Östersjöns första marina nationalpark

25 juni 2016

 

Som ett av de första områdena i Europa fick Gotska Sandön 1909 skydd som nationalpark.

Nu vill Naturvårdsverket också skydda de omgivande vattnen till Östersjöns första marina nationalpark.

* * * * *

Själva Gotska Sandön är idag skyddad eftersom ön är nationalpark. I vattnen runt ön råder fiskeförbud, men nu skall skyddet för området utökas genom hårdare regler för mänsklig verksamhet.

Fiskeförbudet runt Gotska Sandön infördes 2006 och gäller fyra sjömil från kustlinjen, men skyddar inte mot olika former av exploatering.

Den nya formen av skydd skulle kunna skydda också havsbotten så att den får förbli orörd, exempelvis mot ett vågkraftverk på bottnen.

Gotska Sandön är 7 km bred och 5 km lång, den högsta punkten på det stora revet Salvorev, fyra mil norr om Fårö.

 

Läs mer >>

Mer skydd runt Gotska Sandön; SVT, Nyheter, 2016-06-25.

Östersjöns första marina nationalpark; SVT, Nyheter, 2016-06-25.

 

SL

 


Ålabodsvandring utanför Åhus

23 juni 2016

 

Ålabodsvandringen arrangeras nu för tjugonde året i rad, 27 juni 2016. I år med etapp nr 5; Friseboda till Holmaboden.

 

bild: ålabodsvandring

Tidigare ålabodsvandring

* * * * *

Start: Friseboda 18:00.

Vägvisning från väg 118, Åhus Kärr.

Alla deltagare bidrar med 20 kr som går till utsättning av ålyngel.

Vandringen avslutas ca 21:00, buss går tillbaka till Friseboda, kostnad 30 kr.

Väl mött!

Mats Svensson, ciceron

 

Skicka gärna denna inbjudan vidare till en kollega. Alla som är intresserade av löpande information om Ålakademins verksamhet kan anmäla sig till vårt nyhetsbrev genom att klicka här.

 

SL

 


Ingen god havsmiljö i Sverige 2016 heller

14 februari 2016

 

Bild: Östersjön
Östersjön

 

Europas länder har förbundit sig att ha en god havsmiljö före år 2020, efter EU:s havsmiljödirektiv.

 

Bara fyra år kvar men ännu endast drömmar i havet, trots 32 planerade åtgärder och ytterligare två miljarder kronor.

Det kommer att ta lång tid att återställa Östersjön, även om vi gör något i dag. Detta skulle bero på den stora omställningstid som finns i havet påstår utredaren vid Havs- och vattenmyndigheten.

Årets 32-punkters program (2 miljarder; 2016) påstås vara Sveriges första (?) åtgärdsprogram för havsmiljön. Det skall omfatta allt från strandstädning till åtgärder mot främmande invasiva arter och bättre rening av läkemedelsrester i avloppsvattnet.

Målen för det tidigare EU-programmet (4 miljarder; 2015) för havsmiljön kunde inte uppnås i Sverige under år 2015 heller, men det årets program påstods ändå kunna ”medföra betydande förbättringar av havsmiljön” trots en kostnad av fyra miljarder kronor.

 

Läs mer >>

32 åtgärder som kan göra våra hav friskare. Norrtelje Tidning, 2016-01-31.

Åtgärder för två miljarder – men havsmiljömålen nås inte. Sveriges Radio, P4 Gotland, 2016-02-07.

Så kan Östersjön bli friskare. Sveriges Radio, P4 Östergötland, 2015-02-06.

God havsmiljö 2020; Dnr 3563-14.. Marin strategi för Nordsjön och Östersjön. Del 4: Åtgärdsprogram för havsmiljön. Havs- och vattenmyndigheten, remissversion 2015-02-01.

Ingen god havsmiljö före 2020. Svenolov Lindgren, 2015-02-07.

 

SL

 


Ingen god havsmiljö före 2020

07 februari 2015

 

Europas länder har förbundit sig att ha en god havsmiljö före år 2020, enligt EU:s havsmiljödirektiv.

Detta mål kommer inte att kunna bli uppnått i Sverige, men ett nytt åtgärdsprogram påstås ändå kunna ”medföra betydande förbättringar av havsmiljön”.

Kostnaden för de svenska delarna av Östersjön och Nordsjön uppskattas nu till fyra miljarder kronor.

Det borde vara en riksangelägenhet när ”kulturnationen” (?) Sverige inte längre förmår att skydda sin havsmiljö. Public Service och media försöker att dölja verkligheten och sanningen med enbart spridda lokala notiser.

