Det obegripligt lärda samtalet

30 april 2014

 

De ständigt sjunkande resultaten inom svenska skolor har väckt ökat intresse. Senaste rapporten från den internationella studien PISA (Programme for International Student Assessment) omfattar läsförståelse, matematik, naturvetenskap och problemlösning.

Med egen erfarenhet som universitetslärare, lärarhandledare och gymnasielektor har naturligtvis även jag förfasats över bristen av resultat. Lokala skolrektorer och skolpolitiker, som ofta bär ansvar för avintellektualisering och kunskapsfientlighet, för att  inte rent ut säga fördumning, har utifrån sina egna varierande grader av okunskap startat desperata försök till skolutveckling.

För skolning (?) av lärare (?) har jag fått del av lokalt pedagogiskt (?) material. Frågetecknen markerar att jag vill ifrågasätta materialet som sådant, dess syfte och främst den grundläggande bildningen hos dem som skall behöva utsättas för denna ”skolning”.

img: skola

Detta är ändå inget skämt, utan stöd för utbildning av verksamma lärare vid gymnasium i Sverige. Frågorna kallas med en kort och enkel pedagogisk term för förståelsefördjupande (?).

Stöd vid samtal

— Hur menar du?
— Hur menar du när du säger att … ?
— Vad tänker du om att … ?
— Hur ser du på möjligheten att … ?
— Innebär det att … ?
— Skulle det underlätta för dig att … ?
— Det där lät intressant. Kan du beskriva lite närmare?
— Kan du hjälpa mig att förstå hur du menar med … ?
— Vad lägger du in i begreppet … ?
— Hur kommer det sig att du säger så?
— Vilka konsekvenser ser du av detta?

Jovisst, jag undrar också vad som menas. Konsekvenserna har jag emellertid ingen svårighet att inse: De ”lärare” som kan behöva sådant ”stöd”  för sina samtal med kollegor bör, särskilt med hänsyn till de unga eleverna, snarast söka sig någon annan sysselsättning.

 

SL

 


Global warming? – eller bara en kall dag?

03 juni 2012

 

Köldrekord i Stockholm – lägsta maximitemperaturen i juni under 84 år. Faller också hypotesen om ”Global Warming”?

 

bild: Kaj Lindgren

 

Inledningen av juni har varit kall och blöt på många håll i Sverige. I Stockholm nådde temperaturen inte över sex grader under lördagen – så låg har maximitemperaturen under juni inte varit sedan 1928.

Kylan ser ut att bita sig kvar ännu en tid men trots den höstlika början av juni så skall det fortfarande finnas chanser för en god sommar.

Men, har nu ytterligare en grundsten för hypotesen om ”Anthropogenic global warming” (AGW) fallit?

 

SL

 


Svensk klimatforskning

03 april 2012

 

Energimyndigheten har tvingats lägga ner två svenska projekt för utsläppsminskning av koldioxid efter hård kritik från FN.

En miljon kronor hann Energimyndigheten lägga ner på projekten innan den tvingades dra sig ur.

– Det var ingen som visste hur man skulle räkna …

– Vi använde expertis som fanns …

FN:s bedömning skilde sig från Energimyndighetens, antagligen för att de i FN lärt sig att räkna.

Kan det finnas ett enkelt samband med att matematikundervisningen är för dålig i svenska skolor?

Regeringen har nu beslutat att 50 tusen matematiklärare ska förbättra sitt sätt att undervisa fram till år 2016 med hjälp av tusen lärare som ska utbildas till att bli coacher för sina kollegor. På sikt kan kanske även klimatet få glädje av det initiativet.

 

SL

 


Flumskolan i nya skepnader

23 mars 2012

 

Svenska läroböcker i fysik skall skrivas om ur ett ”feministiskt perspektiv”.

Arbetet pågår som projekt och genom propagandainsatser vid skolor och lärarutbildningar, så kanske dröjer det inte länge innan vi får se ett helt nytt utbildningsmaterial i fysik.

Förhoppningen om att kunna ”locka fler kvinnor till fysikämnet” kommer i själva verket att rasera de sista resterna av utbildningsväsendet. Alla de som väljer en teknisk eller naturvetenskaplig utbildning vid ett svenskt universitet – som måste hålla internationell standard – kommer att ha sex års kunskaper i fysik att ta igen mellan gymnasiet och universitetet.

