Ålabodsvandring utanför Åhus

23 juni 2016

 

Ålabodsvandringen arrangeras nu för tjugonde året i rad, 27 juni 2016. I år med etapp nr 5; Friseboda till Holmaboden.

 

bild: ålabodsvandring

Tidigare ålabodsvandring

* * * * *

Start: Friseboda 18:00.

Vägvisning från väg 118, Åhus Kärr.

Alla deltagare bidrar med 20 kr som går till utsättning av ålyngel.

Vandringen avslutas ca 21:00, buss går tillbaka till Friseboda, kostnad 30 kr.

Väl mött!

Mats Svensson, ciceron

 

Skicka gärna denna inbjudan vidare till en kollega. Alla som är intresserade av löpande information om Ålakademins verksamhet kan anmäla sig till vårt nyhetsbrev genom att klicka här.

 

SL

 

Annonser

Den svenska skolans rykte …

25 april 2016

 

Sveriges Kommuner och Landsting anser att skolan är mycket bättre än sitt rykte.

Dagens nyhetsmeddelanden vill också ge sådana intryck. Syftet med Öppna jämförelser–Grundskola är att ge en översiktlig bild av resultaten i grundskolan, såväl nationellt som för respektive kommun.

Men: årets tema i Öppna jämförelser handlar enbart om nyanlända elever.

* * * * *

Under de senaste åren har antalet nyanlända i Sverige ökat betydligt. Mottagandet varierar mellan kommuner och skolor, men nästan alla kommuner har tagit emot fler nyanlända elever än tidigare.

För de elever som kommer till Sverige efter ordinarie skolstart är det allmänt svårare att nå skolans kunskapskrav än för dem som är födda i Sverige. En del av den försämrade behörigheten till gymnasiet kan förklaras av en ökande andel elever som invandrat efter ordinarie skolstart.

Under 2015 tog Sveriges kommuner emot fler än 70 tusen asylsökande barn och ungdomar. Detta motsvarar nästan en årskull elever. Några lyckas bra i skolan, men ju högre upp i skolåldern en elev kommer till Sverige, desto mer hjälp kan den behöva.

Det är glädjande att många kommuner i landet visar goda skolresultat, även i relation till sina förutsättningar.

Sammantaget får i Öppna jämförelser nära 15 procent av eleverna inte behörighet till gymnasiet.

Andelen elever som får godkända betyg (A-E) minskar i de flesta ämnen; kraftigast är minskningen i svenska som andraspråk.

För att förbättra skolan krävs bra ledare och bra lärare. Politiker, tjänstemän och skolledare kan använda rapporterna i Öppna jämförelser från Sveriges Kommuner och Landsting för att fördjupa analysen om skolans resultat och diskutera åtgärder för förbättringar.

De län med störst andel kommuner med goda resultat är Norrbotten, Stockholm, Skåne, Halland och på femte plats Värmland.

* * * * *

Det skulle vara mer intressant om Sveriges Radio kunde rapportera om goda studieresultat bland samtliga skolans elever än bland utvalda projektrapporter från Sveriges Kommuner och Landsting.

 

Läs mer >>

Öppna jämförelser, Grundskola–2016; Tema nyanlända elever. Sveriges Kommuner och Landsting, 2016-04-25.

Filipstad toppar skolrankning i Värmland. Sveriges Radio, P4 Värmland, 2016-04-25.

Varbergs skolor i topp – Hylte i botten. Sveriges Radio, P4 Halland, 2016-04-25.

 

SL

 


Oppmanna-Vånga Hembygdsförening

05 januari 2016

 

Vångabydgen

 

Oppmanna–Vångabygden med basort i Arkelstorp utgör den norra delen av Kristianstads kommun.

Bygden som är inramad av sjöar – Immeln i väster, Filkesjön, Raslången och Kroksjön i öster samt Ivösjön och Oppmannasjön i söder – har rik natur och spännande historia.

Av tradition är detta stenbärarland och äppeltrakter. På senare tid också bärland. Trakten är rik på konstnärer, hantverkare och framtidstro.