Den drygt årsgamla ekonomiska organisationen Tillväxt Syd inom området Ystad – Österlen i sydöstra Skåne lockar optimistisk sina medlemmar med att ”den ekonomiska vinningen blir 200 miljarder kronor under den följande femårsperiodenom miljöstatusen uppgraderas till god.

Dessvärre saknas i programmet för Tillväxt Syd uppgifterna om de tekniska och biologiska metoderna för att förbättra den katastrofala havsmiljön, trots de förslag med 33 åtgärder som nu har presenterats.

 

Läs mer >>

Så kan Östersjön bli friskare. Sveriges Radio, P4 Östergötland, 2015-02-06.

God havsmiljö 2020; Dnr 3563-14. Marin strategi för Nordsjön och Östersjön. Del 4: Åtgärdsprogram för havsmiljön. Havs- och vattenmyndigheten, remissversion 2015-02-01.

 

SL

 


Kotula (Cotula coronopifolia) på strandängar i östra Skåne

02 november 2014

 

Inför helgen vaknade jag till att min ungdoms hemmamarker hade blivit en medial riksnyhet.

En fågelskådande professor hade längs kusten utanför Åhus och Landön påträffat kotula (Cotula coronopifolia). Nu kände han oro för att denna invasiva sydafrikanska växtart skulle hota vår biologiska mångfald och konkurrera ut den naturliga strandvegetationen.

bild: Jacob Sturm
Cotula coronopifolia, kotula
(Jacob Sturm; Deutschlands Flora in Abbildungen)

 

Kotula (Cotula coronopifolia) är en sydafrikansk korgblommig växt som redan under 1700-talet nådde Europa, troligen med barlast, och som sedan har spritt sig och naturaliserats på havsstränder i Syd- och Västeuropa.

Det första fyndet i Europa gjordes vid tyska Nordsjö-kusten redan 1739 och till Danmark kom arten 1806.

 

Ingen direkt nyhet i Sverige

Fynd av kotula i Sverige finns dokuneterde och belagda sedan 1853. I Skåne och Blekinge, samt på Öland och Gotland finns färska fynd från 1997 och framåt.

En detaljerad beskrivning av kotula, dess utbredning och spridningshistoria ges av Åke Widgren (2003) i Svensk Botanisk Tidskrift.

De sentida fynden i Skåne är uppenbara adventivfynd som kan ha sina ursprung från trädgårdsodling. Att växtplatserna i Blekinge och på Gotland skulle härstamma från odling är däremot inte troligt. Strandbiotoperna på dessa lokaler är mycket lika de miljöer vid Västeuropas kust där arten sedan länge är etablerad.

Erfarenheterna från Tyskland visar att kotula ibland kan uppträda i massförekomster, men att den också ofta är obeständig. Arten har försvunnit från flera av sina gamla lokaler. Eftersom kotula också förekommer som trädgårdsväxt kan en del av de europeiska förekomsterna vara förvildade från odling.

Växtens utseende som en knapp med lysande gul färg har på engelska gett den namnet mässingsknapp (brass buttons). I Nederländerna och Kalifornien betyder dess namn guldknapp och med det namnet saluförs den numera i Sverige som kantväxt vid trädgårdsdammar. Hultén (1971) använder namnet kråkfot, en försvenskning av det latinska artepitetet coronopifolia och som syftar på bladens utseende.

 

Hot mot vår biologiska mångfald?

Följande tankar kan sammanfattas efter Åke Widgren (2003):

Kotula har tidigare spritt sig effektivt i Syd- och Västeuropa och det är därför inte osannolikt att fler fynd kommer att göras vid Sveriges kuster. Växten har ett mycket stort antal frön och den har därför möjlighet att expandera på lokaler där den har fått fäste, om konkurrensen från annan vegetation inte är för svår. Eftersom arten också odlas som prydnadsväxt kan det också förväntas en viss framtida spridning från trädgårdar.

Om mönstret från Tyskland upprepar sig finns det också en risk – eller en möjlighet – att arten försvinner igen efter några år.

Naturligtvis är det alltid angeläget att utvecklingen på växtplatserna följs upp.

 

bild: Jymm, public domain
Cotula coronopifolia, kotula

 

Läs mer >>

Ny art hotar den biologiska mångfalden. Sveriges Radio, P4 Kristianstad; 2014-10-31.

Ny art hot mot växter i Skåne. Sveriges Radio, Vetenskap & miljö; 2014-10-31.

