Generna hos majs (Zea mays) fullständigt kartlagda

20 november 2009

Majs (Zea mays)

Under de senaste åren har genuppsättningarna i DNA från människan och från ett antal djur och växter blivit avkodade. Senast i den raden är majs.

I dagens nummer av den amerikanska tidskriften Science (20 november 2009) publicerade en grupp med fler än hundra författare den fullständiga kartan över majsens gener som resultat av ett fyraårigt projekt som kostat 31 miljoner dollar vid The Genome Center at Washington University.

Majs infördes till Europa från Sydamerika för flera hundra år sedan och utgör basföda i många länder. Den används som grönsak men också som djurföda och för framställning av etanol.

Den nu ökade kunskapen om majsens genuppsättning kan förbättra möjligheterna för att odla fram lämpligare former och därigenom bättre möta världens ökande behov av föda, djurfoder och drivmedel.

Läs mera >> om The Genome Center at Washington University

Kernels of Truth: Researchers Sequence the Corn Genome
(19 november 2009)

Corn Genome Sequencing and Analysis Papers Published
(19 november 2009)

A Website About Maize Genome Sequencing Projects

[Bild: Petr Kratochvil]

SL


Bästa mikroskopbilden 2009

09 oktober 2009

Vinnande bilden 2009

Doktor Heiti Paves, forskare vid institutet för genteknologi, Tallinn University of Technology, i Estland har vunnit första pris vid fototävlingen Nikon’s Small World Photomicrography Competition.

Sedan mer än trettio år har Nikon belönat framstående fotografer som lämnat betydelsefulla bidrag inom biologiska vetenskaper och materialvetenskap. Small World är ett ledande forum för att visa livets skönhet och komplexitet som den kan ses genom ett ljusmikroskop.

Den vinnande bilden 2009 är en confocal bild i tjugo gångers förstoring av en ståndare från fröväxten backtrav, Arabidopsis thaliana. Växten har använts som modell vid genundersökningar och Arabidopsis fullständiga genuppsättning blev beskriven år 2000.

Läs mera [på engelska] >> i National Geographic, Scientific American och The New York Times.

 Lär mera [på engelska] >> om mikroskopi från Nikon.

SL


Ribosomerna – mellan kod och liv

07 oktober 2009

Årets tre Nobelpristagare i kemiVenkatraman Ramakrishnan, Thomas A Steitz och Ada Yonath – belönas för sina studier av hur ribosomerna överför DNA-molekylens genetiska kod till de proteiner som bygger upp den levande organismen.

Kantin, engagemang och sammanhållning är receptet för Nobelpris vid det lilla laboratoriet. Det är i samtal med folk med olika kompetens som man verkligen kommer åt unika grejer.

Läs mer om 2009 års Nobelpris i kemi >>

i Dagens Nyheter, och i The New York Times samt från Vetenskapsakademien.

SL


Naturvetenskapernas arbetsfält

20 augusti 2009

 ”Lådan” är ett försök att i skolan visa naturvetenskapernas indelning i ämnen, sambanden mellan olika ämnen och vetenskapernas tillämpning i samhället.

Själva lådan innehåller grundforskning. Till vänster finns de fysiska vetenskaperna som behandlar icke-levande delar av naturen och till höger de biologiska vetenskaperna som behandlar det levande.

I lådans mitt finns vetenskaper som förenar studier av såväl levande som icke-levande delar av naturen.

Locket symboliserar de tillämpade vetenskaperna i samhället.

Matematik är inte någon naturvetenskap men har stor betydelse i det naturvetenskapliga arbetet och förtjänar därför en plats i lådans botten.
 

