Rödlistade arter i Sverige 2015

07 maj 2015

 

Den nya rödlistan för 2015 har nyligen presenterats av ArtDatabanken. Förlusten av biologisk mångfald i Sverige fortsätter.

Avverkning och igenväxning är dominerande faktorer för minskande populationer.

Rödlistan är ett viktigt verktyg för att mäta tillståndet för den biologiska mångfalden i Sverige och visar hur väl vi lever upp till landets egna miljömål och dess internationella åtaganden.

Rödlistan utarbetas inom ArtDatabanken av dryga hundratalet experter i 14 kommittéer för olika grupper av organismer.

Kunskapen om arternas förekomst i landet är stadigt ökad, med ändå
finns inga generella förbättringar inom synhåll. Tydligaste förbättringen under de senaste 15 åren gäller för groddjur och stora däggdjur.

 

Läs mer om årets rödlista >>

ArtDatabanken; Ett kunskapsscentrum för Sveriges arter och naturtyper.

ArtDatabanken, Artfakta.

Sveriges Lantbruksuniversitet: Rödlistan 2015 släpps i dag, 2015-04-28.

Havet.

Natursidan.

Naturskyddsföreningen.

Njord.

Svenska Botaniska Föreningen.

Svensk jakt.

Svenska Jägareförbundet.

Sveriges Ornitologiska Förening.

 

SL

 


Vår, björk och pollen

30 april 2014

 

Vintern rasat ut … och sköna Maj är här. Björken har fått blad stora som musöron och blommar – många till glädje, men överkänsliga till förtvivlan.

 

bild: Lindgren Labs
Hanblommor i hängen av björk

 

bild: Lindgren Labs

Läs mer om >>

Naturens kalender, 2014; Svenska fenologinätverket

Björkar; Den virtuella floran, Naturhistoriska Riksmuseet

Vårtbjörk; Den virtuella floran, Naturhistoriska Riksmuseet

Glasbjörk; Den virtuella floran, Naturhistoriska Riksmuseet

Pollenprognoser och mätningar, 2014 ; Naturhistoriska Riksmuseet

Pollenallergi; Vårdguiden, Stockholms läns landsting m.fl

 

SL

 


Rovdjursansvaret i Värmland

08 juni 2012

 

Länsstyrelsen Värmland söker Rovdjursansvarig

Den rovdjursansvarige vid Länsstyrelsen i Värmland har tröttnat och avgår i protest mot regeringens vargpolitik, som han anser präglas av fel beslut vid fel tidpunkt.

 

SL

 


Fiskmåsar i östra Värmland

06 juni 2012

 

bild: Kaj Lindgren
Fiskmås; boet över takfönstret och två ungar på taket längst till höger

bild: Kaj Lindgren

 

bild: Julia Andreasson

 

SL

 


Björk, pollen och vår

03 maj 2012

 

Vintern rasat ut … och sköna Maj är här. Björken har fått blad stora som musöron och blommar – många till glädje, men överkänsliga till förtvivlan.

 

Detta inlägg är uppdaterat 2014-04-30 till Vår, björk och pollen.

 

SL

 


Gräsmattor mördar biologisk mångfald

18 april 2012

 

Med morgonposten fick jag en artikel som fångade mitt intresse: Det kommunala gräsmatteförtrycket.

Kommuner älskar gräsmattor över allting annat i sin omgivning. OK, de är lätta att sköta, bara att köra med stora gräsklippare; man behöver inte tänka på så mycket”.

Texten handlade i fortsättningen om elever – också från fordons- och industriprogrammen – som fick gå ut och samla blommor, gick runt med små blombuketter och plockade in vildmorötter. Från början hade moroten inte den orangea färgen som den har idag. Den har kommit fram genom växtförädling.

Rutgers Blogg handlar om vad en lärare tänker på och om hans funderingar kring lektioner, läroböcker, vetenskap och nyheter. Den skrivs av läraren Rutger Staaf och inleds alltid med en ”dagens bild”. Rutgers Blogg kommer från Lagmansgymnasiet i Vara och ingår i den mycket väl genomarbetade och intressanta Lagmans natursida.

