sverige som kantväxt vid trädgårdsdammar. Hultén (1971) använder namnet kråkfot, en försvenskning av det latinska artepitetet coronopifolia och som syftar på bladens utseende.

 

Hot mot vår biologiska mångfald?

Följande tankar kan sammanfattas efter Åke Widgren (2003):

Kotula har tidigare spritt sig effektivt i Syd- och Västeuropa och det är därför inte osannolikt att fler fynd kommer att göras vid Sveriges kuster. Växten har ett mycket stort antal frön och den har därför möjlighet att expandera på lokaler där den har fått fäste, om konkurrensen från annan vegetation inte är för svår. Eftersom arten också odlas som prydnadsväxt kan det också förväntas en viss framtida spridning från trädgårdar.

Om mönstret från Tyskland upprepar sig finns det också en risk – eller en möjlighet – att arten försvinner igen efter några år.

Naturligtvis är det alltid angeläget att utvecklingen på växtplatserna följs upp.

 

bild: Jymm, public domain
Cotula coronopifolia, kotula

 

Läs mer >>

Ny art hotar den biologiska mångfalden. Sveriges Radio, P4 Kristianstad; 2014-10-31.

Ny art hot mot växter i Skåne. Sveriges Radio, Vetenskap & miljö; 2014-10-31.

Åke Widgren, 2003. Kotula – guldknappar på spridning i Sverige? Svensk Botanisk Tidskrift, 97 (3-4): 130-133.

Mats Björling, 2010. Kotula, Cotula coronopifolia, ny art för Öland. Krutbrännaren 2010 (3): 71 – 73, Tidskrift för Ölands Botaniska Förening.

Kotula – en invasiv art på Öland?. Ölands Botaniska Förening, Blogg; 2012-08-25.

Christer Neideman, 2011-2013. Cotula coronopifolia; 12 bilder från Gyetorpskärret, Tosteberga och Äspet. Sländan – databas med foton av djur och växter inom Kristianstads och Bromölla kommuner.

Cotula coronopifolia. Encyclopedia of Life.

Robyn Faye Powell, 2014. A taxonomic revision of the Cotula coronopifolia-group (Asteraceae) and implications for the conservation statuses of the species. South African Journal of Botany 2014; 93:105–117.

 

Boktips >>

Hultén, E., 1971. Atlas över växternas utbredning i Norden.
(Fig. 1719. Cotula coronopifolia, kråkfot.)

Mossberg, Stenberg & Ericsson, 1992. Den nordiska floran.
(Sidan 460. Cotula coronopifolia, kotula.)

 

SL