Fjärilsvandringar i Kristianstad

04 juli 2012

 

Många vill lära sig mer om fjärilar. I måndags var det dags för årets första fjärilsvandring i Kristianstad.

 

bild: Rolf Kokkonen
Luktgräsfjäril, Aphantopus hyperantus

Det blir ytterligare två tillfällen att studera fjärilar vid Naturum i Kristianstad:

Torsdag den 12 juli klockan 15.00 och onsdag den 25 juli klockan 15.00, men fjärilsvandringen ställs in vid dåligt väder. – Fjärilshåvar finns att låna för den som inte har någon egen.

 

[Bild: Rolf Kokkonen]

SL

 

Annonser

Strecktecknat backfly lever kvar i det skånska jordbrukslandskapet

14 oktober 2010

 

bild: Björn Gunnarsson
Strecktecknat backfly

 

Nattfjärilen strecktecknat backfly (Agrochola lychnidis) har i stort antal påträffats vid inventeringar i det skånska jordbrukslandskapet av biologen Lars Pettersson vid Lunds universitet.

Fram till 1970-talet var strecktecknade backflyet relativt vanlig, men senare har arten ansetts vara starkt hotad och utdöd. Den har 2010 rödlistas som nationellt utdöd eftersom den sannolikt har upphört att regelbundet reproducera sig inom landet.

Backflyet är en av flera viktiga arter för pollinering. Det har också en stor betydelse som föda åt fågelungar. Larverna lever på bland annat sälg, plommon och körsbär.

Undersökningen av nattfjärilsfaunan mellan Tomelilla och Svalöv i mel-lersta Skåne ingår i ett forskningsprojekt om naturvård i jordbruksland-skapet som finansieras av Jordbruksverket.

Läs om >> Spanare hittade utdöd nattfjäril i Laholms Tidning, i Norra Skåne och i Skånska Dagbladet och om Öl lockade fram ”utdöd” fjäril i Dagens Nyheter.

[Bild: Björn Gunnarsson]

SL


Fjärilar flyr fattigt landskap

17 juni 2010

 

Under de senaste femtio åren har antalet arter av fjärilar i Sverige minskat till hälften och en europeisk studie visar nu att under de senaste tjugo åren har antalet dagfjärilar minskat med 70 procent. Detta påverkar också våra fåglar och människornas tillgång till mat.

bild: Anja Thorsén

Tidigare tillät jordbruket att gräs och örter blommade innan de slogs, men nu slås vallarna allt tidigare. Finns ingen nektar så har fjärilarna inte någonting att äta och det är förklaringen till att det finns allt färre fjärilar. Numera är dikeskanterna de bästa livsmiljöerna för dagfjärilar.

Försvinner fjärilarna och insekterna blir inte fruktträden pollinerade och då tvingas vi gå och pollinera träd med pensel som de gör i andra delar av världen. Därför behövs mer kunskap om hur fjärilarna påverkas av jordbruket.

 

Läs tidigare inlägg >>
Oklippta gräsmattor ger större biologisk mångfald
Gräsmattans ekologi

Läs också >>
Tio knep för att bli en bra fjärilsfotograf av Bo Söderström
Insamling av fjärilar är inte oseriöst av Hans Karlsson
Fjärilarna förlorar på dispyten mellan skådare och samlare av Bo Söderström

Studera också >>
The European Butterfly Indicator for Grassland species: 1990-2009

[Bild: Anja Thorsén]

SL


Oklippta gräsmattor ger större biologisk mångfald

31 maj 2010

 

bild: Sveriges Radio
Bergsfjäril

Miljömålet till år 2020 om ett rikt växt- och djurliv verkar omöjligt att uppnå. Trots det politiska målet att hejda förlusten av biologisk mångfald till år 2010 så fortsätter den svenska floran och faunan att utarmas.