Flera lärarutbildningar använder den av Skolverket rekommenderade rapporten ”Genus och text” som handlar om jämställdhet i läromedel i fysik och tar upp frågor om manligt och kvinnligt, hur genus konstrueras symboliskt och vilka krav som kan ställas på en jämställd text.

Rapporten är skriven av en genusfrälst professor i pedagogik från Örebro universitet som nu har blivit rektor för Södertörns högskola. Det finns inte någon universitetsutbildning i fysik vid Södertörns högskola men däremot en omfattande lärarutbildning. Flera anmärkningsvärda citat ur rapporten finns i Tanja Bergkvists Blog.

Doktorn i teoretisk fysik, Sören Holst, och professorn i matematisk statistik, Olle Häggström, har undrat varför högskolan vill tillsätta en rektor med dokumenterat vetenskapsfientlig kunskapssyn.

* * * * *

I boken Välfärdsåren (Göran Hägg, 2005: sidorna 292–297) beskrivs i kapitlet Hej matematik! den antiintellektuella ideologi som styrde det pedagogiska etablissemanget under slutet av 1960-talet. I stället för demokrati genom kunskaper och lika chanser för alla skulle då skolan skapa demokrati genom ”medborgaranda”.

Den som då talade om värdet av kunskaper dömdes som fiende till demokrati och jämlikhet.

 

bild: Hägg 2005: sidan 297
Bilden illustrerar ”Sverige som pedagogiskt u-land”. (Hägg 2005: sidan 297)

Pedagogiska debattböcker med teorier som var anpassade för propaganda bland analfabeter i tredje världen styrde den pedagogiska debatten och myndighetsbesluten i Sverige.

Resultatet blev vad som sedan dess har kallats ”flumpedagogik”.
08-slangens ”flum” beskriver den känsla som haschrökarna upplever.

Den tidens pedagogiska ”utvecklingsarbete” visade redan under mitten av 1970-talet sina skadeverkningar vid intagningen till såväl gymnasier som universitet och högskolor. Åtskilliga årskullar av elever – och hela samhället – var drabbade.

Detta förflutna elände ligger nu drygt fyrtio år tillbaka i tiden, men vad pedagogerna sedan dess har ställt till med – och fortfarande orsakar – med nya kunskapsfientliga påfund och ”pedagogisk vetenskap” som täckmantel är ännu svårt att överblicka.

 

SL


Fortsatt babbel om varg

14 mars 2011

 

EU-kommissionen har riktat hård kritik mot vargjakten i Sverige. Efter jakten har regeringen lovat att plantera in vargar för att förstärka den svenska stammen genetiskt.

Nu visar det sig vara svårare att plantera in nya vargar i landet än vad regeringen hade tänkt (?) sig.

 

bild: Victor Brott
Ingen vargkunskap alls … men miljöminister

Först lovade miljöministern att vargvalpar skulle tas från svenska djurparker och placeras ut i naturen redan i vår. Det har visat sig vara omöjligt …

En annan av regeringens planer har varit att hämta vargar från Finland. Nu säger de finska myndigheterna nej …

Finland vill inte ge bort vargvalpar, men kan tänka sig att leverera vuxna vargar. Detta blir emellertid inte heller aktuellt om Sverige ställer krav på att vargarna först skall observeras i ett halvår i Finland. Om Sverige vill ha finska vargar måste djuren tas in i Sverige omedelbart.

För att vara förvissade om att djuren inte bär på rabies anser svenska myndigheter att vargar från Finland skall märkas med radiosändare, avmaskas, vaccineras mot rabies och följas på finsk mark under sex månader. Det är inte lämpligt att flytta vargar direkt till Sverige, oavsett om de släpps ut fritt i skogen eller hålls i karantän.

Finska Jord- och skogsbruksministeriet anser att det är en svensk angelägenhet att också visa sin vilja att göra vad man har snackat om …

[Bild: Victor Brott]

SL


Oväder – gamla och nya

22 augusti 2010

 

I denna den svenska klimathysterins tid läste jag på nytt Strövtåg i hembygden av Lars Gustafsson från 1999. Författaren kommer från Västerås, har varit professor i språkvetenskap i Texas men åter flyttat tillbaka till Sverige.

