Global warming? – eller bara en kall dag?

03 juni 2012

 

Köldrekord i Stockholm – lägsta maximitemperaturen i juni under 84 år. Faller också hypotesen om ”Global Warming”?

 

bild: Kaj Lindgren

 

Inledningen av juni har varit kall och blöt på många håll i Sverige. I Stockholm nådde temperaturen inte över sex grader under lördagen – så låg har maximitemperaturen under juni inte varit sedan 1928.

Kylan ser ut att bita sig kvar ännu en tid men trots den höstlika början av juni så skall det fortfarande finnas chanser för en god sommar.

Men, har nu ytterligare en grundsten för hypotesen om ”Anthropogenic global warming” (AGW) fallit?

 

SL

 

Annonser

Varm sommar …?

19 april 2012

 

Det är redan för sent för att uppnå FN:s mål att begränsa jordens uppvärmning till två grader. Den politiska viljan saknas, säger den tidigare chefen för FN:s klimatförhandlingar.

Det var han, Yvo de Boer, som tidigare ledde FN:s klimatförhandlingar, och som drev igenom det så kallade tvågradersmålet vid klimatmötet i Köpenhamn 2009. Världens ledare kom då – för tre år sedan – överens om att hejda temperaturökningen vid två grader under det närmaste århundradet, men åtgärderna för att förverkliga drömmen har inte synts till; den politiska viljan saknas.

Världens ledare verkar inte vara redo för att nu engagera sig i den här frågan; några nya politiska överenskommelser är inte i sikte. Kanske känner de sig inte helt övertygade om det hotfulla talet om vad den så kallade ”forskningen” säger och hoten om möjligen väntande katastrofer.

 

SL

 


Klimat säljer kanske ännu, trots vädret

18 oktober 2011

 

En ”klimatfilmfestival” –The Green Planet– arrangeras i Torsby onsdag – söndag, 19 – 23 oktober 2011.

Under festivalen visas gratis ett program med 60 filmer om klimatets utveckling från alla världsdelar.

Torsby ligger i norra Värmland, i norra änden av sjön Övre Fryken intill mynningarna av älvarna Ljusnan och Röjdan.

Festivalen skall syfta till att öka kunskapen om den globala utveck-lingen och hur olika frågor påverkar vårt dagliga liv och vår gemen-samma framtid.

På dagtid genomförs (med deltagaravgift) några seminarier med bland andra chefen för energikontoret vid Region Värmland, miljöchefen för Sveaskog, ordföranden för Kon-Tiki-museet, ordföranden för Riks-dagens kulturutskott och författaren Stefan Edman. Ingen av dessa är emellertid känd för expertis inom klimatvetenskap.

 

bild: Bob Dinetz Design

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SL


Svenska språket eller enbart politikertugg

01 juni 2011

 

I P1:s morgonmagasin hörde jag tidigt på måndagen den 30 maj nyheten att Tyskland skall avveckla all kärnkraft till år 2022.

I en 6 minuter och 53 sekunder lång intervju med miljöminister Andreas Carlgren fick jag mest höra vanligt politikersvammel och papegojlikt upprepande av agitationsfraser. Under knappt sex minuter hördes ordet ”klimatutsläpp” åtta gånger – mer än en gång i minuten.

”Klimatutsläpp” – vad är det, utsläpp av klimat? Verbal luftförorening?

Jag söker i Svenska Akademiens ordlista över svenska språket.

De enda sammansättningar med klimat- som finns är -anläggning, -bälte, -fråga, -förhållanden, -försämring, -förändring, -gräns, -isk, -kammare, -konvention, -lära, -ologi, -ologisk, -ombyte, -politik, -politisk, -station, -typ och –zon.

I svensk språket finns inte något som heter klimatutsläpp.

Det borde vara ett rimligt minimikrav att svenska folkets före-trädare i regeringen har förmåga att uttrycka sig begripligt och med användande av svenska språket.