Varför saknar vi vildmorötterna?

Övernitiska gräsmatteälskare i kommunen har bestämt att den vilda floran längs vägen in till skolan ska bort. Gräsmatta ända ut till vägen – också det lilla diket har fyllts igen. Bara gräsmattor, naturligtvis.

– Vi blev glada en dag när vår rektor kom till skolan med en representant för tekniska förvaltningen: något skulle göras åt den kala gräsmattan.

De blev också glada när de fick höra att de skulle få föreslå vilka växter som skulle planteras. Kommunen friar ibland till eleverna, för att få dem att vara med att bestämma om saker i kommunen. De fick löfte om att vara med att bestämma, men sedan struntade man i det hela; sådant är egentligen ingen bra reklam för kommunen. Någon annan hade planterat växter med helt andra saker i tankarna …

 

bild: Lindgren Labs
Här har en annan kommun klippt gräsmatta – och sälgbuskar. Resultatet blev inte vackert.

Vid ena sidan av skolan fanns ett litet vildvuxet område med vilda växter. Kommunen tänkte röja lite grann, och det skulle nog inte skada. Att de som var ansvariga för röjningen skulle tänka så enkelspårigt var svårt att förstå: att i stort sett bara spara björkar. Alla sälgarna som är så viktiga för den biologiska mångfalden hade man helt sonika huggit ned. De ansvariga – men även kommunarbetare – borde utbildas i detta med biologisk mångfald.

Rutger har tänkt på hur de ansvariga ser på undervisningen. Troligtvis är det så att de tror att lärare bara står framme vid katedern och pratar, medan eleverna snällt sitter och lyssnar. Så är det nu inte. Biologiundervisningen innebär praktiska moment. Ut och samla växter är ett levande arv sen Linnés tid och det fortsätter också nu in på 2000-talet. Varje skola borde ha ett vildvuxet område nära till hands för studier. Detta borde vara en självklarhet för de ansvariga inom kommunen.

Rutger har också funderat på detta med den biologiska mångfalden kontra gräsmatteförtrycket i kommunerna.

Hur ser man inom kommunen på den biologiska mångfalden – och på möjligheterna för eleverna till riktiga studier i biologi?

 

Läs också >>
Gräsmattans ekologi av lektor Ralf Carlsson, Mariehamn
Oklippta gräsmattor ger större biologisk mångfald

 

[Bild: Lindgren Labs]

SL


Nationalnycklar – för vilken läsekrets?

09 januari 2012

 

Sveriges omkring 50 tusen arter skulle på ett lättillgängligt sätt presenteras i omkring etthundra böcker – ”Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna”.

Projektet Nationalnyckeln var unikt, grandiost och statligt finansierat. Något sådant har inte skådats någon annanstans i världen – snart inte i Sverige heller.

 

bild: Rolf Kokkonen
Nässefjäril Aglais urticae

 

Med nuvarande utgivningstakt kostar varje bok omkring tio miljoner. Projektet har snart pågått i tio år men går alltför långsamt. Att genomföra hela bokprojektet kommer att kosta omkring en miljard kronor

Utgivningen av Nationalnyckeln började 2005 och 14 band har publicerats. Från 2010 planerades för sex band årligen – det blev två. Det blir en omöjlighet med hundra band under de tjugo åren som staten garanterar sitt anslag.

Vid Sveriges Lantbruksuniversitet bedriver ArtDatabanken sedan 2002 Svenska artprojektet på uppdrag av riksdagen för att kartlägga och sprida kunskap om landets hela fauna och flora av flercelliga arter. Artprojektet rymmer tre delar: (1) inventering av dåligt kända arter, (2) taxonomisk forskning och (3) bokverket Nationalnyckeln.

Forskningen inom Svenska artprojektet har tills nu resulterat i att omkring 2 300 för landet nya arter har upptäckts; omkring 1 000 av dessa är helt nya för vetenskapen. Många nya arter återstår fortfarande att upptäcka, och arbetet med att beskriva alla de nya arterna pågår.