 

Oppmanna-Vånga Hembygdsförening bildades 1989 och har idag runt 500 medlemmar. Varje år ger föreningen ut en årsskrift och i den finns resultatet av årets arbete med att samla, dokumentera och sprida information om Oppmanna och Vånga socknar. Årsskriften innehåller också reportage om olika projekt och om vad som hänt i föreningen under året.

Bröderna Perssons fotosamling med motiv från bygden, bestående av 20 000 glasplåtar med förteckning 1920–1960, finns i föreningens ägo. Materialet har registrerats och skannats och finns nu tillgängligt för allmänheten i faktarummet ”Minnesluckan”. Kalendern för 2015 innehåller enbart foton ur Bröderna Perssons stora samling.

Under året anordnar föreningen bland annat torp- och byvandringar och Äppelblommans dag den 6 juni med nationaldagsfirande. Inventering och utmärkning av torp och torpruiner har genomförts och redovisats i årsskrifter. Minnesmärken och sevärdheter finns med i foldern över Nässelslingan.

”Föreningens hörna” vid Arkelstorps Bibliotek har en avdelning för Harry Martinson-litteratur och lokalhistoria samt en samling akvareller av Siri Kivilinna som föreningen mottagit som gåva från konstnärinnan.

 

Årsskrifter och försäljning

Årsskrifter 1996–2014, litteratur, historisk kalender, vykort och tygkasse.

Vill du beställa något, skriv till någon i styrelsen. Ange varans artikelnummer och antal samt ditt namn och din adress. Varorna levereras med post tillsamman med inbetalningskort; porto tillkommer.

 

Bygdeband — din bygd på nätet

Bygdeband är en skattkista för hembygds- och släktforskare och för dig som är nyfiken på din släkts och bygds historia. Enkelt, gratis och utan lösenord.

Oppmanna församling

Norr och öster om Oppmannasjön finns de gamla stora byarna Oppmanna och Söndraby och samhället Arkelstorp. I norr dominerar skogen, men med en rad mindre bebyggelser eller torp. I norr sträcker socknen sig till Immeln och i öster höjer sig Oppmannaberget och bildar gräns mot Vånga. I söder gränsar socknen till Kiaby, i väster mot Österslöv och Hjärsås socken i Östra Göinge härad.

 

Vånga församling

Kyrkbyn och den största delen av odlingsmarken ligger i en dalsänka norr om Ivösjön. Den övriga delen av socknen är tämligen kuperad med vidsträkta skogstrakter. Vid sjön Immeln finns några byar med samlad bebyggelse, i övrigt finns mindre bebyggelser utspridda i socknen. Sjön Immeln bildar gräns mot Östra Göinge i nordväst och i nordöst möter Jämshög i Blekinge. Vidare gränsar socknen mot Näsum i öster, Oppmannasjön och Kiaby i söder och Oppmanna i väster.

 

Läs mer >>

 

Tendens: Välkommen till hembygdsföreningen. file:///Users/pip/Downloads/SR_p1_nya_tendens_100503120335.mp3

Hembygd i Vånga; Svenolov Lindgren, 2010-05-05.

Oppmanna-Vånga hembygdsförening; Svenolov Lindgren, 2009-11-21.

 

SL

 


Åhus, min barndoms by nu 65 år senare

22 december 2015

 

Om havet stiger en hel meter, kanske som följd av ett förändrat klimat, vad skulle det få för konsekvenser för de många, ofta exklusiva, havsnära bostadsområdena runt Sveriges kust?

Nu har turen kommit till min barndoms by Åhus — en liten ort precis vid havet i Skåne, där framtidens risker med att bo nära havet ännu inte har börjat märkas på bostadsmarknaden.

 

Lyssna >>


Många behöver inte ens kasta någon sten, utan har havet precis vid tomtgränsen; 8:47 minuter
. Klimatförändringarna hotar de strandnära tomterna. Sveriges Radio, P1, Studio Ett, 2015-12-08.