 

bild: Victor Brott
Ministerutsläpp

* * *

Från Maud Olofssons skola

Jag söker vidare i Google och finner att Birger Schlaug den 12 januari 2009 efter att ha hört Maud Olofsson använda ordet ”klimatutsläpp” ungefär 22 gånger på fem minuter blev tvungen att ta reda på om ordet …

Tyvärr måste jag gissa vad Birger Schalug ville veta om ordet ”klimatut-släpp”. Länken som Google visar till berättar istället att ”två sökningar på Google drar lika mycket energi som det går åt för att koka upp en vatten till en kopp te”.

Vidare får jag mer än fyrtio tusen svar på min sökning om ”klimat-utsläpp”. – Resultatet av en intellektuell och språklig förflackning, antagligen med politikerstöd.

* * *

Det skulle vara klimatsmart om en klimatpolitiker klimatstädade sitt klimatspråk så att klimatföroreningarna inte klimatutsläpptes och klimatförstörde språkklimatet för dem som förstår och kan använda svenska språket.

* * *

Läs också >>
DN 30 maj – DN 1 juni – SvD 30 maj – SvD 31 maj – Norra Skåne.

SL


Agitationens offer

01 december 2010

 

Sveriges politiker hade tänkt sig en evigt blommande sommar med rutiga badbyxor och högsta solskyddsfaktorn – ”Climate Change”, ”Global Warming” …

Deras uppvaknande i verkligheten blev isigt.

 

 bild: Sveriges Radio Ekot
”Climate Change” och ”Global Warming” i november …?

Kylan och snön som har fallit gör att pengarna redan är slut i flera kommuners budget för snöröjning. Efter den senaste tidens snöfall är det nu vinter i hela landet.

Landets kommuner budgeterar sin snöröjning för kalenderåret, från januari till december. Trots att det varit vinter i Norden under flera mansåldrar har det kommunala förståndet inte märkt att vintern ofta börjar – som i år – redan före jul och fortsätter fram mot våren. Sedan bli det sommar.

Eftersom årets första månader – slutet av förra vintern – var en snörik vinter i stora delar av landet, så är pengarna för snöröjning på många håll redan slut.

Det blir köldrekord i Stockholm den här veckan. Så kallt har det inte varit på över hundra år.

SMHI räknar med temperaturer ned mot minus 20 grader i Stockholm. Kallast blir det i fjälltrakterna i Dalarna, Jämtland och Härjedalen, med 25 – 30 minusgrader. Det är inte extremt kallt där, men sådana temperaturer har på vissa platser varat i nästan två veckor.

Att det har blivit så här kallt beror på att Nordatlantiska oscillationen, NAO, är i en negativ fas. Västvindarna hamnar då längre söderut och kall luft strömmar från norr in över landet. En sådan situation höll i sig länge förra året men det betyder inte att det blir så resten av den här vintern också.

Före nästa vecka blir det mer snö. Under torsdagen kommer ett lågtryck med snöfall söderifrån in över Skåne och Blekinge och rör sig sedan snabbt norrut. Natten till fredag kommer lågtrycket upp över södra Svealand. Lokalt blir det stora mängder snö, kring Stockholm uppemot tio centimeter.

Om den här vintern fortsätter som den har börjat så blir det besvärigt för många kommuner.
Jag hoppas att det inte behöver snöa så mycket till, säger en optimis-tisk småländsk kommuntjänsteman.

Drömmen om rutiga badbyxor och ”Global Warming” får säkert fortsätta i kylan i Mellerud, Mullsjö och Vetlanda och i flera andra kommuner utan pengar.

[Bild: Sveriges Radio Ekot]

SL


Oväder – gamla och nya

22 augusti 2010

 

I denna den svenska klimathysterins tid läste jag på nytt Strövtåg i hembygden av Lars Gustafsson från 1999. Författaren kommer från Västerås, har varit professor i språkvetenskap i Texas men åter flyttat tillbaka till Sverige.