Om flertalet av Sveriges 50 tusen flercelliga arter finns ingen litteratur alls, och den som finns är oftast mycket svårtillgänglig och översiktlig.

Den första Nationalnyckeln – Dagfjärilar – är en praktvolym (”för att locka läsare”?). Kanske var det onödigt, när det finns så många liknande böcker. Det finns också gott om goda fågelböcker; hur angeläget är det då att ge ut ytterligare en?

En viktig uppgift kan vara att visa den mera okända biologiska mångfalden, men de små encelliga arterna är så speciella att de ändå inte är särskilt intressanta för en bred allmänhet; det är ändå bara experter som kan artbestämma dem – under mikroskop.

 

[Bild: Rolf Kokkonen]

SL


Dagspress med pippi

17 oktober 2011

 

En trettionioårig man beskrevs i flera tidningar under gårdagen (2011-10-16) under samma rubrik – Dom mot extrem fågelsamlare – trots att domen då ännu inte fanns; den faller först i eftermiddag.

I dagens (2011-10-17) Aftonbladet kallas fågelsamlaren för ornitologen och hans fångstlista uppges ha 13 983 fåglar, som nu kallas ”husdjur”. Domen var då fortfarande inte känd.

Mannens fågelintresse kan tyvärr vara sjukligt; han kan behöva hjälp.

Den svenska dagspressens nypåkomna fågelintresse verkar också vara sjukligt.

* * *

Mannen dömdes idag vid Hudiksvalls tingrätt till fängelse i ett år och sex månader för djurplågeri och grovt jaktbrott.

 

SL


Extremt svenskt fågelintresse

16 oktober 2011

 

Under fem år lyckades en 39-åring fånga fler än 13 tusen vilda fåglar. Förra sommaren lyckades polisen fånga den fågelintres-serade mannen.

Mannen är nu åtalad vid Hudiksvalls tingsrätt för grovt jaktbrott och grovt artskyddsbrott.

* * *

I morgon, måndag, faller domen. Åklagaren har yrkat på två års fängelse. Försvarsadvokaten anser att han skall få samhällstjänst, om han döms. Mannen är tidigare ostraffad och ”väl förankrad i sam-hället”. Han har velat hjälpa skadade fåglar och har oftast släppt dem efter en kort tid.

Mannen anser själv att hans fågelintresse gick överstyr och blev maniskt.

Berguv, duvhök, hornuggla, kattuggla, sparvhök, tornfalk, tretåig hackspett och vitkindad gås finns bland de fångade fåglarna. De vilda fåglarna har fångats i nät och fällor. Ungar och ägg har också tagits ur fågelbon. Brotten ska ha begåtts framförallt i Gävleborgs län.

* * *

Redan på söndagsmiddagen fanns nyheten att läsa i flera av landets tidningar, som i de flesta fall naturligtvis inte hade något väsentligt att berätta om utgången av rättegången i morgon.

Fågelintresset är tydligen fortfarande stort i landet.

 

Läs mer idag om denna nyhet från A till Ö i bland andra >>

AftonbladetBohusläningenDagens NyheterEskilstuna-KurirenGefle DagbladGöteborgs-PostenHallandspostenHela GotlandHela Hälsingland –  MetroNorranNorrbottens-KurirenNorrköpings TidningarPiteå-TidningenSmålandsposten
Svenska DagbladetSVT GävleborgSydsvenskanSödermanlands NyheterVestmanlands Läns Tidning – Västerviks-TidningenÖstersunds-PostenÖstgöta Correspondenten.

 

SL


Mutad och lurad naturvård

23 september 2011

 

Gammelstadsviken är en avsnörd havsvik nordväst om Luleå. Sjön är idag ett värdefullt våtmarksområde som är upptaget på FN:s lista över skyddsvärda våtmarker. Området är naturreservat och Natura 2000-område. Skyltade stigar finns till fågeltorn och eldstäder.

Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda naturområden. Nätverket skapades för att hejda utrotningen av växter och djur och för att skydda deras livsmiljöer. Varje medlemsland har, med utgångs-punkt från EU:s fågel- och habitatdirektiv, valt ut vilka områden och arter som ska bevaras och som anses vara hotade ur ett europeiskt perspektiv .