 

Läs mer >>

Ivar Hessland borrade sand och sandsten i Åhus. Svenolov Lindgren; 2009-12-09.

Så ser det ut under marken i Åhus. Svenolov Lindgren; 2009-08-17.

Havsvattenstånd vid svenska kusten. SMHI, Faktablad nr 41; Juli 2009.

SL Minnen: Vimpel för cykel i Åhus 1949. Svenolov Lindgren; 2015-05-06.

 

SL

 


Två spår i framtiden genom Hallandsåsen

07 december 2015

 

invigning

 

Två 8,7 km långa, parallella järnvägstunnlar genom Hallandsåsen ökar kapaciteten från fyra tåg i timmen över Hallandsåsen till tjugofyra och fördubblar den möjliga vikten gods.

Bygget påbörjades 1992 och senare på nytt 2003. Efter 23 år kan trafiken nu starta 13 december 2015. Totala kostnaden är minst 10,8 miljarder kronor (kostnadsläge i januari 2008).

* * * * *

Bygget som påbörjades 1992 skulle egentligen ha varit färdigt redan 1997. Så blev det inte, men snart är i alla fall tunneln genom Hallandsåsen klar.

Berget var svårbemästrat och tunnelbyggarna var överoptimistiska i början. Entreprenören Kraftbyggarna hade en borr som var byggd förr att arbeta i hårt berg, men Hallandsåsen var som en porös lervälling och efter 13 meter fick borren backas ut.

Kraftbyggarna försökte i stället ta sig igenom åsen genom att gräva, borra och spränga, men 1995 så tvingades bolaget ge upp och lämna tunnelbygget. Istället fick Skanska i uppdrag att bygga tunneln färdig.

Det gick långsamt och med stora problem när det läckte in mycket vatten i tunneln. Skanska använde det kemiska tätningsmedlet Rhoca-Gil. Tunnlarna blev täta, men det fick andra konsekvenser. Giftig akrylamid läckte ut och förgiftade såväl tunnelarbetarna som djur och natur utanför tunnlarna.

De långsiktiga följderna av giftskandalen blev begränsade, åtminstone skenbart, men tunnelbygget stoppades på obestämd tid och kom inte igång igen förrän 2005. Denna gång med en fransk tunnelborrmaskin. Efter vissa inkörningsproblem så blev båda tunnelrören färdigborrade genom Hallandsåsen.

* * * * *

Professor Roland Pusch vid Luleå tekniska universitet har länge varnat för att järnvägstunneln genom Hallandsåsen blir instabil. Mätningar har också visat att tunneln i Möllebackzonen under hösten 2013 har rört sig först uppåt och sedan nedåt i några millimeter.

Trafikverkets projektledare för tunnelbygget tycker att detta är lite och inget alarmerande. Professor Pusch anser däremot att rörelserna kommer att mångfaldigas av den tunga tågtrafiken så att det som i dag är millimeter kommer att bli centimeter. Detta kommer att leda till deformationer, vatten kommer in så att spårbädden blir vattenfylld och tågen riskerar att spåra ur.

* * * * *

Vid Hallandsåsen drabbades 22 tunnelarbetare av nervskador.

Avsikten var ursprungligt att stämma arbetsgivaren Skanska och tillverkaren Rhone-Poulenc för att få skadestånd.

Efter förhandlingar mellan fackförbunden och Skanska fick de skadade arbetarna vardera mellan tjugo och femtio tusen kronor i kompensation. Uppgörelsen mellan facken och Skanska var dessvärre så formulerad att tunnelarbetarna inte senare kunde få uppgörelsen omprövad.

* * * * *

Undersökningen av tunnelarbetare på Hallandsåsen ledde direkt vidare till larm om akrylamid. Livsmedelsverket gick 2002 ut med ett stort larm om akrylamid i stekt och friterad mat som chips och pommes frites. Larmet fick stort internationellt genomslag där bland annat Världshälso-organisationen, WHO, kallade till stormöte efter den svenska forskningen.

Höga doser av akrylamid kan orsaka skador på perifera nervsystemet. I extrema fall kan det orsaka förlamningar, som i fallet med korna på Hallandsås.