Lars Gustafsson, 1999

I essän Anteckningar från Västmanland (sidan 22) skriver Lars Gustafsson om hur man i Vestmanlands läns tidning den 6 juli 1953 kunde läsa följande notis:

Sommarens hittills kraftigaste oväder gick över Västeråstrakten i lördags kväll, och även för länet i övrigt synes ovädret ha varit särskilt våldsamt. Åskan och regnet hade på sina ställen en ytterst våldsam hagelskur i följe – uppgifterna om haglens storlek sträcker sig ända till ‘plommon’ och ’ägg’. Över Västeråstrakten orsakade ovädret en stor förödelse, främst i trädgårdarna. Samtliga gurkplantor och kålplantor blev förstörda och stor förödelse vållades på jordgubbar och blommor.
  Ovädret var inte lika intensivt över hela linjen, det förefaller ha gått i vågor. Ovädret var svårast i Norra Ramnäs och på Brattheden slogs tegelpannorna sönder på taken. De största haglen vägde ett par hekto (?) och var mycket hårda. Nederbörden uppmättes till 18 mm och ovädret rasade en halvtimma.

Lars Gustafsson fortsätter (sidan 22):

Det kan vara värt att lägga märke till det lilla ironiska frågetecken med vilket tidningens lokalkorrespondent har försett uppgiften om hagelkornens storlek.
  Jag har själv hållit ett av dess berömda hagel, som krossade tegelpannor och rev sönder köksträdgårdarnas växter den där besynnerliga julidagen 1953, i handen.
  Jag glömmer aldrig detta oväder och det hemsöker mig ännu någon gång i drömmen.
  Det började med extrem julihetta, vindstilla, blanka vatten. En väldig, egenartad molnbank, upptornad och djupblå, växte fram över den västra horisonten.
  Haglen bultade som tusentals tunga hammare på taken. Temperaturen föll över tio grader på lika många minuter. Det egendomligaste var att se vattnet kasts upp meterhögt ur sjön Norra Nadden för varje hagelkorn som föll.
  Haglet som jag tog upp och höll i handen var stort som ett hönsägg, kan ha vägt upp till två och ett halvt hekto, snarast duvblått till färgen och av en extremt hård is, lagrad i olika tjocka skikt ända inifrån centrum och ut mot den glasartade ytan.

 

* * *

Prosten som såg allt handlar om kyrkoherden i Irsta, prosten Johan Fredric Muncktell (1764–1848). När det kommer till väder och vindar förblir likheten mellan vår egen tid och hans i en förvånande utsträckning

Lars Gustafsson fortsätter (sidan 89):

Just Muncktells dagbok, med dess unikt noggranna väderiakttagelser har med åren övertygat mig om att det mesta pratet om klimatförändringar är lika lösligt och ovetenskapligt som nästan allt annat sådant prat.

Naturligtvis tror även jag på bronsålderns ekskogar, men att klimatförändringen skulle gå snabbt nog för att en enskild generation skulle kunna uppleva den tror jag är en myt i klass med storsjöodjuret och elektriskt förorsakade exem.

Sanningen är naturligtvis den att meteorologiska fenomen har en typisk kaotisk karaktär och att det — som Aristoteles säger i Poetiken — ”är sannolikt att något osannolikt inträffar”.

 

* * *

Jag är beredd att hålla med Lars Gustafsson, särskilt nu när det visats att de opreciserade så kallade klimatfrågorna hanteras av byråkrater som inte förmår att skilja mellan forskare och nyblivna studenter utan examen eller mellan väder och klimat.

Några grupper ägnar sig åt en odefinierad ”klimatfråga” medan andra ifrågasätter hela miljöideologin.

Det har varit både skyfall och översvämningar också i Skåne och i Värmland.

En osedvanligt kall vinter och en makalöst varm sommar är med min bio-geovetenskapliga skolning inte tillräckliga skäl för att tala om ”klimatfrågor”. Kanske vill någon kalla mig bakåtsträvare inom miljövården, men samla, katalogisera och bearbeta data och vänta två- eller tre-hundra år med att bedöma min kompetens – då är det rätt tid att diskutera klimatförändringen. Res en sten bland träden där jag har haft mitt laboratorium.

 

Läs hela boken >> Strövtåg i hembygden av Lars Gustafsson, 1999

 

* * *

Den 3e juni 1953 var ingen vanlig dag, inleder Lars Gustafsson en av dikterna i sin nya samling Om begagnandet av elden. I denna dikt tar han upp ett ungdomsminne som han har behandlat tidigare, ett mäktigt åskväder över Västmanland, åtföljt av ett skyfall av hagel stora som stenbumlingar, enligt poetens egen försäkran så tunga som 250 gram.