VETENSKAPEN


ÄR KUNSKAPEN OM


FYSISKA VETENSKAPER
Astronomi (jämför astrologi) universum
Fysik universums struktur med hänsyn till materia och energi
Geografi
(naturgeografi, fysisk geografi)
processer på jordklotets yta
Geologi jordklotets uppbyggnad och utveckling
Hydrologi vatten
Kemi grundämnen och kemiska föreningar
Kosmologi (jämför: kosmetologi) universums egenskaper, ursprung och utveckling
Meteorologi fenomen och processer i atmosfären och deras samspel med jordytan
 
BIOLOGISKA VETENSKAPER
Anatomi organismernas struktur och organ
Botanik växter
Cytologi cellen
Entomologi insekter
Etologi djurens beteende
Fysiologi organismernas livsfunktioner
Genetik arvsanlag och ärftlighet
Histologi vävnader
Molekylärbiologi stora molekylers funktion i levande organismer
Ornitologi fåglar
Zoologi djur
 
TVÄRVETENSKAPER
Ekologi samspelet mellan levande organismer och mellan dem och deras icke levande omgivning
Limnologi sötvattnen och deras organismer
Oceanografi haven och deras organismer
Paleontologi fossila organismer (rester och spår av organismer som levt för länge sedan)
 
TILLÄMPADE VETENSKAPER
Agronomi växtodling
Hortonomi trädgårdsväxtodling
Medicin människokroppen frisk och sjuk
Miljövetenskap tillämpad ekologi
Skogsvetenskap skogens bruk och skötsel
Teknologi (jämför: teknik) kunskapen om bruket av metoder och material till människans nytta; alltså kunskapen om teknik
Veterinärmedicin husdjuren friska och sjuka
 

[Gymnasieskolans kurs Naturkunskap A – NK1201]

SL


DNA 50 år: 1953—2003

16 augusti 2009

Alfa, Beta, Gamma, Delta — de grekiska bokstäverna är kända sedan två tusen år tillbaka. De följdes av det latinska alfabetet A, B, C, D, och senare — för 1200 år sedan — av det kyrilliska alfabetet A, B, V, G, D. Med 25 bokstäver kan människor i den västerländska kulturen på olika språk beskriva händelser och känslor från livets olika skeden.

I dessa dagar för 50 år sedan avslöjades ett alfabet med endast fyra bokstäver som kan beskriva själva livets uppbyggnad och struktur:

A, T, C, G.

Den 28 februari 1953 insåg James Watson och Francis Crick hur DNA-spiralen var sammansatt.

Den 25 april 1953 publicerade de den moderna naturvetenskapens kanske allra viktigaste artikel i tidskriften Nature.

Under det senaste året har mycken uppmärk­samhet ägnats åt det förarbete till upptäckten som gjorts av dr Rosalind Franklin.

I artikeln 1953 skriver faktiskt Watson och Crick att de har ”stimulerats av att allmänt känna till opublicerade resultat och ideer från dr Maurice Wilkins och dr Rosalind Franklin och deras medarbetare” i London.

Den unga genetiken kom att bli ungdomarnas vetenskap. James Watson var 25 år, Francis Crick var 37 och Rosalind Franklin var vid denna tiden 33 år.

dna_115Genetiken blev en form av informations­teknik. Den genetiska koden är uppbyggd på samma sätt som datakoder.

De fyra bokstäverna i genetikens lilla alfabet symboliserar molekyler i DNA-kedjan. De beskriver vilka ämnen som kan bildas i cellerna.

Ordningen på bokstäverna blir avgörande för den kemiska sammansättningen av organismerna och för villkoren för hur de kan leva.

Detta alfabet gäller för alla levande varelser från svavelbakterier till mammutträd och från svampar till människor. Alla levande varelser på vår planet har samma uppbyggnad.

Detta betyder att en gen från en arktisk fisk skriven med de fyra bokstäverna kan flyttas in i en svensk tomat och skydda den mot frostskador.

Kunskaperna om genetikens alfabet — A, T, C, G — har öppnat många nya möjligheter, men den har samtidigt visat på flera tänkbara faror.

Med dessa fyra bokstäver — A, T, C, G — är också din historia skriven.

Du har ärvt hälften från din mamma och hälften från din pappa.

Du har ärvt vardera en fjärdedel från dina respektive mor- och farföräldrar.

Du kommer att lämna hälften av ditt genetiska alfabet i arv till dina barn.

Bokstäverna visar förutsättningarna för livet. Så har de alltid varit — inte bara för människorna, utan också för svamparna och för mammutträden och svavelbakterierna.

Men människorna har inte förstått detta i mer än 50 år.

[Morgonsamling för gymnasieskolan, 18 mars 2003.]