Av den franska tillverkaren Rhone-Poulenc fick de veta att tätningsmedlet Rhoca Gil inte var farligare än att strö salt på maten eller att ta en whiskey. De hade ju på sig vanliga regnkläder, arbetshandskar och skyddsglasögon.

I dag vet alla att det inte var så ofarligt.

* * * * *

Rättsliga efterspel: Chefer dömdes för Rhoca Gil-skandalen

2001
Sverigechefen för tillverkaren Rhone-Poulenc döms för brott mot lagen om kemiska produkter, 90 dagsböter (58.500 kronor).

2002
Avdelningschef vid Skanska döms för vållande till miljöstörning, villkorlig dom och 120 dagsböter (54.000 kronor).

Produktionschef vid Skanska döms för arbetsmiljöbrott, 100 dagsböter (30.000 kronor).

Skanska Sverige AB döms till företagsbot på 3 miljoner kronor.

2006
Banverket döms till företagsbot på 1,5 miljoner kronor för att tunnelbygget släppte ut för mycket vatten.

2007
Svenska staten stämmer tillverkaren Rhodia (tidigare Rhone-Poulenc) på 92 miljoner kronor som Banverket lagt ut till följd av giftutstläppet, bland annat sanering och skadestånd till boende. Domstolen sa nej. Staten fick inga pengar, men dömdes till att betala det franska bolagets rättegångskostnader på 7,8 miljoner kronor.

* * * * *

 

Läs mer >>

Hallandsåstunneln – välkommen till invigningen. Trafikverket; 2015-12-08.


Välkommen till invigningen av Hallandsåstunneln den 8 december
. Trafikverket.

Tunneln genom Hallandsåsen rör på sig. Ny Teknik; 2014-11-05.

Begärde en kvarts miljon för Rhoca Gil-besvär. SVT Nyheter, Halland; 2015-12-05.

Tunnelbygget ledde till matlarm. SVT Nyheter, Halland; 2015-12-05.

Tunnelarbetare från Hallandsåsen har fortfarande besvär. SVT Nyheter, Halland; 2015-12-06.

Nyhetsdokumentär om tunnelbygget genom Hallandsåsen som tagit mer än 23 år, kostat miljarder och kantats av skandaler. Möt människorna som levt med projektet i mer än två decennier. — Sänds klockan 19.00 den 7 december i SVT2; kommer att finnas på SVT Play till 1 december 2016.


Hallandsås eller Hallandsåsen
, båda formerna är korrekta. Wikipedia, 2014-03-03.

 

SL

 


SL Minnen: IOGT i Broby och min morfar Olov

04 december 2015

 

Nu är det en annan tid …

Min morfar Olov Nordqvist dog redan innan jag föddes. Han var frikyrklig och medlem av nykterhetsrörelsen IOGT — International Organization of Good Templars.

Från min mormor har jag senare fått bevarat ett ordensband med valspråket ”Tro, hopp och kärlek, 240 x 56 mm, förvarat i ett metalletui.

IOGT
Ordensband från IOGT storloge 1880 i purpurfärg med metallfrans

 

Godtemplarordens regalier utgjordes av ordensband (som på bilden) eller kragar (halsomhängen).

Regalier användes under möten och ceremonier inom IOGT av dem som hade uppdrag som ordförande, sekreterare eller liknande. Färgen visade vilken grad eller roll medlemmen hade i logen och varierade för de olika graderna; första graden var vit, andra blå och tredje purpur. Den röda färgen bars av dem som ledde mötena.

Vid möten inom IOGT hölls särskilt i början hårt på ceremonier och ritualer och vid dessa hade regalierna stor betydelse.

Regalierna tycks senare ha använts i begränsad utsträckning och då företrädesvis längre tillbaka i tiden. Det finns endast få bilder som visar godtemplare i sådan mundering. Betoningen på ritualer och ceremonier tonades ner med åren och sedan IOGT och NTO hade gått samman 1970 övergavs också ordensformen.

