Silverbuske (Elaeagnus commutata) i östra Värmland

24 juni 2015

 

I midsommartid sprider sig en säregen kryddoft över gården. Den kommer ifrån silverbusken.

Ursprungligen kommer arten från Nordamerika där den är enda vildväxande arten av släktet Elaeagnus. I Europa och Asien finns ytterligare ett femtiotal arter.

Silverbusken kan växa ända upp i Lappland, odlad eller förvildad. Första gången den påträffades förvildad i Sverige var 1934 vid Lundby grustag utanför Göteborg.

Grenarna är rödbruna. Bladverket är silverglänsande.

 

bild: Lindgren Labs

 

bild: Lindgren Labs

Blommorna är omkring 5 millimeter och starkt vaniljdoftande.

 

bild: Lindgren Labs

 

Läs mer >>

A Close-up View of the Silverberry Tree, Elaeagnus commutata. Brian Johnston, Canada. Microscopy UK, August 2008.

Silverbuske, Elaeagnus commutata. Den virtuella floran. Naturhistoriska riksmuseet, mars 1999.

Elaeagnus commutata; United States Department of Agriculture, Natural Resources Conservation Service.

 

Boktips >>

Löwenmo, R., 1969. Trädgårdens buskar och träd i färg. Stockholm, Almqvist & Wiksell, Färgserien. ISBN 99-0106281-0 [Sidan 159, bild 63]

Mossberg, B., Stenberg, L. & Ericsson, S., 1992. Den nordiska floran.
Stockholm: Wahlström & Widstrand. ISBN 91-46-14833-7 [Sidan 285]

Söderberg, E. & Kökeritz, K.-G, 1950. Våra vilda växter och hur man känner igen dem. Del 3:1-2; Träd, buskar och ris. Stockholm: Bonnier. [Sidan 132, plansch 19, figur 4.]

 

SL

 


Bergklint (Centaurea montana L.) i östra Värmland

21 juni 2015

 

bild: Lindgren Labs

 

bild: Lindgren Labs

 

Odlad; förvildad i södra och mellersta Sverige. Ängar och skogsbryn i närheten av bebyggelse. — Den virtuella floran. Naturhistoriska Riksmuseet.

 

bild: Lindgren Labs

 

SL

 


Medverka i Vårkollen under Valborgshelgen

26 april 2015

 

bild: Gert Olsson
Tussilago [bild: Gert Olsson]

 

Du uppmanas att under Valborgshelgen (30 april – 1 maj) gå ut och kolla upp en handfull vårtecken och sedan rapportera in dessa till Vårkollen.

Titta efter tussilago, blåsippa, vitsippa, sälg, hägg och björkar.

Lämna din rapport på denna blankett.

 

Läs mer >>

om Vårkollen & Svenska Botaniska Föreningen.

 

SL

 


Rapportera dina vårtecken!

12 april 2015

 

Det är väl belagt att växter påbörjar sin blomning tidigare nuförtiden. I Sverige har vi data som visar att vårblomningen börjar ungefär en vecka tidigare än under de senaste decennierna. Förändringen är mindre för sommarblommorna och större för de tidigaste vårtecknen.

I naturens kalender kan du rapportera dina iakttagelser av vårtecken, hösttecken och allt däremellan. Hösttecken är lika viktiga som vårtecken!

 

bild: Lindgren Labs
Vitsippa, Anemone nemorosa

 

Tillsamman med andra bidrar du till en landsomfattande bild av årstidsskiftningarna i landet. Dina observationer kommer dessutom till nytta för forskare och miljöövervakande myndigheter.

Fenologi handlar om tidsmönster i naturen. När slår bladen ut på våren, när byter bladen färg på hösten? När vaknar björnen ur sitt ide och när kommer flyttfåglarna åter till Sverige? Mycket av det vi uppfattar som årstider är just sådana skiften i naturen – tussilagon slår ut och vi känner att våren är på väg.

Förutom att beskriva sådana tidsmönster försöker fenologer att förstå vad som styr dem och vad som händer om tidsmönstren förändras.

Växter och djur använder ofta temperatur- och ljusförhållanden som tecken för när de ska börja växa, para sig, eller gå in i vintervila. En förändring av klimatet kan innebära att det blir varmare på jorden och med det kan också de system som växter och djur använder för att reglera sin årscykel förändras.