När Gammelstad – Luleå Gamla stad – anlades 1621 var Gammelstads-viken fortfarande en havsfjärd. Landet höjdes och fjärden grundades upp till en insjö. Staden och hamnen flyttades närmare kusten, men sjön kallas alltjämt för Gammelstadsviken.

Det nordliga läget har gjort sjön till en utpostlokal för ett flertal sydliga växt- och djurarter; den påminner biologiskt om en sydsvensk slättsjö. Fågelfaunan är med sina 200 arter det mest framträdande djurlivet och Gammelstadsviken är ett värdefullt häckningsområde för andfåglar, välkänt bland ornitologer.

Läs mera >> Luleå kommun och Länsstyrelsen Norrbotten.

 

bild: Luleå kommun (montage)
Gammelstadsviken är hotad

Efter månader av spekulationer är det klart att bolaget Pinnacle Sweden, med nära band till Facebook, har fått tillstånd att bygga ett datacentrum på Porsön i Luleå.

Bolaget har som verksamhet att äga och förvalta fast egendom samt därmed förenlig verksamhet och är registrerat sedan 27 januari 2011. Svenska Facebook delar adress med Pinnacle Sweden. Av allt att döma ska serverhallarna användas för det sociala nätverket Facebook för att få utrustningen närmare användarna i Europa.

De tre planerade datorhallarna skall bli 320 meter långa, 100 meter breda och 15 meter höga. Energiförbrukningen motsvarar 16 000 eluppvärmda villor. Vid strömavbrott ska 30 reservkraftsgeneratorer hålla verksamheten igång.

Byggnadsplanerna har orsakat protester. Svenska naturskyddsföre-ningen, Sveriges Ornitologiska Förening och en (sic!) fågelintresserad man från trakten överklagade.

Naturvården mutades till tystnad: Luleå kommun erbjöd drygt sex miljoner till ”naturarbete” i området.

Svenska naturskyddsföreningen tystnade; lade ner protester och överklagande.

Sveriges Ornitologiska Förening tystnade; lade ner protester och överklagande.

Ensam kvar stod en fågelintresserad man från trakten. Han anser att ärendet inte har prövats efter de regler som gäller för känsliga naturområden. Gammelstadsviken – som ligger precis intill det planerade bygget – är ett sådant Natura 2000-område som Sverige har åtagit sig att skydda.

Kommunalrådet Karl Petersen (s) i Luleå var nöjd

Av nio personer i styrelsen för Naturskyddsföreningen i Norrbottens län är det sex som skyltar med stora Facebook-logotyper.

Sveriges Ornitologiska Förening skriver om ”En mycket bra överens-kommelse för naturvårdens intressen”.

Ragnar (”som egentligen heter något annat”), 69, överklagade och riskerar att hamna i skamvrån. Han har intresse av att saker och ting ska gå rätt till. Länsstyrelsen tycker att fåglarna inte kommer att ta skada av grannskapet till datorföretaget. När miljöprövningsdelega-tionen lämnade tillstånd att bygga reservaggregat för serverhallarna slog den därför fast att frågan om Gammelstadsviken inte behövde utredas närmare.

Nyligen överklagade Sveriges Ornitologiska Förening beslutet att tillåta exploateringen därför att länsstyrelsen kringgick miljölagstiftningen när den hävdade att det inte behövde göras någon Natura 2000-prövning. En sådan ska alltid göras om marker som är skyddade enligt Natura 2000 riskerar att påverkas. Ornitologernas ordförande menar att länsstyrelsen ”lite för enkelt viftar bort” det hot mot grundvatten och tillrinning som datorhallarna innebär. De har nu fått se lösningar för detta.

Jag gissar att ”lösningen” är mutan med 6,6 miljoner kronor, som ersättning för den bristfälliga handläggningen.

Kommunalrådet Karl Petersen (s) i Luleå är nöjd

 

Fotnot: Jag har ingen egen profil i Fejsbok och planerar heller inte att skaffa någon.

[Bild: Luleå kommun (montage)]

SL