Åke Widgren, 2003. Kotula – guldknappar på spridning i Sverige? Svensk Botanisk Tidskrift, 97 (3-4): 130-133.

Mats Björling, 2010. Kotula, Cotula coronopifolia, ny art för Öland. Krutbrännaren 2010 (3): 71 – 73, Tidskrift för Ölands Botaniska Förening.

Kotula – en invasiv art på Öland?. Ölands Botaniska Förening, Blogg; 2012-08-25.

Christer Neideman, 2011-2013. Cotula coronopifolia; 12 bilder från Gyetorpskärret, Tosteberga och Äspet. Sländan – databas med foton av djur och växter inom Kristianstads och Bromölla kommuner.

Cotula coronopifolia. Encyclopedia of Life.

Robyn Faye Powell, 2014. A taxonomic revision of the Cotula coronopifolia-group (Asteraceae) and implications for the conservation statuses of the species. South African Journal of Botany 2014; 93:105–117.

 

Boktips >>

Hultén, E., 1971. Atlas över växternas utbredning i Norden.
(Fig. 1719. Cotula coronopifolia, kråkfot.)

Mossberg, Stenberg & Ericsson, 1992. Den nordiska floran.
(Sidan 460. Cotula coronopifolia, kotula.)

 

SL

 


Länsstyrelsens hyckleri i Skåne upprör

14 november 2012

 

Miljöchefen i Vellinge kommun tar bladet från munnen.

Samtidigt tackar han Ola fiskare i Kivik för att han orkar kämpa för Hanöbukten.

bild: Vellinge kommun
Miljöchef Rickard Sandberg

 

– Jag tycker Länsstyrelsen i Skåne blundar å det grövsta. Jag tänker på Hanöbukten och varför den är ”död” – är det så konstigt, skriver miljöchefen i sin blogg.

– Jag är inte alls förvånad, närmast bestört över hur myndigheter, kommuner och tillsynsmyndigheter med gott samvete leker ”rysk roulette” med dagens och kommande generationer.

– ”Hållbar utveckling”? Det är hyckleri att trycka på oss det begreppet uppifrån, när det handlar om hållbar avveckling.

 

Läs också Fortsatt allvarligt men ofattbart i Hanöbukten; Svenolov Lindgren; 2012-11-08.

 

SL

 


Guidebok 2010 om naturreservat i Västernorrlands län

10 juni 2012

 

Länsstyrelsen Västernorrland har 2010 gett ut en guidebok om länets allra finaste naturupplevelser – fridfulla, lättillgängliga, spännande, utmanande – i 38 naturreservat och i nationalparken Skuleskogen.

 

bild: Gustaf ForssellFrån nationalparken Skuleskogen


Naturreservaten i Västernorrland
är sammanlagt 149 stycken och finns inom tre kommuner i Medelpad – Sundsvall, Timrå och Ånge – och fyra kommuner i Ångermanland – Härnösand, Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsvik.

Boken 38 naturreservat och en nationalpark i Västernorrlands län (Torbjörn Engberg, 2010) behandlar 14 naturreservat i Medelpad – åtta i Sundsvall, två i Timrå och fyra i Ånge – och 24 i Ångermanland – tre i Härnösand, åtta i Kramfors, fem i Sollefteå och åtta i Örnsköldsvik.

Guideboken omfattar 102 sidor i format 138 x 200 mm, är illustrerad med 50 bilder i färg, 39 områdeskartor, drygt 100 beskrivningar av sevärdheter, vägbeskrivningar till samtliga reservat och en tiosidig kartguide. Boken kan beställas från info(at)naturumhoga-kusten.se utan kostnad eller laddas hem från Länsstyrelsen.

Nationalparken Skuleskogen ligger centralt i världsarvet Höga Kusten. Flertalet av de för landhöjningen typiska fenomenen, som kalottberg, högsta kustlinjen och klapperfält kan studeras och upplevas i Skuleskogen.

Naturum Höga Kusten visar en utställning om hur världsarvet Höga Kusten har formats av de geologiska processer som har pågått i området sedan den senaste istidens avsmältning.

Naturum ligger vid foten av det mäktiga Skuleberget, där landhöjningen har varit som störst i hela världen. Den högsta kustlinjen ligger här strax nedanför Skulebergets topp, 286 meter över den nuvarande havsytan.

Naturum vill – liksom den nya guideboken – inspirera till att besöka den fantastiska natur som finns i Höga Kusten-området, och presenterar 21 platser som alla bär spår av landhöjningen.

SL