Gräsmattor mördar biologisk mångfald

18 april 2012

 

Med morgonposten fick jag en artikel som fångade mitt intresse: Det kommunala gräsmatteförtrycket.

Kommuner älskar gräsmattor över allting annat i sin omgivning. OK, de är lätta att sköta, bara att köra med stora gräsklippare; man behöver inte tänka på så mycket”.

Texten handlade i fortsättningen om elever – också från fordons- och industriprogrammen – som fick gå ut och samla blommor, gick runt med små blombuketter och plockade in vildmorötter. Från början hade moroten inte den orangea färgen som den har idag. Den har kommit fram genom växtförädling.

Rutgers Blogg handlar om vad en lärare tänker på och om hans funderingar kring lektioner, läroböcker, vetenskap och nyheter. Den skrivs av läraren Rutger Staaf och inleds alltid med en ”dagens bild”. Rutgers Blogg kommer från Lagmansgymnasiet i Vara och ingår i den mycket väl genomarbetade och intressanta Lagmans natursida.

Varför saknar vi vildmorötterna?

Övernitiska gräsmatteälskare i kommunen har bestämt att den vilda floran längs vägen in till skolan ska bort. Gräsmatta ända ut till vägen – också det lilla diket har fyllts igen. Bara gräsmattor, naturligtvis.

– Vi blev glada en dag när vår rektor kom till skolan med en representant för tekniska förvaltningen: något skulle göras åt den kala gräsmattan.

De blev också glada när de fick höra att de skulle få föreslå vilka växter som skulle planteras. Kommunen friar ibland till eleverna, för att få dem att vara med att bestämma om saker i kommunen. De fick löfte om att vara med att bestämma, men sedan struntade man i det hela; sådant är egentligen ingen bra reklam för kommunen. Någon annan hade planterat växter med helt andra saker i tankarna …

 

bild: Lindgren Labs
Här har en annan kommun klippt gräsmatta – och sälgbuskar. Resultatet blev inte vackert.

Vid ena sidan av skolan fanns ett litet vildvuxet område med vilda växter. Kommunen tänkte röja lite grann, och det skulle nog inte skada. Att de som var ansvariga för röjningen skulle tänka så enkelspårigt var svårt att förstå: att i stort sett bara spara björkar. Alla sälgarna som är så viktiga för den biologiska mångfalden hade man helt sonika huggit ned. De ansvariga – men även kommunarbetare – borde utbildas i detta med biologisk mångfald.

Rutger har tänkt på hur de ansvariga ser på undervisningen. Troligtvis är det så att de tror att lärare bara står framme vid katedern och pratar, medan eleverna snällt sitter och lyssnar. Så är det nu inte. Biologiundervisningen innebär praktiska moment. Ut och samla växter är ett levande arv sen Linnés tid och det fortsätter också nu in på 2000-talet. Varje skola borde ha ett vildvuxet område nära till hands för studier. Detta borde vara en självklarhet för de ansvariga inom kommunen.

Rutger har också funderat på detta med den biologiska mångfalden kontra gräsmatteförtrycket i kommunerna.

Hur ser man inom kommunen på den biologiska mångfalden – och på möjligheterna för eleverna till riktiga studier i biologi?

 

Läs också >>
Gräsmattans ekologi av lektor Ralf Carlsson, Mariehamn
Oklippta gräsmattor ger större biologisk mångfald

 

[Bild: Lindgren Labs]

SL


Nationalnycklar – för vilken läsekrets?

09 januari 2012

 

Sveriges omkring 50 tusen arter skulle på ett lättillgängligt sätt presenteras i omkring etthundra böcker – ”Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna”.

Projektet Nationalnyckeln var unikt, grandiost och statligt finansierat. Något sådant har inte skådats någon annanstans i världen – snart inte i Sverige heller.

 

bild: Rolf Kokkonen
Nässefjäril Aglais urticae

 

Med nuvarande utgivningstakt kostar varje bok omkring tio miljoner. Projektet har snart pågått i tio år men går alltför långsamt. Att genomföra hela bokprojektet kommer att kosta omkring en miljard kronor

Utgivningen av Nationalnyckeln började 2005 och 14 band har publicerats. Från 2010 planerades för sex band årligen – det blev två. Det blir en omöjlighet med hundra band under de tjugo åren som staten garanterar sitt anslag.