Störst utmaning kommer detta att vara för växterna eftersom de inte kan flytta sig utan måste leva med förhållandena där de växer. Många växter är dessutom beroende av insekter för sin pollinering och av fåglar för fröspridningen.

Väldigt lite är ännu känt om hur dessa samspel mellan insekter, fåglar och växter kommer att påverkas av ett förändrat klimat. Detta är ett av huvudskälen till att Svenska fenologinätverket samlar in fenologiska data för så många arter och fenologiska faser som möjligt.

 

Svenska fenologinätverket (SWE-NPN) är ett samarbete mellan universitet, miljöövervakande myndigheter och frivilliga fenologiväktare. Flera fältforskningsstationer, botaniska trädgårdar och naturum deltar tillsamman med ett stort antal frivilliga observatörer i ett nätverk med Sveriges lantbruksuniversitet som huvudman.

Målet är att långsiktigt samla in, tillhandahålla och presentera data om fenologi och naturens kalender.

Motivet bakom ett fenologinätverk är den dokumenterade förändringen av årstidsmönster världen över och vårt behov av att förstå dess effekter på nationell, regional och lokal nivå.

 

LÄS MER >>

Naturens kalender. Svenska fenologinätverket.

Titta på det som har rapporterats in till Naturens kalender.

Observationerna få större värde när alla fenologiväktare gör dem på samma sätt.

Rapportering till Naturens kalender.

Fenologimanual – instruktioner för växtfenologiska observationer.

Fältbiologerna möter våren. Lindgren Labs, 2011-03-22.

 

SL

 


Kotula (Cotula coronopifolia) på strandängar i östra Skåne

02 november 2014

 

Inför helgen vaknade jag till att min ungdoms hemmamarker hade blivit en medial riksnyhet.

En fågelskådande professor hade längs kusten utanför Åhus och Landön påträffat kotula (Cotula coronopifolia). Nu kände han oro för att denna invasiva sydafrikanska växtart skulle hota vår biologiska mångfald och konkurrera ut den naturliga strandvegetationen.

bild: Jacob Sturm
Cotula coronopifolia, kotula
(Jacob Sturm; Deutschlands Flora in Abbildungen)

 

Kotula (Cotula coronopifolia) är en sydafrikansk korgblommig växt som redan under 1700-talet nådde Europa, troligen med barlast, och som sedan har spritt sig och naturaliserats på havsstränder i Syd- och Västeuropa.

Det första fyndet i Europa gjordes vid tyska Nordsjö-kusten redan 1739 och till Danmark kom arten 1806.

 

Ingen direkt nyhet i Sverige

Fynd av kotula i Sverige finns dokuneterde och belagda sedan 1853. I Skåne och Blekinge, samt på Öland och Gotland finns färska fynd från 1997 och framåt.

En detaljerad beskrivning av kotula, dess utbredning och spridningshistoria ges av Åke Widgren (2003) i Svensk Botanisk Tidskrift.

De sentida fynden i Skåne är uppenbara adventivfynd som kan ha sina ursprung från trädgårdsodling. Att växtplatserna i Blekinge och på Gotland skulle härstamma från odling är däremot inte troligt. Strandbiotoperna på dessa lokaler är mycket lika de miljöer vid Västeuropas kust där arten sedan länge är etablerad.

Erfarenheterna från Tyskland visar att kotula ibland kan uppträda i massförekomster, men att den också ofta är obeständig. Arten har försvunnit från flera av sina gamla lokaler. Eftersom kotula också förekommer som trädgårdsväxt kan en del av de europeiska förekomsterna vara förvildade från odling.

Växtens utseende som en knapp med lysande gul färg har på engelska gett den namnet mässingsknapp (brass buttons). I Nederländerna och Kalifornien betyder dess namn guldknapp och med det namnet saluförs den numera i Sverige som kantväxt vid trädgårdsdammar. Hultén (1971) använder namnet kråkfot, en försvenskning av det latinska artepitetet coronopifolia och som syftar på bladens utseende.

 

Hot mot vår biologiska mångfald?

Följande tankar kan sammanfattas efter Åke Widgren (2003):

Kotula har tidigare spritt sig effektivt i Syd- och Västeuropa och det är därför inte osannolikt att fler fynd kommer att göras vid Sveriges kuster. Växten har ett mycket stort antal frön och den har därför möjlighet att expandera på lokaler där den har fått fäste, om konkurrensen från annan vegetation inte är för svår. Eftersom arten också odlas som prydnadsväxt kan det också förväntas en viss framtida spridning från trädgårdar.

