Midsommartid i Värmland

14 juni 2016

 

IMG_5715
Bild: Nelly Lindgren

 

SL

 

Annonser

Den svenska skolans rykte …

25 april 2016

 

Sveriges Kommuner och Landsting anser att skolan är mycket bättre än sitt rykte.

Dagens nyhetsmeddelanden vill också ge sådana intryck. Syftet med Öppna jämförelser–Grundskola är att ge en översiktlig bild av resultaten i grundskolan, såväl nationellt som för respektive kommun.

Men: årets tema i Öppna jämförelser handlar enbart om nyanlända elever.

* * * * *

Under de senaste åren har antalet nyanlända i Sverige ökat betydligt. Mottagandet varierar mellan kommuner och skolor, men nästan alla kommuner har tagit emot fler nyanlända elever än tidigare.

För de elever som kommer till Sverige efter ordinarie skolstart är det allmänt svårare att nå skolans kunskapskrav än för dem som är födda i Sverige. En del av den försämrade behörigheten till gymnasiet kan förklaras av en ökande andel elever som invandrat efter ordinarie skolstart.

Under 2015 tog Sveriges kommuner emot fler än 70 tusen asylsökande barn och ungdomar. Detta motsvarar nästan en årskull elever. Några lyckas bra i skolan, men ju högre upp i skolåldern en elev kommer till Sverige, desto mer hjälp kan den behöva.

Det är glädjande att många kommuner i landet visar goda skolresultat, även i relation till sina förutsättningar.

Sammantaget får i Öppna jämförelser nära 15 procent av eleverna inte behörighet till gymnasiet.

Andelen elever som får godkända betyg (A-E) minskar i de flesta ämnen; kraftigast är minskningen i svenska som andraspråk.

För att förbättra skolan krävs bra ledare och bra lärare. Politiker, tjänstemän och skolledare kan använda rapporterna i Öppna jämförelser från Sveriges Kommuner och Landsting för att fördjupa analysen om skolans resultat och diskutera åtgärder för förbättringar.

De län med störst andel kommuner med goda resultat är Norrbotten, Stockholm, Skåne, Halland och på femte plats Värmland.

* * * * *

Det skulle vara mer intressant om Sveriges Radio kunde rapportera om goda studieresultat bland samtliga skolans elever än bland utvalda projektrapporter från Sveriges Kommuner och Landsting.

 

Läs mer >>

Öppna jämförelser, Grundskola–2016; Tema nyanlända elever. Sveriges Kommuner och Landsting, 2016-04-25.

Filipstad toppar skolrankning i Värmland. Sveriges Radio, P4 Värmland, 2016-04-25.

Varbergs skolor i topp – Hylte i botten. Sveriges Radio, P4 Halland, 2016-04-25.

 

SL

 


Från Värmlands obygder mot Europas våld och terror

25 mars 2016

 

Region Värmland har nyligen invigt ett nytt kontor i centrala Bryssel.

Ett kontor som 2015 kostade 3,3 miljoner kronor om året att driva.

Invigningen genomfördes med stor pompa och ståt. På plats finns inte bara en handfull representanter från Region Värmland, utan också ett 30-tal personer bland höjdarna från de flesta kommunerna i länet, flera regionala politiker och beslutsfattare.

Två av de viktigaste argumenten för att vara på plats i Bryssel:
— Möjligheter till snabb och tidig information om förändringar.
— Förutsättningar för att kunna påverka beslut
.

* * * * *

Oavsett vad man tycker om EU och EU:s politik så är det här det händer, påstår Tomas Riste, regionråd i Region Värmland.

Efter avslöjanden vid slutet av 2011 om vidlyftiga spritnotor och en tidigare VD som lät skattebetalarna stå för herrklubbsmedlemskap, andra privata kostnader och ekonomiska konstigheter så drabbades lobbyorganisationen West Sweden av flera avhopp, och 2013 upphörde verksamheten.

Regionrådet Tomas Riste vill påstå att West Sweden egentligen var en ganska bra verksamhet, men när fler och fler valde att lämna den så fanns inget utrymme för Region Värmland att vara kvar.

Det nya kontoret skall bland annat fylla den funktion som West Sweden tidigare gjorde. Det handlar om att informera våra värmländska kommuner och vårt landsting om vilka frågor som lyfts, påstår regionrådet Tomas Riste. Det handlar också om väldigt mycket påverkansar­bete på olika nivåer, påstår regionrådet vidare.

Till de rena personalkostnaderna för kontoret kommer hyror och en del övriga (?) kostnader, för 2015 totalt 3 310 000 kronor. Från tidigare en ökning med omkring en och en halv miljon kronor.

 

Läs mer >>

Region Värmland tar plats i Bryssel. Värmlands Folkblad; 2015-02-03.

Region Värmland tillbaka till Bryssel. Värmlands Folkblad; 2014-08-08.


Region Värmland European Office
. Region Värmland, 2016-03-02.

Svenska regionkontor i Bryssel. Sveriges Kommuner och landsting, 2016-01-11.

 

SL

 


Stulen present från trygg (?) givare

08 september 2015

 

Ägaren var inte ens bjuden till invigningen när prinsparet fick 2,5 hektar av hans skog i lysningspresent från länsstyrelsen.