Vid Sveriges Lantbruksuniversitet bedriver ArtDatabanken sedan 2002 Svenska artprojektet på uppdrag av riksdagen för att kartlägga och sprida kunskap om landets hela fauna och flora av flercelliga arter. Artprojektet rymmer tre delar: (1) inventering av dåligt kända arter, (2) taxonomisk forskning och (3) bokverket Nationalnyckeln.

Forskningen inom Svenska artprojektet har tills nu resulterat i att omkring 2 300 för landet nya arter har upptäckts; omkring 1 000 av dessa är helt nya för vetenskapen. Många nya arter återstår fortfarande att upptäcka, och arbetet med att beskriva alla de nya arterna pågår.

Om flertalet av Sveriges 50 tusen flercelliga arter finns ingen litteratur alls, och den som finns är oftast mycket svårtillgänglig och översiktlig.

Den första Nationalnyckeln – Dagfjärilar – är en praktvolym (”för att locka läsare”?). Kanske var det onödigt, när det finns så många liknande böcker. Det finns också gott om goda fågelböcker; hur angeläget är det då att ge ut ytterligare en?

En viktig uppgift kan vara att visa den mera okända biologiska mångfalden, men de små encelliga arterna är så speciella att de ändå inte är särskilt intressanta för en bred allmänhet; det är ändå bara experter som kan artbestämma dem – under mikroskop.

 

[Bild: Rolf Kokkonen]

SL


Rikligt med ål i Hanöbukten

12 november 2010

 

Ålen är akut utrotningshotad men ändå finns det mycket ål i Hanö-bukten i år. De licensierade ålfiskarna har aldrig fått upp så mycket ål som nu. Under några få nätter har de fått 20 ton ål – det liknar inget som fiskarna upplevt tidigare.

bild: Kristianstadsbladet
Den 4 november var sista dagen för årets ålfiske.

– Jag har varit fiskare i 40 år och det tidigare rekordet var ungefär 550 ålar i en kasse. I år fick vi över 1500; vi har fått något otroligt … berättar en ålfiskare. Det är främst i Blekinge som rekorden har slagits.

Vattnen däromkring har varit ovanligt varma och det kan vara orsaken till att det funnits så mycket ål i år. Blankålen har dessutom varit mycket fin.

Ålen är upptagen på årets röda lista, den är akut utrotningshotad och alla har uppmanats att undvika den fisken. Världspopulationen av ål har minskat med mer än 95% sedan 1980-talet. Årets fångst är ännu inte redovisad men uppgifterna om att den har varit god tycks stämma.

Rödlistningen har gjort att folk har tvekat för att ha ål på julbordet. De stora restaurangerna i trakten har inget val. Ålen måste helt enkelt finnas på ett skånskt julbord – annars hade de drabbats av bojkott.

Ett julbord utan ål är inget riktigt julbord.

[Bild: Kristianstadsbladet]

SL


Edbergpriset 2010 till Mats Karström i Vuollerim

25 oktober 2010

 

Mats Karström från Vuollerim i Jokkmokk har belönats med 2010 års Edbergpris.

 bild: Anders KristenssonMats Karström

Mats Karström får priset för sitt banbrytande arbete med att identifiera skogars biologiska värden och för sina insatser för vård och skydd av gammelskogar och biologisk mångfald.

Hans arbetsmetod ”Steget före” är en nationell och internationell förebild och hans outröttliga engagemang är värd beundran och efterföljd. Det är tack vare entusiaster som Mats Karström som Sverige som land kan uppvisa någon form av trovärdighet i frågan om att skydda hotade arter och ekosystem.


Edbergpriset
är på 25.000 kronor och kommer att delas ut i Karlstad i slutet av november. Priset är uppkallat efter Rolf Edberg som var landshövding i Värmland mellan 1967 och 1977 och har delats ut sedan 20 år tillbaka. För Rolf Edberg var skyddet av skogen och alla dess dolda och uppebara tillgångar en livsuppgift.

Mats Karström tilldelades 2009 ArtDatabankens naturvårdspris.

 

Läs mera >> i Norrbottens-Kuriren, i Norrländska Socialdemokraten, i Nya Wermlands-Tidningen, i Värmlands Folkblad och i P4 Värmland.

Läs också >>

– Biolog ligger steget före skogsmaskinerna. Naturvetarna, 2009-12-22.

– Sture Westerberg & Mats Karström: Vedrester i våra tallskogar hyser doldisar bland svamparna. Svensk Mykologisk Tidskrift 30 (2): 9–16, 2009.

