Hanöbukten: är det på riktigt nu då?

26 juli 2015

 

 

Nu inleds den första och största kontrollen någonsin av området vid Hanöbukten.

Kontrollen nu sker efter att yrkesfiskarna vid Hanöbukten redan under hösten 2010 – nu för 5 år sedan – hade larmat om sårig och skadad fångst.

* * * * *

Efter de första larmen skulle det behöva ta ytterligare mer än ett år innan länsstyrelsen ens hade börjat fundera över orsakerna till problemen.

Vilket slags miljöförstöring som orsakar problemet för Hanöbukten var ändå en gåta för myndigheterna.

– Vi har ingen bra förklaring, svarade då länsstyrelsens fiskeridirektör.

– Vi har inget svar ännu, svarade då länsstyrelsens vattendirektör.

Arbetet gick sakta, länsstyrelsen höll möten och konferenser medan Hanöbukten höll på att dö. Situationen uppfattades som en skrämmande nonchalans och ineffektivitet av de skånska myndigheter som fått förtroendet att värna om våra naturresurser.

Efter lokalpressens artiklar med uttalanden av ”experter” i frågan om Hanöbukten har tidningen direkt och i insändare uppmanats att redovisa den åberopade expertisen, men tidningen har inte visat intresse för sådan grävande journalistik, utan hellre fungerat som megafon åt myndigheten.

Det har emellertid visats att det har funnits välgrundad anledning att ifrågasätta länsstyrelsens kvalifikationer.

Kiviksfiskaren Ola Johnsson skrev 2011 i ett brev till generaldirektören för den då nya Havs- och vattenmyndigheten, Björn Risinger, att han redan för ett år sedan hade slagit larm om tillståndet i Hanöbukten – ålen försvann, liksom öring, torsk och sill, och den torsk som överlevde fick sårskador – men att Länsstyrelsen var för långsam och slarvig med sina kontroller.

Länsstyrelsen påstod sig i september 2011 se allvarligt på problemet med Hanöbukten och arbeta ”väldigt brett” för att komma till klarhet med vad som är orsaken. Den hade då satt till en särskild grupp … Vad som har hänt av denna finns att läsa nedan i Lindgren Labs 2012-05-22.

* * * * *

Med anledning av larmen fick Havs- och vattenmyndigheten förra året – 2014 – i uppdrag av regeringen att kontrollera området runt Hanöbukten.

Den första juli i år stod det klart att Sveriges lantbruksuniversitet till hösten – 2015 – kommer att provfiska i området for är att undersöka hur fisken mår.

Redan 2010 var det omtalat att ålen försvann, liksom öring, torsk och sill, och att den torsk som överlevde hade sårskador. Sådan fisk verkar inte att må bra.

 

Läs mer >>

Omfattande undersökning vid Hanöbukten inleds; P4 Blekinge, 2015-07-25.

Fortsatt fiskdöd i Hanöbukten. Lindgren Labs, 2014-12-02.

Länsstyrelsens hyckleri i Skåne upprör. Lindgren Labs, 2012-11-14.

HYCKLERI ! Hyckleri av grövsta sort. Miljöchefens blogg, Vellinge kommun, 2012-11-08.

Siste fiskaren i Kivik ger upp medan länsstyrelsen i Skåne får bidrag för Hanöbukten; Lindgren Labs, 2012-05-22.

Länsstyrelsen håller möten och konferenser medan Hanöbukten dör. Lindgren Labs, 2011-08-20.

Hanöbukten: karta och provtagningspunkter Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten.

Hanöbukten, Kustvattenmiljö 2010. Blekingekustens Vattenvårdsförbund och Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten.

Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten. – Vad är Hanöbukten?

Provpunkter inom kustvattenkontrollen. Länsstyrelsen i Skåne län

Regional övervakning vid kusterna. Havet punkt nu

Aqua Biota Water Reserach; Harmoni, slutrapporter.

 

SL

 

Annonser

Fortsatt fiskdöd i Hanöbukten

02 december 2014

 

När Ola fiskare i Kivik inspekterade sin fångst i sumpen var merparten av ålarna döda och de övriga sargade och såriga.

– Jag ska ta upp ål till en kund och ser då att nästan alla ålar är mycket påverkade och nästan döda, säger Ola fiskare

 

bild: Länsstyrelsen Blekinge
Ål (Anguilla anguilla)

 

Kvällen innan hade han tittat till ålarna utan att se några sår eller skador
så det hade skett under natten. En akut syrebrist i kombination med kemikalier i Hanöbukten kan kanske varit orsaken.

– Jag tror att det är någon yttre faktor som gör att de tappar slem väldigt fort och då blir de väldigt lätt påverkade, säger Ola fiskare.

 

”Havet dör” står det målat på ena hamnpiren i Kivik.

