Mat från naturen: brännässlor

19 maj 2012

 

Brännässlan förekommer på kulturpåverkad, kväverik mark i hela landet. Unga blad kan användas till nässelsoppa.

 

bild: Lindgren Labs

Läs om brännässla (Urtica dioica) i Den virtuella floran.

 

Recept till nässelsoppa

  1 1/2 liter (250 gram) färska, späda nässlor
  2 msk smör eller margarin
  3 msk vetemjöl
  1 1/4 liter buljong
  lite finklippt gräslök
  salt, vitpeppar (eller 4 kryddor)

bild: Lindgren Labs

Rensa och skölj nässlorna väl. Koka dem mjuka i lätt saltat vatten, omkring 15 minuter. Passera eller hacka dem tillsamman med gräslöken.
  Fräs smör och mjöl, späd med buljong och låt soppan koka omkring 10 minuter. Sätt till nässlorna. Servera med t.ex. förlorade ägg. (4 personer.) [Bonniers kokbok, sidan 94.]
  För att ge nässelsoppan mildare smak kan späda skott av kirskål (kers) blandas med nässlorna i ungefär proportionen 1:5 (20 %). Alternativt kan ett litet paket färdighackad djupfryst spenat blandas med nässlorna.

 

SL


Gräsmattans ekologi

12 juni 2010

 

Ett e-mail kom idag från filosofie doktor Ralf Carlsson, som är lektor i biologi och geografi vid Ålands lyceum i Mariehamn. Sedan länge hade också han förespråkat och tillämpat idén med oklippta gräs-mattor för att öka den biologiska mångfalden.

Ralf Carlsson bifogade en artikel som för några år sedan varit publice-rad i tidskriften Finlands Natur.

Efter ett antal gräsmattsklippningar och med åren har Ralf Carlsson kommit till insikten att en nyklippt gräsmatta är bland det fulaste som finns i denna värld. Varför räcker de då med att slå gräset med lie en gång om sommaren? Svaret är att man slog gräset när det hade blom-mat färdigt någon gång kring midsommar. Då hade det fyllt sin egent-liga uppgift och satt frö.

För några år sedan bestämde Ralf Carlsson sig för att låta delar av gräsmattan vara oklippta tills blomningen var över, och mejade sedan ner det höga gräset med lie. De närmaste grannarna tittade i början misstänksamt, men anlade också själva inom ett par år en vildäng på sin gräsmatta. De noterade antagligen att det efter ett tag kom upp vilda sommarblommor på de oklippta fläckarna.

När man ”slarvar” med gräsklippningen kommer artrikedomen att öka. Detta kan förklaras med hjälp av ekologiska teorier och den viktigaste är intermediate disturbance hypothesis, alltså ”lagom störningshypote-sen”. En störning är något som innebär förlust av biomassa eller som på annat sätt förändrar mängden tillgänglig näring. Det visar sig alltså att så länge störningen inte är alltför stor så bidrar den till en ökad art-rikedom.

Trädgårdsskötsel är för många människor ett sätt att visa vem som be-stämmer – ett sätt att tillfredsställa ett uppdämt behov av att styra naturen – genom att rensa bort oönskade, så kallade ogräs. Dessa er-sätts sedan med förädlade varianter av främmande arter i raka rader eller andra arrangemang. ”Ekologisk” har blivit ett tomt modeord, som används utan tanke på att så fort människan började odla så försvann också det ekologiska. I naturen växer ingenting i raka rader.

Läs här >>
Finlands Natur

Gräsmattans ekologi – eller hur man omsätter ekologiska teorier i praktik i trädgården. Finlands Natur, 2006 (2).

[Bild: Finlands Natur]

SL


Oklippta gräsmattor ger större biologisk mångfald

31 maj 2010

 

bild: Sveriges Radio
Bergsfjäril

Miljömålet till år 2020 om ett rikt växt- och djurliv verkar omöjligt att uppnå. Trots det politiska målet att hejda förlusten av biologisk mångfald till år 2010 så fortsätter den svenska floran och faunan att utarmas.

