Rödlistade arter i Sverige 2015

07 maj 2015

 

Den nya rödlistan för 2015 har nyligen presenterats av ArtDatabanken. Förlusten av biologisk mångfald i Sverige fortsätter.

Avverkning och igenväxning är dominerande faktorer för minskande populationer.

Rödlistan är ett viktigt verktyg för att mäta tillståndet för den biologiska mångfalden i Sverige och visar hur väl vi lever upp till landets egna miljömål och dess internationella åtaganden.

Rödlistan utarbetas inom ArtDatabanken av dryga hundratalet experter i 14 kommittéer för olika grupper av organismer.

Kunskapen om arternas förekomst i landet är stadigt ökad, med ändå
finns inga generella förbättringar inom synhåll. Tydligaste förbättringen under de senaste 15 åren gäller för groddjur och stora däggdjur.

 

Läs mer om årets rödlista >>

ArtDatabanken; Ett kunskapsscentrum för Sveriges arter och naturtyper.

ArtDatabanken, Artfakta.

Sveriges Lantbruksuniversitet: Rödlistan 2015 släpps i dag, 2015-04-28.

Havet.

Natursidan.

Naturskyddsföreningen.

Njord.

Svenska Botaniska Föreningen.

Svensk jakt.

Svenska Jägareförbundet.

Sveriges Ornitologiska Förening.

 

SL

 

Annonser

Vår, björk och pollen

30 april 2014

 

Vintern rasat ut … och sköna Maj är här. Björken har fått blad stora som musöron och blommar – många till glädje, men överkänsliga till förtvivlan.

 

bild: Lindgren Labs
Hanblommor i hängen av björk

 

bild: Lindgren Labs

Läs mer om >>

Naturens kalender, 2014; Svenska fenologinätverket

Björkar; Den virtuella floran, Naturhistoriska Riksmuseet

Vårtbjörk; Den virtuella floran, Naturhistoriska Riksmuseet

Glasbjörk; Den virtuella floran, Naturhistoriska Riksmuseet

Pollenprognoser och mätningar, 2014 ; Naturhistoriska Riksmuseet

Pollenallergi; Vårdguiden, Stockholms läns landsting m.fl

 

SL

 


Rovdjursansvaret i Värmland

08 juni 2012

 

Länsstyrelsen Värmland söker Rovdjursansvarig

Den rovdjursansvarige vid Länsstyrelsen i Värmland har tröttnat och avgår i protest mot regeringens vargpolitik, som han anser präglas av fel beslut vid fel tidpunkt.

 

SL

 


Fiskmåsar i östra Värmland

06 juni 2012

 

bild: Kaj Lindgren
Fiskmås; boet över takfönstret och två ungar på taket längst till höger

bild: Kaj Lindgren

 

bild: Julia Andreasson

 

SL

 


Björk, pollen och vår

03 maj 2012

 

Vintern rasat ut … och sköna Maj är här. Björken har fått blad stora som musöron och blommar – många till glädje, men överkänsliga till förtvivlan.

 

Detta inlägg är uppdaterat 2014-04-30 till Vår, björk och pollen.

 

SL

 


Gräsmattor mördar biologisk mångfald

18 april 2012

 

Med morgonposten fick jag en artikel som fångade mitt intresse: Det kommunala gräsmatteförtrycket.

Kommuner älskar gräsmattor över allting annat i sin omgivning. OK, de är lätta att sköta, bara att köra med stora gräsklippare; man behöver inte tänka på så mycket”.

Texten handlade i fortsättningen om elever – också från fordons- och industriprogrammen – som fick gå ut och samla blommor, gick runt med små blombuketter och plockade in vildmorötter. Från början hade moroten inte den orangea färgen som den har idag. Den har kommit fram genom växtförädling.

Rutgers Blogg handlar om vad en lärare tänker på och om hans funderingar kring lektioner, läroböcker, vetenskap och nyheter. Den skrivs av läraren Rutger Staaf och inleds alltid med en ”dagens bild”. Rutgers Blogg kommer från Lagmansgymnasiet i Vara och ingår i den mycket väl genomarbetade och intressanta Lagmans natursida.

Varför saknar vi vildmorötterna?

Övernitiska gräsmatteälskare i kommunen har bestämt att den vilda floran längs vägen in till skolan ska bort. Gräsmatta ända ut till vägen – också det lilla diket har fyllts igen. Bara gräsmattor, naturligtvis.