 

SL

 


Strecktecknat backfly lever kvar i det skånska jordbrukslandskapet

14 oktober 2010

 

bild: Björn Gunnarsson
Strecktecknat backfly

 

Nattfjärilen strecktecknat backfly (Agrochola lychnidis) har i stort antal påträffats vid inventeringar i det skånska jordbrukslandskapet av biologen Lars Pettersson vid Lunds universitet.

Fram till 1970-talet var strecktecknade backflyet relativt vanlig, men senare har arten ansetts vara starkt hotad och utdöd. Den har 2010 rödlistas som nationellt utdöd eftersom den sannolikt har upphört att regelbundet reproducera sig inom landet.

Backflyet är en av flera viktiga arter för pollinering. Det har också en stor betydelse som föda åt fågelungar. Larverna lever på bland annat sälg, plommon och körsbär.

Undersökningen av nattfjärilsfaunan mellan Tomelilla och Svalöv i mel-lersta Skåne ingår i ett forskningsprojekt om naturvård i jordbruksland-skapet som finansieras av Jordbruksverket.

Läs om >> Spanare hittade utdöd nattfjäril i Laholms Tidning, i Norra Skåne och i Skånska Dagbladet och om Öl lockade fram ”utdöd” fjäril i Dagens Nyheter.

[Bild: Björn Gunnarsson]

SL


EU granskar den svenska vargjakten

27 augusti 2010

 

EU-kommissionen begär med stöd av direktivet om att bevara livsmiljöer för vilda djur och växter att Sverige redovisar den vetenskapliga grunden för beslutet att tillåta den kontroversiella svenska licensjakten på varg i januari, när 28 djur av en stam på omkring 200 dödades.

Den svenska regeringen skall svara på en rad frågor om sin vargpolitik, som enligt kommissionen kan ha ökat risken för inavel.

bild: Aftonbladet

Kommissionen vill veta om Sverige anser att vargens bevarandestatus var gynnsam före jakten, om hur jakten har påverkat statusen och den vetenskapliga grunden för den svenska hållningen. Kommissionen an-ser att själva syftet med jakten var oklart och vill få besked om detta blivit uppnått.

Kommissionen anser att statusen ”inte var gynnsam när licensjakten skedde och att jakten gjort bevarandestatusen mindre gynnsam”.

Kommissionen vill också veta den vetenskapliga grunden för beslutet att sätta 210 vargar som gräns för stammen. Med utgångspunkt från att en så stor del av stammen dödades vill kommissionen veta om detta verkligen var en jakt i ”begränsad mängd” och med ”begränsad omfattning”. Sverige ska då också redogöra för hur många vargar som årligen dödats i skyddsjakt, olyckor och illegal jakt.

Enligt riksdagsbeslut bör inflyttning av varg ske österifrån redan 2010. Kommissionen frågar om förflyttningar redan har påbörjats, och om lämplig personal, fordon och annan utrustning finns för att genomföra denna.

[Bild: Aftonbladet]

SL


Ny art av trollslända i Sverige 2010

21 augusti 2010

 

 
bild: Biology & Politics
Aeshna affinis

I sin blogg Biology & Politics, 6 augusti 2010, berättar professorn i zoologisk ekologi i Lund, Erik Svensson, om en helt ny trollsländeart för Sverige.

Två hanar av Aeshna affinis ”Southern migrant hawker” har observerats vid sydkusten i Skåne och nära Krankesjön. Arten tillhör de så kallade ”mosaiksländorna” och finns normalt endast i Syd- och Mellaneuropa, men är tydligen under denna varma sommar på expansion norrut. Den har ännu inte något svenskt namn men kallas för ”Blue-eyed hawker”, med syftning på de iögonfallande, blåa ögonen.

Om denna trollslända etablerar sig som permanent svensk kommer den i sällskap med de ytterligare tre svenska trollsländor som kommit till Sydsverige under 2000-talet: kejsartrollsländorna Anax imperator och Anax parthenope, och liten rödögonflickslända Erythromma viridulum. Den svenska trollsländefaunan omfattar nu omkring 55 arter.

Är då detta enbart bra? Är det trevligt med ökad biologisk mångfald och fler vackra trollsländor och andra insekter som entomologerna kan studera?
– Vi vet inte, svarar professor Erik Svensson.