Många svenska ängsväxter har blivit sällsynta eller utrotningshotade och antalet utrotningshotade fjärilsarter har ökat kraftigt under de senaste åren.

Sluta att klippa gräsmattan. Den vilda och naturlika trädgården ger en rik blomning under lång tid av året med en obetydlig arbetsinsats och minskat arbete med gräsklippning och ogräsrensning. Naturliga ängs-växter kan räddas och fjärilarna kommer att trivas.

Den svenska normen för en välskött trädgård tycks vara en stor, hårt klippt gräsmatta. Lika obegripligt är det att kommuner, även med dålig ekonomi, lägger miljoner på avancerad maskinpark, på bevattning och semesterpersonal för att sköta gräsmattor hela sommaren. I stället borde vi alla satsa på traditionell höskörd tidigt på hösten. Det skulle bli enklare och mycket billigare och dessutom ge en rikare och vackrare utomhusmiljö.

Det är tråkigt med alla dessa trädgårdar med släta gräsmattor runt husen och kantiga, klippta häckar – ofta av utländska växter – och planteringar med ickesvenska blomväxter och med belysningar som i onödan förbrukar vår energi och försämrar vårt klimat. Tankarna går lätt till traditionella kyrkogårdar i stället för till vanliga trädgårdar med naturligt växande buskar och svenska blomväxter.

Det viktigaste i trädgården är egentligen naturen. För att få en trevlig harmoni och en fin trädgård kan du göra den mera vild – den behöver inte se slarvig ut för det. Se över gräsmattan, klipp den inte lika kort som tidigare, utan låt den få växa av sig självt. Så och plantera växter som djuren – dagfjärilar, nattfjärilar, bin, andra insekter och fåglar – tycker om.

Den vilda och naturlika trädgården ger en rik blomning under lång tid av året. Samtidigt lockar många ängsblommor till sig fjärilar och ger föda och livsrum för hotade insekter och flera andra djurgrupper.

bild: BirdSafari Sweden
Göran Sjöberg

Grå strimmätare (Horisme aemulata) påträffades första gången i Öster-sjöregionen på Gotska Sandön 1960; den arten var tidigare enbart känd från bergstrakter i Centraleuropa. Göran Sjöberg studerade den på Gotska Sandön 1968.

Sedan början av 1960-talet har Göran Sjöberg tittat på fjärilar tillsam-man med intresserade från hela Sverige, arbetat för att väcka folks intresse för fjärilar och under mer än 15 år propagerat för fjärilsskåd-ning. Han är ordförande i Gästriklands entomologiska förening och den drivande kraften bakom Fjärilsvägen.

Sveriges första officiella fjärilsväg invigdes den 7 juni 2007. Längs den tre kilometer långa, bilfria grusvägen i Grinduga, sydöst om Gävle, finns en idealisk miljö för dagfjärilar, där drygt 50-talet arter kan ses flyga.

Kommersiella fjärilsskådarresor har sedan tidigare anordnats av eng-elska researrangörer till länder som Costa Rica, Malaysia och Ghana, men det var först i fjor som brittiska turister upptäckte de svenska fjärilarna. Då kom ekoturisterna till Grinduga by och Fjärilsvägen.

Intresset utomlands är stort för den svenska naturen och i England finns ett stort intresse för fjärilar. Flera av arterna vid Fjärilsvägen är sällsynta i både resten av Sverige och i Europa.

Det är den kalkrika marken längs Gävle-kusten som indirekt gynnar de ovanliga fjärilarna. Kalken ger ett naturligt skydd mot försurningen och gynnar den flora som de storvingade fjärilarna lever av. Eftersom väg-kanterna längs Fjärilsvägen rensas på gammaldags vis med lie först på sensommaren, så får fjärilarna där ännu bättre livsbetingelser.

Detta inlägg i bloggen har uppmärksammats av Ekoturismföreningen.

 

[Bilder: Sveriges Radio; BirdSafari Sweden]

SL