– Vi blev glada en dag när vår rektor kom till skolan med en representant för tekniska förvaltningen: något skulle göras åt den kala gräsmattan.

De blev också glada när de fick höra att de skulle få föreslå vilka växter som skulle planteras. Kommunen friar ibland till eleverna, för att få dem att vara med att bestämma om saker i kommunen. De fick löfte om att vara med att bestämma, men sedan struntade man i det hela; sådant är egentligen ingen bra reklam för kommunen. Någon annan hade planterat växter med helt andra saker i tankarna …

 

bild: Lindgren Labs
Här har en annan kommun klippt gräsmatta – och sälgbuskar. Resultatet blev inte vackert.

Vid ena sidan av skolan fanns ett litet vildvuxet område med vilda växter. Kommunen tänkte röja lite grann, och det skulle nog inte skada. Att de som var ansvariga för röjningen skulle tänka så enkelspårigt var svårt att förstå: att i stort sett bara spara björkar. Alla sälgarna som är så viktiga för den biologiska mångfalden hade man helt sonika huggit ned. De ansvariga – men även kommunarbetare – borde utbildas i detta med biologisk mångfald.

Rutger har tänkt på hur de ansvariga ser på undervisningen. Troligtvis är det så att de tror att lärare bara står framme vid katedern och pratar, medan eleverna snällt sitter och lyssnar. Så är det nu inte. Biologiundervisningen innebär praktiska moment. Ut och samla växter är ett levande arv sen Linnés tid och det fortsätter också nu in på 2000-talet. Varje skola borde ha ett vildvuxet område nära till hands för studier. Detta borde vara en självklarhet för de ansvariga inom kommunen.

Rutger har också funderat på detta med den biologiska mångfalden kontra gräsmatteförtrycket i kommunerna.

Hur ser man inom kommunen på den biologiska mångfalden – och på möjligheterna för eleverna till riktiga studier i biologi?

 

Läs också >>
Gräsmattans ekologi av lektor Ralf Carlsson, Mariehamn
Oklippta gräsmattor ger större biologisk mångfald

 

[Bild: Lindgren Labs]

SL


Nationalnycklar – för vilken läsekrets?

09 januari 2012

 

Sveriges omkring 50 tusen arter skulle på ett lättillgängligt sätt presenteras i omkring etthundra böcker – ”Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna”.

Projektet Nationalnyckeln var unikt, grandiost och statligt finansierat. Något sådant har inte skådats någon annanstans i världen – snart inte i Sverige heller.

 

bild: Rolf Kokkonen
Nässefjäril Aglais urticae

 

Med nuvarande utgivningstakt kostar varje bok omkring tio miljoner. Projektet har snart pågått i tio år men går alltför långsamt. Att genomföra hela bokprojektet kommer att kosta omkring en miljard kronor

Utgivningen av Nationalnyckeln började 2005 och 14 band har publicerats. Från 2010 planerades för sex band årligen – det blev två. Det blir en omöjlighet med hundra band under de tjugo åren som staten garanterar sitt anslag.

Vid Sveriges Lantbruksuniversitet bedriver ArtDatabanken sedan 2002 Svenska artprojektet på uppdrag av riksdagen för att kartlägga och sprida kunskap om landets hela fauna och flora av flercelliga arter. Artprojektet rymmer tre delar: (1) inventering av dåligt kända arter, (2) taxonomisk forskning och (3) bokverket Nationalnyckeln.

Forskningen inom Svenska artprojektet har tills nu resulterat i att omkring 2 300 för landet nya arter har upptäckts; omkring 1 000 av dessa är helt nya för vetenskapen. Många nya arter återstår fortfarande att upptäcka, och arbetet med att beskriva alla de nya arterna pågår.

Om flertalet av Sveriges 50 tusen flercelliga arter finns ingen litteratur alls, och den som finns är oftast mycket svårtillgänglig och översiktlig.

Den första Nationalnyckeln – Dagfjärilar – är en praktvolym (”för att locka läsare”?). Kanske var det onödigt, när det finns så många liknande böcker. Det finns också gott om goda fågelböcker; hur angeläget är det då att ge ut ytterligare en?

En viktig uppgift kan vara att visa den mera okända biologiska mångfalden, men de små encelliga arterna är så speciella att de ändå inte är särskilt intressanta för en bred allmänhet; det är ändå bara experter som kan artbestämma dem – under mikroskop.

 

[Bild: Rolf Kokkonen]

SL