Lars Gustafsson, 1999

I essän Anteckningar från Västmanland (sidan 22) skriver Lars Gustafsson om hur man i Vestmanlands läns tidning den 6 juli 1953 kunde läsa följande notis:

Sommarens hittills kraftigaste oväder gick över Västeråstrakten i lördags kväll, och även för länet i övrigt synes ovädret ha varit särskilt våldsamt. Åskan och regnet hade på sina ställen en ytterst våldsam hagelskur i följe – uppgifterna om haglens storlek sträcker sig ända till ‘plommon’ och ’ägg’. Över Västeråstrakten orsakade ovädret en stor förödelse, främst i trädgårdarna. Samtliga gurkplantor och kålplantor blev förstörda och stor förödelse vållades på jordgubbar och blommor.
  Ovädret var inte lika intensivt över hela linjen, det förefaller ha gått i vågor. Ovädret var svårast i Norra Ramnäs och på Brattheden slogs tegelpannorna sönder på taken. De största haglen vägde ett par hekto (?) och var mycket hårda. Nederbörden uppmättes till 18 mm och ovädret rasade en halvtimma.

Lars Gustafsson fortsätter (sidan 22):

Det kan vara värt att lägga märke till det lilla ironiska frågetecken med vilket tidningens lokalkorrespondent har försett uppgiften om hagelkornens storlek.
  Jag har själv hållit ett av dess berömda hagel, som krossade tegelpannor och rev sönder köksträdgårdarnas växter den där besynnerliga julidagen 1953, i handen.
  Jag glömmer aldrig detta oväder och det hemsöker mig ännu någon gång i drömmen.
  Det började med extrem julihetta, vindstilla, blanka vatten. En väldig, egenartad molnbank, upptornad och djupblå, växte fram över den västra horisonten.
  Haglen bultade som tusentals tunga hammare på taken. Temperaturen föll över tio grader på lika många minuter. Det egendomligaste var att se vattnet kasts upp meterhögt ur sjön Norra Nadden för varje hagelkorn som föll.
  Haglet som jag tog upp och höll i handen var stort som ett hönsägg, kan ha vägt upp till två och ett halvt hekto, snarast duvblått till färgen och av en extremt hård is, lagrad i olika tjocka skikt ända inifrån centrum och ut mot den glasartade ytan.

 

* * *

Prosten som såg allt handlar om kyrkoherden i Irsta, prosten Johan Fredric Muncktell (1764–1848). När det kommer till väder och vindar förblir likheten mellan vår egen tid och hans i en förvånande utsträckning

Lars Gustafsson fortsätter (sidan 89):

Just Muncktells dagbok, med dess unikt noggranna väderiakttagelser har med åren övertygat mig om att det mesta pratet om klimatförändringar är lika lösligt och ovetenskapligt som nästan allt annat sådant prat.

Naturligtvis tror även jag på bronsålderns ekskogar, men att klimatförändringen skulle gå snabbt nog för att en enskild generation skulle kunna uppleva den tror jag är en myt i klass med storsjöodjuret och elektriskt förorsakade exem.

Sanningen är naturligtvis den att meteorologiska fenomen har en typisk kaotisk karaktär och att det — som Aristoteles säger i Poetiken — ”är sannolikt att något osannolikt inträffar”.

 

* * *

Jag är beredd att hålla med Lars Gustafsson, särskilt nu när det visats att de opreciserade så kallade klimatfrågorna hanteras av byråkrater som inte förmår att skilja mellan forskare och nyblivna studenter utan examen eller mellan väder och klimat.

Några grupper ägnar sig åt en odefinierad ”klimatfråga” medan andra ifrågasätter hela miljöideologin.

Det har varit både skyfall och översvämningar också i Skåne och i Värmland.

En osedvanligt kall vinter och en makalöst varm sommar är med min bio-geovetenskapliga skolning inte tillräckliga skäl för att tala om ”klimatfrågor”. Kanske vill någon kalla mig bakåtsträvare inom miljövården, men samla, katalogisera och bearbeta data och vänta två- eller tre-hundra år med att bedöma min kompetens – då är det rätt tid att diskutera klimatförändringen. Res en sten bland träden där jag har haft mitt laboratorium.