 

Jag förstår inte hur man kan ge bort något man inte köpt. Jag har inte fått ett öre, säger ägaren.

Jag känner mig trygg med den här frågan, säger en Länsstyrelsearbetare.

Men: länsstyrelsen hävdar nu att pengarna är slut …!!!

 

Läs mer >>

Markägare väntar på betalning för Byamossarna. Sveriges Radio, P4 Värmland, 2015-09-09.

De var inte bjudna när deras skog blev bröllopspresent. ATL, Lantbrukets affärstidning, 2015-09-01.

Byamossarna invigdes trots att markägare inte fått betalt. Sveriges Radio, P4 Värmland, 2015-09-02.

Ny kunglig vandringsled i Byamossarna. Länsstyrelsen Värmland, Pressmeddelande, 2015-06-10.

Värmlands gåvor till Prins Carl Philip och Fröken Sofia Hellqvist. Länsstyrelsen Värmland, Pressmeddelande, 2015-05-17.

 

SL

 


Silverbuske (Elaeagnus commutata) i östra Värmland

24 juni 2015

 

I midsommartid sprider sig en säregen kryddoft över gården. Den kommer ifrån silverbusken.

Ursprungligen kommer arten från Nordamerika där den är enda vildväxande arten av släktet Elaeagnus. I Europa och Asien finns ytterligare ett femtiotal arter.

Silverbusken kan växa ända upp i Lappland, odlad eller förvildad. Första gången den påträffades förvildad i Sverige var 1934 vid Lundby grustag utanför Göteborg.

Grenarna är rödbruna. Bladverket är silverglänsande.

 

bild: Lindgren Labs

 

bild: Lindgren Labs

Blommorna är omkring 5 millimeter och starkt vaniljdoftande.

 

bild: Lindgren Labs

 

Läs mer >>

A Close-up View of the Silverberry Tree, Elaeagnus commutata. Brian Johnston, Canada. Microscopy UK, August 2008.

Silverbuske, Elaeagnus commutata. Den virtuella floran. Naturhistoriska riksmuseet, mars 1999.

Elaeagnus commutata; United States Department of Agriculture, Natural Resources Conservation Service.

 

Boktips >>

Löwenmo, R., 1969. Trädgårdens buskar och träd i färg. Stockholm, Almqvist & Wiksell, Färgserien. ISBN 99-0106281-0 [Sidan 159, bild 63]

Mossberg, B., Stenberg, L. & Ericsson, S., 1992. Den nordiska floran.
Stockholm: Wahlström & Widstrand. ISBN 91-46-14833-7 [Sidan 285]

Söderberg, E. & Kökeritz, K.-G, 1950. Våra vilda växter och hur man känner igen dem. Del 3:1-2; Träd, buskar och ris. Stockholm: Bonnier. [Sidan 132, plansch 19, figur 4.]

 

SL

 


Fil. dr Bertil Cavallin, R.I.P.

20 juni 2015

 

Vännen och kollegan Bertil Cavallin (1934–2015) har lämnat detta jordeliv.

Till sina elever, men också till mig som naturvetare, ville han förmedla klassisk och språkvetenskaplig bildning, innan han som pensionär flyttade åter hem till Helsingborg.

Bertil Cavallin har skrivit läroböcker i de klassiska språken grekiska och latin, översatt ett antal klassiska arbeten och belönats med priser för sina översättningar.

Bertil ansåg sig inte vara någon stor naturvän, men stadens parker talade om för honom ungefär var i tiden naturen befann sig och efter tio år i Västerbotten visste han också hur riktigt sköna höstfärger ser ut.

Naturen kunde han också söka i konstgjorda vattenfall, men främst sökte hans kameraöga sådana gamla husfasader som kunde påträffas där inte ens en gammal Helsingborgare väntade att finna dem.

 

bild: Bertil Cavallin
Konstgjort vattenfall, Helsingborg. Bild: Bertil Cavallin.

 

Breven från Berti Cavallin var maskinskrivna; han påstod att detta berodde på handstilen. Han berättade om den gamle professorn i grekiska Albert Wifstrand (1901-1964) som inte skrev, inte kunde eller inte ville skriva maskin. Hans tentamensskrivningar var handskrivna på baksidan av något papper som han inte ville spara, men heller inte ville kasta i onödan. Varje dag skrev han för hand en kvart eller så, bara för att öva handen.

På en underförstådd fråga om vad han gör som pensionär var svaret ”jag gör ingenting”, om man med det menar att jag forskar inte, översätter inte och håller inte ”på med något”. En annan sak var att Bertil läste (mycket), promenerade, sprang ibland (fast inte alltför ofta), badade i Öresund och hade det allmänt bra.

Som prenumerant av Postverkets filateli var Bertil Cavallin ägare till alltför många åldriga frimärken, av vilka jag fått mottaga en del, i stämplat skick.

Brev från Bertil Cavallin

Ett av de senaste breven från Bertil slutar: ”… även om jag tycker att jag har gjort – kanske inte ”mitt” – men en del, så är jag fullt redo att besvara brev.

Nu har Bertil Cavallin ”gjort sitt” – för alltid. Tack Bertil.

 

SL

 


Islossning

12 mars 2015

 

bild: lindgren labs
Islossning i Värmländsk insjö.

 

SL