Ola Johnsson (som Ola fiskare egentligen heter) har under flera år försökt att uppmärksamma det han har sett i sitt dagliga arbete: fiskarter försvinner och de som blir kvar skadas av Hanöbuktens vatten.

Jag tycker att nu är det så allvarligt att myndigheterna måste ta hand om det här, säger han och uppmanar återigen såväl kommunpolitikerna och länsstyrelsen som Havs- och vattenmyndigheten och de högre politikerna att reagera.

Det som satsas på miljöarbetet i Hanöbukten tar alldeles för lång tid och är alldeles för svagt, säger Ola Johnsson.

 

Läs mer >>

Fiskare hittade 300 kilo död ål. Sveriges radio, P4 Kristianstad, 2014-11-20.

Årets djur 2011 – ålen. Länsstyrelsen Blekinge län.

Ålen är akut hotad. Havs- och vattenmyndigheten, 2014-02-10.

Länsstyrelsens hyckleri i Skåne upprör. Lindgren Labs, 2012-11-14.

HYCKLERI ! Hyckleri av grövsta sort. Miljöchefens blogg, Vellinge kommun, 2012-11-08

Länsstyrelsen håller möten och konferenser medan Hanöbukten dör. Lindgren Labs, 2011-08-20

 

SL

 


Felaktigt, men ändå giftigt, Naturskyddsföreningen

23 november 2011

 

Naturskyddsförenigen slog i förra veckan larm om miljögifter i vanlig matfisk. Bedömningen grundades på stickprover från tolv matfiskar från nio olika länder.

Resultatet av undersökningen stördes av både tveksamheter och grova räknefel.

Naturskyddsföreningen kommeratt räkna om värdena och publicera en reviderad version.

Den skada som nu Naturskyddsföreningens felaktiga information har orskat särskilt fiskindustrin kan bli svår att reparera.

Ett upprörande oskick vid det industriella fisket är ”utkastet”. Ovanan att kasta icke önskad fisk överbord kan man komma till rätta med genom att sluta fånga oönskad fisk.

Att kasta fullt ätbar fisk är slöseri med livsmedel och naturresurser.

Siken från Vänern är fortfarande oduglig som mat.

SL


Siklöja men inte sik från Vänern

18 november 2011

 

Fisket efter siklöja i Vänern pågår nu för fullt. Siklöjan får säljas som vanligt; den är en god matfisk men främst är det rommen som efterfrågas. Siklöjan innehåller inga skadliga halter av dioxin; varken fiskköttet eller rommen är skadligt att förtära.

 

bild: Fiskeriverket
Yrkesfiskets viktiga områden (blått) för siklöja

Till skillnad från siklöja är numera sik från Vänern belagd med salu-förbud; den har visats innehålla höga halter av dioxin. Om fisken ska kunna hålla sådana dioxinhalter som gör att den får säljas så måste källorna för dioxinutsläppen till Vänern begränsas.

En ny undersökning har visat att matfisk innehåller farliga miljögifter som det inte finns några gränsvärden eller rekommendationer för. Läs Naturskyddsföreningens rapport om ”den flamsäkra fisken” som kan påverka människans fertilitet.

[Bild: Fiskeriverket]

SL


Fisken som försvinner från Hanöbukten

26 augusti 2011

 

Mera om gåtan för myndigheterna:

Fisken försvinner från Hanöbukten utan att någon förstår vad det beror på.

Fisk ??

I två artiklar i Kristianstadsbladet den 20 augusti 2011 uppges dels att ”fisken försvinner från Hanöbukten men vilken typ av miljöförstöring som orsakar flykten är en gåta för experter” dels att ”experter… håller med om att Helgeåns och Hanöbuktens ekologi är ur balans”.

Signaturen Bottennapp har i en kommentar – och direkt till tidningen – meddelat:
Det är värdefullt om Kristianstadsbladet också vill granska den åberopade ”expertisen”

– Vilken naturvetenskaplig skolning har vattendirektören Ola Gustafsson respektive fiskeridirektören Johan Wagnström vid länsstyrelsen i Skåne och vilka vetenskapliga arbeten inom det aktuella ämnesområdet har de publicerat?

Signaturen SGS26 kommenterar
Hoppas media följer upp inlägget med nya artiklar och inte lägger sig för byråkraternas ursäkter.

Kristianstadsbladet har inte svarat och är tydligen inte intresserat av sådan grävande journalistik.

Vetenskapliga publikationer redovisas i de svenska forskningsbiblio-tekens gemensamma katalog LIBRIS. Av denna framgår att den utan titel i artikeln, på endast tre rader, omnämnde ” Lars Collvin på länsstyrelsen” förefaller att vara den ende som har dokumenterat vetenskapliga kvalifikationer med en vetenskaplig avhandling vid Limnologiska institutionen i Lund (1984) om abborrens ekologi och trettiotalet vetenskapliga rapporter.