Man kan älska Gustafssons poesi just för dess kombination av saklig exakthet och förundran inför världens märkvärdigheter. Hans uppfinningsrikedom när det gäller att finna stoff för sina dikter är suverän. Ofta utgår han från någon vardaglig händelse, en plötslig skiftning i väderleken eller helt enkelt ett till synes trivialt föremål. Sedan skjuter dikten fart, skriver Tommy Olofsson i sin recension ”En stilla lovsång av tingens förtrolige” i Svenska Dagbladet (onsdag 25 augusti 2010, Kultur, sidan 11).

Händelsen förefaller inte att ha varit just ”någon vardaglig händelse”, men väl ”en plötslig skiftning i väderleken”.

bild: Nelly Lindgren
SL


Ett universitets akademiska frihet att klimat-bluffa

14 juni 2010

 

”Värmlands klimatdag 2010” arrangerades av Länsstyrelsen i Värmland och Region Värmland den 4 juni med föreläsare också från Karlstads universitet.

del av program

Föreläsaren från Karlstads universitet skulle vid klimatdagen behandla frågan om klimatförändring och hur Värmland kommer att påverkas av ett förändrat klimat.

Presentationen innehåller främst sifferserier och diagram som hämtats eller plagierats från Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) och Klimat- och sårbarhetsutredningen. Allt detta är tidigare väl känt – men också ifrågasatt och kritiserat. Ändå framställs det som att Centrum för klimat och säkerhet skapar kunskap om klimatrisker och länkar samman forskningen med praktisk verksamhet i kommuner och regioner.

Lokaltidningen kunde följande dag berätta:

tidningsrubrik

Detta är naturligtvis en landsortstidnings journalistiska bedömning, men det är här svårt att finna något som egentligen handlar om begreppet klimat. Påståendet ”mer extremt” kräver en förklarad jämförelse i tid och rum. Avgränsningen av klimat till enbart de drygt 17 tusen kvadratkilometer som benämns Värmland bör också förklaras eftersom klimat påverkas av helt andra faktorer än politiska gränser.

Lokaltidningen sammanfattar sin behållning av föreläsningen:

tidningstext

Det är lätt att förledas tro att Länsstyrelsen och Region Värmland anlitat någon framstående forskare med dokumenterad erfarenhet av klimatforskning som också företräder något center vid universitet.

Dessvärre har Karlstad bara ett lågpresterande universitet – nummer 19 av 30 i den nationella rankningen. Den ”forskning” som påstods uträttas där presenterades av en student utan examen, helt utan vetenskaplig skolning och utan all erfarenhet av klimatforskning.

Vilka som försökt – och vilka som lyckats – bluffa är antagligen oklart. Klart är emellertid att uppgifter i pressen okritiskt accepterats som ”sanning” och använts vidare för agitation.

En lokalpolitiker använder lokaltidningens okontrollerade uppgifter för att uppmana till att för barnbarnens skull minska den mänskliga klimatpåverkan.

Omogen vetenskap i kombination med okritisk journalistik är försök att vilseleda allmänhet och läsekrets och kan inte rättfärdiga ens de sämsta politiska syften.

Ur allmänhetens synpunkt är det allvarligt när pressen försöker förmedla intrycket av att myndigheterna med stöd av ett lokalt universitet fullgör sina uppdrag på ett korrekt och fullgott sätt, i stället för att avslöja de brister som finns och det slöseri med allmänna medel som pågår.

Universitet i Karlstad kommer säkert inte att belönas med någon större heder för denna sin insats för ”forskningen”.

 

[Bilder: Länsstyrelsen Värmland/Region Värmland; Värmlands Folkblad]

SL


Självutnämnda klimatexperter rubbar förtroendet för vetenskapen

26 maj 2010

 

bild: Lindgren Labs

 

Förtroendet i allmänhetens ögon för forskningen har rubbats, skriver nio professorer vid Bolincentret vid Stockholms universitet i Brännpunkt i Svenska Dagbladet.

Jag kan ännu stå ut med att läsa vad professorer skriver om klimatfrågor – till och med att de påstår att turbulensen kring FN:s klimatpanel IPCC nu skulle ha bedarrat – men naturligtvis står klimatet mig högt upp i halsen efter allt tjafs och ovederhäftigt trams som passerat. Säkert är det många som tycker som jag.