Det är nu omöjligt att förutse vilka konsekvenserna kommer att bli – biologiskt, ekologiskt, ekonomiskt och socialt – om den svenska insektsfaunan förändras. Det behövs mer forskning om detta, inte enbart inom biologi och ekologi, utan också inom ekonomi och samhälls-vetenskap.

Ytterst handlar det om värderingar och om hur vi exempelvis värderar positiva effekter för människan mot negativa effekter för övriga arter, och tvärtom.

 
Läs mer >> i Biology & Politics, 6 augusti 2010. Dessvärre har bloggen på biologyandpolitics.blogspot.com nu tagits bort.

[Bild: Biology & Politics]

SL


Fjärilar flyr fattigt landskap

17 juni 2010

 

Under de senaste femtio åren har antalet arter av fjärilar i Sverige minskat till hälften och en europeisk studie visar nu att under de senaste tjugo åren har antalet dagfjärilar minskat med 70 procent. Detta påverkar också våra fåglar och människornas tillgång till mat.

bild: Anja Thorsén

Tidigare tillät jordbruket att gräs och örter blommade innan de slogs, men nu slås vallarna allt tidigare. Finns ingen nektar så har fjärilarna inte någonting att äta och det är förklaringen till att det finns allt färre fjärilar. Numera är dikeskanterna de bästa livsmiljöerna för dagfjärilar.

Försvinner fjärilarna och insekterna blir inte fruktträden pollinerade och då tvingas vi gå och pollinera träd med pensel som de gör i andra delar av världen. Därför behövs mer kunskap om hur fjärilarna påverkas av jordbruket.

 

Läs tidigare inlägg >>
Oklippta gräsmattor ger större biologisk mångfald
Gräsmattans ekologi

Läs också >>
Tio knep för att bli en bra fjärilsfotograf av Bo Söderström
Insamling av fjärilar är inte oseriöst av Hans Karlsson
Fjärilarna förlorar på dispyten mellan skådare och samlare av Bo Söderström

Studera också >>
The European Butterfly Indicator for Grassland species: 1990-2009

[Bild: Anja Thorsén]

SL


Gräsmattans ekologi

12 juni 2010

 

Ett e-mail kom idag från filosofie doktor Ralf Carlsson, som är lektor i biologi och geografi vid Ålands lyceum i Mariehamn. Sedan länge hade också han förespråkat och tillämpat idén med oklippta gräs-mattor för att öka den biologiska mångfalden.

Ralf Carlsson bifogade en artikel som för några år sedan varit publice-rad i tidskriften Finlands Natur.

Efter ett antal gräsmattsklippningar och med åren har Ralf Carlsson kommit till insikten att en nyklippt gräsmatta är bland det fulaste som finns i denna värld. Varför räcker de då med att slå gräset med lie en gång om sommaren? Svaret är att man slog gräset när det hade blom-mat färdigt någon gång kring midsommar. Då hade det fyllt sin egent-liga uppgift och satt frö.

För några år sedan bestämde Ralf Carlsson sig för att låta delar av gräsmattan vara oklippta tills blomningen var över, och mejade sedan ner det höga gräset med lie. De närmaste grannarna tittade i början misstänksamt, men anlade också själva inom ett par år en vildäng på sin gräsmatta. De noterade antagligen att det efter ett tag kom upp vilda sommarblommor på de oklippta fläckarna.

När man ”slarvar” med gräsklippningen kommer artrikedomen att öka. Detta kan förklaras med hjälp av ekologiska teorier och den viktigaste är intermediate disturbance hypothesis, alltså ”lagom störningshypote-sen”. En störning är något som innebär förlust av biomassa eller som på annat sätt förändrar mängden tillgänglig näring. Det visar sig alltså att så länge störningen inte är alltför stor så bidrar den till en ökad art-rikedom.

Trädgårdsskötsel är för många människor ett sätt att visa vem som be-stämmer – ett sätt att tillfredsställa ett uppdämt behov av att styra naturen – genom att rensa bort oönskade, så kallade ogräs. Dessa er-sätts sedan med förädlade varianter av främmande arter i raka rader eller andra arrangemang. ”Ekologisk” har blivit ett tomt modeord, som används utan tanke på att så fort människan började odla så försvann också det ekologiska. I naturen växer ingenting i raka rader.

Läs här >>
Finlands Natur

Gräsmattans ekologi – eller hur man omsätter ekologiska teorier i praktik i trädgården. Finlands Natur, 2006 (2).