 

Läs hela boken >> Strövtåg i hembygden av Lars Gustafsson, 1999

 

* * *

Den 3e juni 1953 var ingen vanlig dag, inleder Lars Gustafsson en av dikterna i sin nya samling Om begagnandet av elden. I denna dikt tar han upp ett ungdomsminne som han har behandlat tidigare, ett mäktigt åskväder över Västmanland, åtföljt av ett skyfall av hagel stora som stenbumlingar, enligt poetens egen försäkran så tunga som 250 gram.

Man kan älska Gustafssons poesi just för dess kombination av saklig exakthet och förundran inför världens märkvärdigheter. Hans uppfinningsrikedom när det gäller att finna stoff för sina dikter är suverän. Ofta utgår han från någon vardaglig händelse, en plötslig skiftning i väderleken eller helt enkelt ett till synes trivialt föremål. Sedan skjuter dikten fart, skriver Tommy Olofsson i sin recension ”En stilla lovsång av tingens förtrolige” i Svenska Dagbladet (onsdag 25 augusti 2010, Kultur, sidan 11).

Händelsen förefaller inte att ha varit just ”någon vardaglig händelse”, men väl ”en plötslig skiftning i väderleken”.

bild: Nelly Lindgren
SL


Ett universitets akademiska frihet att klimat-bluffa

14 juni 2010

 

”Värmlands klimatdag 2010” arrangerades av Länsstyrelsen i Värmland och Region Värmland den 4 juni med föreläsare också från Karlstads universitet.

del av program

Föreläsaren från Karlstads universitet skulle vid klimatdagen behandla frågan om klimatförändring och hur Värmland kommer att påverkas av ett förändrat klimat.

Presentationen innehåller främst sifferserier och diagram som hämtats eller plagierats från Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) och Klimat- och sårbarhetsutredningen. Allt detta är tidigare väl känt – men också ifrågasatt och kritiserat. Ändå framställs det som att Centrum för klimat och säkerhet skapar kunskap om klimatrisker och länkar samman forskningen med praktisk verksamhet i kommuner och regioner.

Lokaltidningen kunde följande dag berätta:

tidningsrubrik

Detta är naturligtvis en landsortstidnings journalistiska bedömning, men det är här svårt att finna något som egentligen handlar om begreppet klimat. Påståendet ”mer extremt” kräver en förklarad jämförelse i tid och rum. Avgränsningen av klimat till enbart de drygt 17 tusen kvadratkilometer som benämns Värmland bör också förklaras eftersom klimat påverkas av helt andra faktorer än politiska gränser.

Lokaltidningen sammanfattar sin behållning av föreläsningen:

tidningstext

Det är lätt att förledas tro att Länsstyrelsen och Region Värmland anlitat någon framstående forskare med dokumenterad erfarenhet av klimatforskning som också företräder något center vid universitet.

Dessvärre har Karlstad bara ett lågpresterande universitet – nummer 19 av 30 i den nationella rankningen. Den ”forskning” som påstods uträttas där presenterades av en student utan examen, helt utan vetenskaplig skolning och utan all erfarenhet av klimatforskning.

Vilka som försökt – och vilka som lyckats – bluffa är antagligen oklart. Klart är emellertid att uppgifter i pressen okritiskt accepterats som ”sanning” och använts vidare för agitation.

En lokalpolitiker använder lokaltidningens okontrollerade uppgifter för att uppmana till att för barnbarnens skull minska den mänskliga klimatpåverkan.

Omogen vetenskap i kombination med okritisk journalistik är försök att vilseleda allmänhet och läsekrets och kan inte rättfärdiga ens de sämsta politiska syften.

Ur allmänhetens synpunkt är det allvarligt när pressen försöker förmedla intrycket av att myndigheterna med stöd av ett lokalt universitet fullgör sina uppdrag på ett korrekt och fullgott sätt, i stället för att avslöja de brister som finns och det slöseri med allmänna medel som pågår.

Universitet i Karlstad kommer säkert inte att belönas med någon större heder för denna sin insats för ”forskningen”.

 

[Bilder: Länsstyrelsen Värmland/Region Värmland; Värmlands Folkblad]

SL