Om mönstret från Tyskland upprepar sig finns det också en risk – eller en möjlighet – att arten försvinner igen efter några år.

Naturligtvis är det alltid angeläget att utvecklingen på växtplatserna följs upp.

 

bild: Jymm, public domain
Cotula coronopifolia, kotula

 

Läs mer >>

Ny art hotar den biologiska mångfalden. Sveriges Radio, P4 Kristianstad; 2014-10-31.

Ny art hot mot växter i Skåne. Sveriges Radio, Vetenskap & miljö; 2014-10-31.

Åke Widgren, 2003. Kotula – guldknappar på spridning i Sverige? Svensk Botanisk Tidskrift, 97 (3-4): 130-133.

Mats Björling, 2010. Kotula, Cotula coronopifolia, ny art för Öland. Krutbrännaren 2010 (3): 71 – 73, Tidskrift för Ölands Botaniska Förening.

Kotula – en invasiv art på Öland?. Ölands Botaniska Förening, Blogg; 2012-08-25.

Christer Neideman, 2011-2013. Cotula coronopifolia; 12 bilder från Gyetorpskärret, Tosteberga och Äspet. Sländan – databas med foton av djur och växter inom Kristianstads och Bromölla kommuner.

Cotula coronopifolia. Encyclopedia of Life.

Robyn Faye Powell, 2014. A taxonomic revision of the Cotula coronopifolia-group (Asteraceae) and implications for the conservation statuses of the species. South African Journal of Botany 2014; 93:105–117.

 

Boktips >>

Hultén, E., 1971. Atlas över växternas utbredning i Norden.
(Fig. 1719. Cotula coronopifolia, kråkfot.)

Mossberg, Stenberg & Ericsson, 1992. Den nordiska floran.
(Sidan 460. Cotula coronopifolia, kotula.)

 

SL

 


Rödfibbla i sydöstra Värmland

04 september 2014

 

bild: Lindgren Labs
Rödfibbla, Pilosella aurantiaca (L.)

 

bild: Hultén 1971

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utbredningskarta: Hultén, 1971

 

Läs mer >>

Rödfibbla, Pilosella aurantiaca (L.) [Synonym: Hieracium aurantiacum L.] Den virtuella floran. Naturhistoriska riksmuseet.

Hieracium aurantiacum L.; Weeds in Australia. Australian Government.

Hieracium aurantiacum L.; Fire Effects Information System.
United States Department of Agriculture, Forest Service.

Boktips >>

Mossberg,B. & Stenberg, L., 2010. Den nya nordiska floran.

Eric Hultén, 1971. Atlas över växternas utbredning i Norden: fanerogamer och ormbunksväxter.

 

SL

 


Toppklocka

11 juli 2014

 

Toppklocka (Campanula glomerata)

Ordet Campanula introducerades i den botaniska momenklaturen på 1500-talet av Leonhart Fuchs (1501–1566).

Leonhart Fuchs var en tysk botanist, läkare och professor i medicin vid Universitetet i Tübingen och var särskilt intresserad av växternas medicinska egenskaper. Hans skrift Historia Stirpium (1542) blev en milstolpe i naturvetenskapernas historia.

 

bild: Lindgren Labs
Toppklocka (Campanula glomerata)

Denna betydelsefulla ordbok över botaniska termer illustrerades med träsnitt och uppskattades för sin detaljkunskap, men var främst avsedd som en handledning för växtinsamling. Den blev ett av de tre tidigaste, avgörande bidragen till den moderna botanikens utveckling. Fuchs var också den förste som beskrev växtsläktet Fuchsia och detta uppkallades senare efter honom, 1703.

Campana betyder klocka, bjällra, suffixet -ula liten och glomerata betyder hoprullad.

Släktet Campanula omfattar 440 accepterade artnamn och familjen Campanulaceae omfattar 88 växtsläkten med 2 385 accepterade artnamn, allt enligt The Plant List. Samarbete mellan Royal Botanic Gardens, Kew och Missouri Botanical Garden har gjort det möjligt att i The Plant List redovisa accepterade latinska namn för de olika taxa.

Läs mer >>

Toppklocka (Campanula glomerata). Den virtuella floran. Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm, 1998.