Professorerna medger att jordens klimatsystem är komplicerat, men tycker ändå att använda den vetenskapliga osäkerhet som finns – aha!, det finns alltså trots allt en vetenskaplig osäkerhet – för att inte göra något skulle vara ansvarslöst. De tycker att samhället måste räkna med att under överskådlig tid behöva fatta beslut under osäkerhet.

Ja, ja – så får det väl vara. Men sedan kommer det: Professorerna tycker att tidsperspektiven på klimatförändringar behöver uppmärksammas mycket mer av politiker, medier och även av forskare som kommunicerar de olika ”klimathoten”.

Nu är jag inte med längre: ”… uppmärksammas mycket mer av politiker och medier”. Jag betackar mig för alla ovederhäftiga pamfletter från kända och okända klimatkolportörer.

En partipolitker, tidigare socialarbetare och sportskribent med särskilt engagemang i sociala frågor, idrott och kultur ägnar sig plötsligt åt klimatfrågor och skriver med sådan pondus som om han skulle förstå sig också på den vetenskapen – och vill bli trodd.

Vad vet han egentligen om en fortsatt global värmestegring och om hur den kan förmås att ”stanna upp”. Kommentarerna antyder dessutom att han kanske inte är särskilt väl påläst.

I fråga om klimatet – hot eller icke hot – krävs preciserade naturvetenskapliga fakta, inte enbart simpla partipolitiska propagandafraser – sådana lönar sig inte i längden.

Värmland och Karlstad är en egen del av världen där de ännu inte har insett skillnaden mellan globala klimatförändringar och extrema väderförhållanden.

 

SL


Fantasikurser vid lekuniversitet

10 april 2010

 

Tidningen Studentliv (nr 1, 2010) berättar att Linnéuniversitetet i höst kommer att ge femveckorskursen Vampyrer och skräck. Under kursen skall studenterna analysera litteratur, film, konst, serietidningar och datorspel om vampyrfiktion.

– Många människor är intresserade av vampyrer och i Sverige har vi varit alldeles för rädda för att släppa fram detta, säger en kursansvarig. Det stora intresset kan bero på att människor kan identifiera sig med vampyrer och deras utanförskap.

– Nu hoppas jag att vi får in mer monster på universiteten, fortsätter hon. På svenska vill hon antagligen säga att vi skall få in fler monster?

bild: First Friday Collective

Men, hallå! Det finns dagligen horoskop i ett stort antal svenska tidningar och många människor är på samma sätt intresserade av astrologi. Skall då dessa avintellektualiserade universitet också börja ”forska” och undervisa om astrologi, bara för att många är intresserade.

Ett universitet skall inte spegla en torftig verklighet, utan utveckla och leda ett samhälle. Vilket behov har det svenska samhället av vampyro-loger och vilka försörjningsmöjligheter kommer att finnas för sådana specialister?

Nyligen publicerade både Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samtidigt, med titeln Stora universitet bäst igen, den senaste rankingen av svenska universitet och högskolor från URANK 2009.

Problem och svårigheter med universitetsrankingar diskuteras av Torsten Kälvemark. Internationella rankingar som även omfattar svenska universitet har jag tidigare presenterat.

Även Karstads universitet låter liksom Linnéuniversitetet och Högskolan i Jönköping sina studenter roa sig med onaturliga fenomen och vampyrologi. Det är intressant att märka att samtliga dessa lekskolor återfinns på den nedre, lågpresterande delen av rankinglistan.

Det är bara att hoppas att svenska studenter – även under nödår och arbetslöshet i skogsbygderna – inte är så aningslösa att de låter sig lockas av enfaldig marknadsföring.

Studera mera >>
Läs om Lullull och stiliga möbler i stället för god vetenskap och titta på skrytsidan från det nya Linnéuniversitet och studera sedan presenta-tionerna från landets sex specialhögskolor
Karolinska institutet [plats 1]
Handelshögskolan i Stockholm [plats 2]
Sveriges lantbruksuniversitet [plats 3]
Chalmers tekniska högskola [plats 6]
Kungliga tekniska högskolan [plats 9]
Luleå tekniska universitet [plats 12]
och sex ”riktiga” universitet
Uppsala universitet [plats 4]
Lunds universitet [plats 5]
Göteborgs universitet [plats 7]
Linköpings universitet [plats 8]
Stockholms universitet [plats 10]
Umeå universitet [plats 11]
Rankingen från URANK 2009 visas inom parentes.

SL