En särskild högtidlighet vilade över intagningsceremonierna. Ursprungligen förekom intagningar vid nästan varje möte, senare endast vid särskilda intagningsmöten.

IOGT-logens program innehöll mycket teater, musik och sång. Andra viktiga inslag var diskussioner för att öva medlemmarna att tala offentligt och argumentera för att föra nykterhetsarbetet framåt. Inte enbart nykterhetsfrågor behandlades, utan också filosofiska, etiska och politiska ämnen. Uppgifterna cirkulerade bland medlemmarna för att så många som möjligt skulle lära sig mötesteknik och att tala inför gruppen; detta var en viktig skola för demokratin.

Godtemplarrörelsen var folkligt förankrad och dominerades av hantverkare, småföretagare, arbetare och bönder. En stor del av föregångsmännen inom den senare framväxande arbetarrörelsen rekryterades från godtemplarrörelsen.

 

Logen ”Broby Välgång” bildades den första december 1894.

Redan tidigare hade det i Broby funnits en nykterhetsloge inom IOGT, ”Brödrafolkens väl” från 1881 till 1889, och dess medlemmar fortsatte också inom verksamheten i logen ”Broby Välgång”.

Nykterhetsrörelsen i Broby och angränsande orter minskade i betydelse redan vid slutet av 1960-talet. Antalet aktiva medlemmar sjönk, ekonomiska utrymmet för att behålla ordenshus och samlingslokaler krympte och invånarna fick konkurrerande intressen.

Logen 2018 ”Broby Välgång” upphörde den 31 augusti 2006. Den gick upp i Logen 81 ”Fred och endräkt” i Hästveda, bildad 1882. En gemensam julfest med den nya logen från Hästveda avslutade verksamheten i Broby.

Göinge hembygdsförening i Broby förvaltar arkiv, standar, ordensband och flaggor från ”Broby Välgång”. Dessa dokument och föremål är en viktig del av den folkrörelse som fick en genomgripande betydelse för människorna i Göingebygden.

Medlemmar

Medlemsantalet i ”Broby Välgång” har växlat starkt under de 111 år som logen har verkat.

Redan vid sekelskiftet 1800/1900 fanns stora svängningar i medlemsantalet; 1898 var det 80 och 1901 40. Det allra högsta medlemsantalet var 154 och noterades i april 1937. Under perioden 1935–1940 var antalet medlemmar drygt eller omkring 100 och hade 1945 sjunkit till 52.

I början av 1950-talet kom ett uppsving för logens medlemsantal. Teater, bio och revyer hade ett rikt utbud under 1950-talet och under början av 1960-talet flödade kulturlivet. ”Broby Välgång” fick diplom från Sveriges Storloge för lyckade medlemsvärvningar.

I mitten av 1960-talet började logen att åter förlora medlemmar; det fanns då heller inte längre någon ungdomsloge som rekryterade nya.

Under 1970-talet hade logen ”Broby Välgång” begränsad verksamhet och under långa perioder ingen verksamhet alls. Under åren 1979–2006 hade logen aldrig över 20 medlemmar; 1980 endast åtta och när den upphörde 2006 elva medlemmar.

Lokaler

Flera IOGT-föreningar hade egna ordenshus. Detta innebar någon form av självständighet, som var viktig för godtemplarna självkänsla.

Vid starten av logen ”Broby Välgång” var lokalfrågan inte löst. Tidigt fanns drömmen om ett eget ordenshus, men början blev i ett gammalt lokstall. När järnvägen drogs ända fram till Hästveda fick lokstallet i Broby minskad betydelse för tågen och byggnaden kunde användas för olika andra ändamål, som skola och godtemplarhus. Senare hölls samlingarna i kommunalsalen. Beslut om att bygga ett eget godtemplarhus fattades 12 juli 1895; kostnaden var 1010 kronor med arbetslönen 40 % av den totala kostnaden.

Ordenshuset stod färdigbyggt 1897 och användes under omkring tjugo år innan det blev för litet för verksamheten. Huset såldes, först till Filadelfia och kom senare i privat ägo.