[Bild: Finlands Natur]

SL


Oklippta gräsmattor ger större biologisk mångfald

31 maj 2010

 

bild: Sveriges Radio
Bergsfjäril

Miljömålet till år 2020 om ett rikt växt- och djurliv verkar omöjligt att uppnå. Trots det politiska målet att hejda förlusten av biologisk mångfald till år 2010 så fortsätter den svenska floran och faunan att utarmas.

Många svenska ängsväxter har blivit sällsynta eller utrotningshotade och antalet utrotningshotade fjärilsarter har ökat kraftigt under de senaste åren.

Sluta att klippa gräsmattan. Den vilda och naturlika trädgården ger en rik blomning under lång tid av året med en obetydlig arbetsinsats och minskat arbete med gräsklippning och ogräsrensning. Naturliga ängs-växter kan räddas och fjärilarna kommer att trivas.

Den svenska normen för en välskött trädgård tycks vara en stor, hårt klippt gräsmatta. Lika obegripligt är det att kommuner, även med dålig ekonomi, lägger miljoner på avancerad maskinpark, på bevattning och semesterpersonal för att sköta gräsmattor hela sommaren. I stället borde vi alla satsa på traditionell höskörd tidigt på hösten. Det skulle bli enklare och mycket billigare och dessutom ge en rikare och vackrare utomhusmiljö.

Det är tråkigt med alla dessa trädgårdar med släta gräsmattor runt husen och kantiga, klippta häckar – ofta av utländska växter – och planteringar med ickesvenska blomväxter och med belysningar som i onödan förbrukar vår energi och försämrar vårt klimat. Tankarna går lätt till traditionella kyrkogårdar i stället för till vanliga trädgårdar med naturligt växande buskar och svenska blomväxter.

Det viktigaste i trädgården är egentligen naturen. För att få en trevlig harmoni och en fin trädgård kan du göra den mera vild – den behöver inte se slarvig ut för det. Se över gräsmattan, klipp den inte lika kort som tidigare, utan låt den få växa av sig självt. Så och plantera växter som djuren – dagfjärilar, nattfjärilar, bin, andra insekter och fåglar – tycker om.

Den vilda och naturlika trädgården ger en rik blomning under lång tid av året. Samtidigt lockar många ängsblommor till sig fjärilar och ger föda och livsrum för hotade insekter och flera andra djurgrupper.

bild: BirdSafari Sweden
Göran Sjöberg

Grå strimmätare (Horisme aemulata) påträffades första gången i Öster-sjöregionen på Gotska Sandön 1960; den arten var tidigare enbart känd från bergstrakter i Centraleuropa. Göran Sjöberg studerade den på Gotska Sandön 1968.

Sedan början av 1960-talet har Göran Sjöberg tittat på fjärilar tillsam-man med intresserade från hela Sverige, arbetat för att väcka folks intresse för fjärilar och under mer än 15 år propagerat för fjärilsskåd-ning. Han är ordförande i Gästriklands entomologiska förening och den drivande kraften bakom Fjärilsvägen.

Sveriges första officiella fjärilsväg invigdes den 7 juni 2007. Längs den tre kilometer långa, bilfria grusvägen i Grinduga, sydöst om Gävle, finns en idealisk miljö för dagfjärilar, där drygt 50-talet arter kan ses flyga.

Kommersiella fjärilsskådarresor har sedan tidigare anordnats av eng-elska researrangörer till länder som Costa Rica, Malaysia och Ghana, men det var först i fjor som brittiska turister upptäckte de svenska fjärilarna. Då kom ekoturisterna till Grinduga by och Fjärilsvägen.

Intresset utomlands är stort för den svenska naturen och i England finns ett stort intresse för fjärilar. Flera av arterna vid Fjärilsvägen är sällsynta i både resten av Sverige och i Europa.

Det är den kalkrika marken längs Gävle-kusten som indirekt gynnar de ovanliga fjärilarna. Kalken ger ett naturligt skydd mot försurningen och gynnar den flora som de storvingade fjärilarna lever av. Eftersom väg-kanterna längs Fjärilsvägen rensas på gammaldags vis med lie först på sensommaren, så får fjärilarna där ännu bättre livsbetingelser.

Detta inlägg i bloggen har uppmärksammats av Ekoturismföreningen.

 

[Bilder: Sveriges Radio; BirdSafari Sweden]

SL