Toppklocka (Campanula glomerata). Namn på 15 olika hemspråk; Wikispecies.

Toppklocka (Campanula glomerata). Irenes blogg Blomstertips

Toppklocka (Campanula glomerata). Flowers in Sweden.

Toppklocka (Campanula glomerata). Dr. Giuseppe Mazza, Scientific photographer, Monaco.

Toppklocka (Campanula glomerata). Online Atlas of the British & Irish Flora.

Toppklocka (Campanula glomerata). New England Wild Flower Society.

Toppklocka (Campanula glomerata). Plants database. Natural Resources Conservation Service, United States Department of Agriculture.

Toppklocka (Campanula glomerata). ITIS – Integrated Taxonomic Information System – U.S. Geological Survey.

 

 

bild: Lindgren Labs

 

SL

 


Vår, björk och pollen

30 april 2014

 

Vintern rasat ut … och sköna Maj är här. Björken har fått blad stora som musöron och blommar – många till glädje, men överkänsliga till förtvivlan.

 

bild: Lindgren Labs
Hanblommor i hängen av björk

 

bild: Lindgren Labs

Läs mer om >>

Naturens kalender, 2014; Svenska fenologinätverket

Björkar; Den virtuella floran, Naturhistoriska Riksmuseet

Vårtbjörk; Den virtuella floran, Naturhistoriska Riksmuseet

Glasbjörk; Den virtuella floran, Naturhistoriska Riksmuseet

Pollenprognoser och mätningar, 2014 ; Naturhistoriska Riksmuseet

Pollenallergi; Vårdguiden, Stockholms läns landsting m.fl

 

SL

 


En ek (Quercus robur) i sydöstra Värmland, (5) – och en till

14 oktober 2012

 

Eken har under säsongen 2012 från 24 mars till 13 september tillväxt med 42 centimeter, från 163 till 205 centimeter höjd.

Tidigare bilder: Presentation (24 mars 2012), del 2 (3 maj 2012), del 3 (22 maj 2012) och del 4 (7 juni 2012).

 

Ytterligare en planta av ek har under sommaren påträffats i närområdet.

 

[Bilder: Lindgren Labs]

 

SL

 


Höst, mörker, svampar och lokaltrafik i Värmland

02 september 2012

 

bild: Lindgren Labs
Björksopp, Leccinum scabrum

 

Läs mer >> om björksoppen i Svampguiden och Spisa nu.

 

Vilse i miljön

Olyckligtvis har även det intellektuella mörkret fördjupats över Värmland. Vid höstens början har Nyheter P4 Värmland (1 september kl 08.38) meddelat att Värmlandstrafiks nya biljettpriser kan rivas upp redan vid årsskiftet.

Ordföranden för Värmlandstrafik, miljöpartiets Jesper Johansson, har medgivit att styrelsen tog beslut utan att ha tillräcklig kunskap om konsekvenserna av det nya systemet och därför först nu ska se över priserna.

Om ledningen för Värmlandstrafik inte har haft förmåga att lämna sådana upplysningar till styrelsen att denna har förmått inse konsekvenserna av sitt beslut, så finns det mycket goda skäl för såväl ledningen som styrelsen att omgående lämna sina uppdrag så att inte invånare och besökare i Värmland orsakas mera skada.

En miljöpartist har nu blivit utbytt – mot en annan likadan. Pamparnas maktspel om de sämsta resemöjligheterna fortsätter, medan tre stora kommuner protesterar – Karlstad, Kristinehamn och Storfors (och lokalpressen låtsas som om ingenting händer).

Styrelsen för Värmlandstrafik har den 15 oktober 2012 beslutat att de omstridda femton stationerna längs Fryksdalsbanan och Värmlandsbanan kommer att stängas; dock inte förrän 2014 eller 2015.

Styrelsen tycker nu att samarbetsklimatet har blivit bättre, sedan ordföranden bytts ut – och sedan antagligen inga obekväma synpunkter längre vågar framföras.

Satsningen på landsbygden försvåras naturligtvis av Värmlandstrafiks beslut och attraktionskraften hos landskapet Värmland kommer inte att öka.

Enda möjligheten nu att färdas anständigt i obygden är – oavsett vad maktfolket och folkets tjänare – politikerna – vill påstå, att använda en egen bil.

 

SL