I stället för att bygga ett nytt ordenshus beslöts att köpa ett färdigt, äldre hus. Någon gång mellan 1915 och 1920 inköptes det nya ordenshuset; byggt omkring 1850. En omfattande renovering genomfördes 1921 med bland annat ny samlingssal och scen. I slutet av 1940-talet hade ordenshuset behov av ytterligare en rejäl renovering och återinvigdes 9 augusti 1952.

* * * * *

På sidan 73 i Sven Jenséns artikel om Logen ”Broby Välgång” finner jag slutligen ett minne av min morfar i en visa från 1916; tydligen var det han som utförde elinstallationen.

Basar-Visa tillägnad Goodtemplarbasaren
den 28–29 okt 1916 af E.E.
. . . . .
Men vill till sist du veta, hvem som har ljuset lagt,
uti Goodtemplarsalen, och dager gjort af natt.
Jo det har Nordqvist gjort, och om det blir för kallt,
så kan det äfven blifva kortslutning öfverallt.

Nu finnes här nog många, som ilskna blickar ger
för ni fått huden garfvad, men ni ska´ nog få mer,
Om blott vi än en gång den stora äran har,
Att råka på hvarandra, på ny Goodtemplarebasar.

* * * * *

 

Olov Nordqvist
Olov Bengtsson Nordqvist, 1872–1935

 

annons

* * * * *

 

Vid uppföljningsmöte 2 februari 2007 efter ”Broby Välgång” skrev logens ordförande sedan 50 år Mats Williamson:

Det är med visst vemod man ser en epok försvinna, som under många år haft en betydelse i Broby. Man kan nämna biblioteksrörelse, biosalong, riksteater, revyer, ungdomsverksamhet, samlingslokaler för föreningslivet och framför allt för alla medlemmar under alla år.

Nu är det en annan tid och man får rätta in sig i ledet.

Förhoppningen är dock att IOGT/NTO-rörelsen lever vidare då den har stor betydelse för en nykter tillvaro.

 

Läs mer >>


IOGT International
; Wikipedia.

Svenska grenen av IOGT International; Wikipedia.

Ordenssällskap införda i Sverige 1875–1899: 1879 Godtemplarorden, IOGT (inte nu längre ett ordenssällskap).

IOGT historia. IOGT—NTO Kronoberg.

Godtemplarorden. Nordisk familjebok, 1908, sidorna 1395–1396.

Vänersborgs museum: Samling av ordensband från IOGT Vänersborg, logerna på Vallgatan.

Fransar och paljetter i arkivet: Medlemmar i IOGT-loge med regalier. Dokument i fokus – ur Gävleborgs arkiv och samlingar, 2015-09-29.

SL Minnen; Svenolov Lindgren.

 

Boktips >>

Jensén, Sven, 2008: Logen 2018 Broby välgång av IOGT 1894-2006; sidorna 33-96. [Göinge hembygdsförenings årsbok, 2008.]

Sven Jensén, 2008

Referenser

”En gammal kassabok och vad den berättar” och ”IOGT-logen Broby Välgång fyller i höst 60 år”. Helgeådalen, tidning utgiven av Broby-utställningen 1954.

Göinge hembygdsförenings årsbok, GHBF:

Dahl, Rune, 1986. Historik vid logen 558 Hoppets Grynings 100-årsdag den 15/4 GHBF årsbok 1986.
Karlsson, Gunvald, 1991. Logen 370 Räddningsbojen, Sibbhult. GHBF årsbok 1991.
Nilssson, Britt, 1980. En släktgård berättar … GHBF årsbok 1980.
Norling, Erik, 1980. Ljusets Härold i Västraby. GHBF årsbok 1980.
Olsson, Gösta, 1989. Nykterhetsrörelsens historia är dokumenterad i Glimåkra. GHBF årsbok 1989.
Wallin, Erik, 1993. Om brännvinet i Gryt. GHBF årsbok 1993.