Många svenska ängsväxter har blivit sällsynta eller utrotningshotade och antalet utrotningshotade fjärilsarter har ökat kraftigt under de senaste åren.

Sluta att klippa gräsmattan. Den vilda och naturlika trädgården ger en rik blomning under lång tid av året med en obetydlig arbetsinsats och minskat arbete med gräsklippning och ogräsrensning. Naturliga ängs-växter kan räddas och fjärilarna kommer att trivas.

Den svenska normen för en välskött trädgård tycks vara en stor, hårt klippt gräsmatta. Lika obegripligt är det att kommuner, även med dålig ekonomi, lägger miljoner på avancerad maskinpark, på bevattning och semesterpersonal för att sköta gräsmattor hela sommaren. I stället borde vi alla satsa på traditionell höskörd tidigt på hösten. Det skulle bli enklare och mycket billigare och dessutom ge en rikare och vackrare utomhusmiljö.

Det är tråkigt med alla dessa trädgårdar med släta gräsmattor runt husen och kantiga, klippta häckar – ofta av utländska växter – och planteringar med ickesvenska blomväxter och med belysningar som i onödan förbrukar vår energi och försämrar vårt klimat. Tankarna går lätt till traditionella kyrkogårdar i stället för till vanliga trädgårdar med naturligt växande buskar och svenska blomväxter.

Det viktigaste i trädgården är egentligen naturen. För att få en trevlig harmoni och en fin trädgård kan du göra den mera vild – den behöver inte se slarvig ut för det. Se över gräsmattan, klipp den inte lika kort som tidigare, utan låt den få växa av sig självt. Så och plantera växter som djuren – dagfjärilar, nattfjärilar, bin, andra insekter och fåglar – tycker om.

Den vilda och naturlika trädgården ger en rik blomning under lång tid av året. Samtidigt lockar många ängsblommor till sig fjärilar och ger föda och livsrum för hotade insekter och flera andra djurgrupper.

bild: BirdSafari Sweden
Göran Sjöberg

Grå strimmätare (Horisme aemulata) påträffades första gången i Öster-sjöregionen på Gotska Sandön 1960; den arten var tidigare enbart känd från bergstrakter i Centraleuropa. Göran Sjöberg studerade den på Gotska Sandön 1968.

Sedan början av 1960-talet har Göran Sjöberg tittat på fjärilar tillsam-man med intresserade från hela Sverige, arbetat för att väcka folks intresse för fjärilar och under mer än 15 år propagerat för fjärilsskåd-ning. Han är ordförande i Gästriklands entomologiska förening och den drivande kraften bakom Fjärilsvägen.

Sveriges första officiella fjärilsväg invigdes den 7 juni 2007. Längs den tre kilometer långa, bilfria grusvägen i Grinduga, sydöst om Gävle, finns en idealisk miljö för dagfjärilar, där drygt 50-talet arter kan ses flyga.

Kommersiella fjärilsskådarresor har sedan tidigare anordnats av eng-elska researrangörer till länder som Costa Rica, Malaysia och Ghana, men det var först i fjor som brittiska turister upptäckte de svenska fjärilarna. Då kom ekoturisterna till Grinduga by och Fjärilsvägen.

Intresset utomlands är stort för den svenska naturen och i England finns ett stort intresse för fjärilar. Flera av arterna vid Fjärilsvägen är sällsynta i både resten av Sverige och i Europa.

Det är den kalkrika marken längs Gävle-kusten som indirekt gynnar de ovanliga fjärilarna. Kalken ger ett naturligt skydd mot försurningen och gynnar den flora som de storvingade fjärilarna lever av. Eftersom väg-kanterna längs Fjärilsvägen rensas på gammaldags vis med lie först på sensommaren, så får fjärilarna där ännu bättre livsbetingelser.

Detta inlägg i bloggen har uppmärksammats av Ekoturismföreningen.

 

[Bilder: Sveriges Radio; BirdSafari Sweden]

SL