I LIBRIS redovisas för fiskeridirektören Johan Wagnström
endast 41 sidor i ett tjugo år gammalt länsstyrelsetryck med ”arttexter” om fiskar i Kristianstads vattenrike, 38 sidor i en sex år gammal länsstyrelserapport om fiskets framtid på sydkusten, och 40 blad som medförfattare för mer än tio år sedan om flodkräftan i Skåne – men däremot inga vetenskapliga publikationer. Inte heller för vattendirektören Ola Gustafsson återfinns några vetenskapliga publikationer i LIBRIS.

– Vi har ingen bra förklaring, säger länsstyrelsens fiskeridirektör.

– Vi har inget svar ännu, säger länsstyrelsens vattendirektör.

Naturligtvis hade det varit önskvärt att Kristianstadsbladet vågat följa upp sitt inlägg med nya artiklar …

Kanske kan av ovanstående ändå förstås något av det som i artikelkommentarerna kallas ”år av misskötsel och usel kontroll på vattenskadande verksamheter” och en ”skrämmande nonchalans och ineffektivitet av skånska myndigheter som fått förtroendet att värna våra naturresursers välbefinnande”.

Var finns biologerna?


Länsstyrelsen håller möten och konferenser medan Hanöbukten dör

20 augusti 2011

 

Fisken försvinner från Hanöbukten, men ingen vet vad det beror på. Vilket slags miljöförstöring som orsakar problemet är en gåta för myndigheterna.

– Vi har ingen bra förklaring, säger länsstyrelsens fiskeridirektör.

– Vi har inget svar ännu, säger länsstyrelsens vattendirektör.

 

 

Helgeån bidrar till övergödningen med fosfor, kväve och andra näringsämnen som förs ut i havet. Industrier och avfallsanläggningar läcker kvicksilver, tungmetaller och gifter. Tätorter bidrar med utsläpp och jordbruksmarken avger gödsel och bekämpningsmedel till vattnet.

Fiskbeståndet i Hanöbukten har även tidigare minskat och länsstyrelsen har därför miljöövervakning i bukten och i Helgeån. Ändå kan ingen ännu uttala sig om orsakerna till att ekologin är ur balans i Helgeån och Hanöbukten.

Någonting har förändrats i havet de senaste åren. Så fort vattnet blir varmt försvinner fisken inne i bukten. Det finns varken ål, torsk eller flundror kvar.

I veckan fick en ålfiskare i Yngsjö en mal som vägde 2,6 kilo. Malen är en sötvattenfisk som normalt inte ska leva i havet. För fem år sedan fick samme fiskare fem malar, den största vägde tolv kilo.

Det finns nu väldigt lite fisk i Hanöbukten utan att någon har en bra förklaring till varför.

Ola fiskare i Kivik slog larm i oktober 2010. Först nu, nästan ett år senare, har länsstyrelsen kommit igång med att undersöka orsakerna. Arbetet går sakta; ”länsstyrelsen håller möten och konferenser medan Hanöbukten dör”.

Fiskaren SGS26 påtalar ”en skrämmande nonchalans och ineffektivitet av skånska myndigheter som fått förtroendet att värna våra naturresursers välbefinnande. Dessa personer verkar måna om sitt eget välbefinnande och utan eget ansvar, medan Hanöbukten blir en död bukt”.

– Vi har ingen bra förklaring, säger länsstyrelsens fiskeridirektör.

– Vi har inget svar ännu, säger länsstyrelsens vattendirektör.

Länsstyrelsen verkar ha gott om direktörer. Hur är det med antalet biologer?

 

SL


Miljövårdsdirektör i teori och praktik

06 december 2010

 

En miljökonferens har hållits i Kristianstad.

Utfiskningen och klimatförändringarna tillsamman med övergöd-ningen påstås vara de största hoten mot Skånes miljö.

Arter som riskerar att utrotas på grund av överfiske är ett problem som bekymrar länsstyrelsens miljödirektör Kristian Wennberg.

 

bild: Kristianstadsbladet
Blankålarna är mycket fina i år. De flesta här väger 1,5 kilogram.

 

– Torsken har återhämtat sig i delar av Östersjön, men ålen är på väg att försvinna, påstår miljödirektören.

Hur är det med den saken? – Läser inte miljödirektören Kristianstads-bladet?

De licensierade fiskare Kristianstadsbladet talat med (11 november 2010) säger alla samma sak: ”Ålfångsterna slår alla rekord”.

Det finns enormt mycket ål i Hanöbukten med omnejd i år. Under några få nätter har de fått 20 ton ål – och det liknar inget som fiskarna upplevt tidigare.

Kanske är det dags för miljödirektören att dra på sig stövlarna, lämna skrivbordet och ge sig ut i den lokala biologiska verkligheten i stället för att teoretisera om något ”globalt klimathot”?