Biblioteksbladet, sid 178, 1936: [http://runeberg.org/ biblblad/1996/0190.htm]
Godtemplarlogens ungdomsförbund, 1934. Programhäfte för Ungdomsloger (Storlogen).
Gustavsson, Sven, 1953. Gå på bio på landet. Våra gårdar, 1953: 4, sid. 121-123.
Kerstin Kokk: [http://kerstin.kokk.se/?p=443]
Kommunarkivet i Broby. Logen 558 Hoppets Gryning 1883-2005 (i Gryt)
Kommunarkivet i Broby. Logen 681 Gustaf Adolphs minne i Knislinge 1883–1934
Kristianstadsbladet den 22/12 1934
Nordiska museet, 1951. Godtemplarminnen. Svenskt liv och arbete, Nr 11.
Norling, N,S., 1951
Sjögren, Karin, 2007. Krumelurer i arkiven.
Våra gårdar: [http://www.varagardar.se] — Riksföreningen Våra Gårdar bildades redan 1942 och har sitt ursprung i att nykterhetsorganisationerna IOGT och NTO behövde samla fastighetsägarna och skapa en stark organisation som kunde tillvarata fastighetsägarnas intressen.
Wall, Krister, 1984. Byggnader och miljöer i Göingebygd. Broby. Kulturnämnden i Östra Göinge kommun.
Östra Göinge kretsloge av IOGT. Programboken för åren 1950–1953 (med vissa luckor)

Följande handlingar och föremål från Logen ”Broby Välgång” förvaras i Göinge hembygdsförenings arkiv.

Protokoll 1894–2006; åren 1915–1920 saknas.
Medlemsmatriklar 1894–1962
Rapporter och korrespondens, odaterat –1945
Handlingar rörande Ordenshuset, 1895–1954
Diverse ämnesordnade handlingar, 1896–1952
Hyllningsadresser
Kassa och uppbördsböcker, 1894–1963
Verifikationer, Logekassan, 1895–1999
Verifikationer för fastigheten och ekonomistyrelsen, 1935–1963
Album och gästböcker, 1950–1965
Diverse tryck, 1934–1952
Medlemsförteckningar, ?–1998
Kassaböcker, 1950–1980
Verifikationer Ordenshuset, 1964–1980
Diverse anteckningsböcker
3 diplom
2 standar
12 ordensband
1 tavla
1 IOGT-flagga
Ett hundratal böcker som tillhört ”Broby Välgång”

Sång- och ritualböcker:
Ritual för andra graden utgiven 1903
Ritualer fr grundloger av den Internationella Godtemplarorden 1878, 1909 & 1925
Sveriges Godtemplaarungdom. 71 samlade i ett häfte.
Sveriges Storloge av IOGT. 1908. Sånger för nykterhetsmöten.
Sveriges Storloge av IOGT. 1923. Godtemplarordens sångbok ”Sjung”. 135 sånger.
Godtemplarorden, Nationaltemplarorden & Blåbandsföreningen. 1954. Nykterhetsfolkets sångbok. Melodiupplagan med 300 sånger.

Bilder:
De flesta bilderna i denna artikel är hämtade från Broby Välgångs arkiv, som förvaltas av Göinge Hembygdsförening. Några bilder kommer från Göinge Hembygdsförenings arkiv och har då angetts med: ur GHFA,

 

Göinge hembygdsförenings årsbok, 2008. Broby: Göinge hembygdsförening, 1921–2011. ISSN 0281-8965.

 

IOGT Broby

 

SL

 


Skånes Fältbiologers årsmöte 2015

02 oktober 2015

 

Logo_Fältbiologerna.svg

Skånedistriktets årsmöte kommer att hållas 23–25 oktober och förläggs till gården Fågelsången i nordöstra Skåne, två mil norr om Kristianstad.

Stugan ligger någon kilometer från sjön Immeln, där vi också kommer att paddla under helgen!

Anmäl dig genom att maila skane@faltbiologerna.se senast 15 oktober.

Det är för fint för att missa!

 

Läs mer >> om Skånes fältbiologers årsmöte 2015

 

bild: Skånes fältbiologer

 

SL