Rödlistade arter i Sverige 2015

07 maj 2015

 

Den nya rödlistan för 2015 har nyligen presenterats av ArtDatabanken. Förlusten av biologisk mångfald i Sverige fortsätter.

Avverkning och igenväxning är dominerande faktorer för minskande populationer.

Rödlistan är ett viktigt verktyg för att mäta tillståndet för den biologiska mångfalden i Sverige och visar hur väl vi lever upp till landets egna miljömål och dess internationella åtaganden.

Rödlistan utarbetas inom ArtDatabanken av dryga hundratalet experter i 14 kommittéer för olika grupper av organismer.

Kunskapen om arternas förekomst i landet är stadigt ökad, med ändå
finns inga generella förbättringar inom synhåll. Tydligaste förbättringen under de senaste 15 åren gäller för groddjur och stora däggdjur.

 

Läs mer om årets rödlista >>

ArtDatabanken; Ett kunskapsscentrum för Sveriges arter och naturtyper.

ArtDatabanken, Artfakta.

Sveriges Lantbruksuniversitet: Rödlistan 2015 släpps i dag, 2015-04-28.

Havet.

Natursidan.

Naturskyddsföreningen.

Njord.

Svenska Botaniska Föreningen.

Svensk jakt.

Svenska Jägareförbundet.

Sveriges Ornitologiska Förening.

 

SL

 


Rovdjursansvaret i Värmland

08 juni 2012

 

Länsstyrelsen Värmland söker Rovdjursansvarig

Den rovdjursansvarige vid Länsstyrelsen i Värmland har tröttnat och avgår i protest mot regeringens vargpolitik, som han anser präglas av fel beslut vid fel tidpunkt.

 

SL

 


Fiskmåsar i östra Värmland

06 juni 2012

 

bild: Kaj Lindgren
Fiskmås; boet över takfönstret och två ungar på taket längst till höger

bild: Kaj Lindgren

 

bild: Julia Andreasson

 

SL

 


Gräsmattor mördar biologisk mångfald

18 april 2012

 

Med morgonposten fick jag en artikel som fångade mitt intresse: Det kommunala gräsmatteförtrycket.

Kommuner älskar gräsmattor över allting annat i sin omgivning. OK, de är lätta att sköta, bara att köra med stora gräsklippare; man behöver inte tänka på så mycket”.

Texten handlade i fortsättningen om elever – också från fordons- och industriprogrammen – som fick gå ut och samla blommor, gick runt med små blombuketter och plockade in vildmorötter. Från början hade moroten inte den orangea färgen som den har idag. Den har kommit fram genom växtförädling.

Rutgers Blogg handlar om vad en lärare tänker på och om hans funderingar kring lektioner, läroböcker, vetenskap och nyheter. Den skrivs av läraren Rutger Staaf och inleds alltid med en ”dagens bild”. Rutgers Blogg kommer från Lagmansgymnasiet i Vara och ingår i den mycket väl genomarbetade och intressanta Lagmans natursida.

Varför saknar vi vildmorötterna?

Övernitiska gräsmatteälskare i kommunen har bestämt att den vilda floran längs vägen in till skolan ska bort. Gräsmatta ända ut till vägen – också det lilla diket har fyllts igen. Bara gräsmattor, naturligtvis.

– Vi blev glada en dag när vår rektor kom till skolan med en representant för tekniska förvaltningen: något skulle göras åt den kala gräsmattan.

De blev också glada när de fick höra att de skulle få föreslå vilka växter som skulle planteras. Kommunen friar ibland till eleverna, för att få dem att vara med att bestämma om saker i kommunen. De fick löfte om att vara med att bestämma, men sedan struntade man i det hela; sådant är egentligen ingen bra reklam för kommunen. Någon annan hade planterat växter med helt andra saker i tankarna …

 

bild: Lindgren Labs
Här har en annan kommun klippt gräsmatta – och sälgbuskar. Resultatet blev inte vackert.

Vid ena sidan av skolan fanns ett litet vildvuxet område med vilda växter. Kommunen tänkte röja lite grann, och det skulle nog inte skada. Att de som var ansvariga för röjningen skulle tänka så enkelspårigt var svårt att förstå: att i stort sett bara spara björkar. Alla sälgarna som är så viktiga för den biologiska mångfalden hade man helt sonika huggit ned. De ansvariga – men även kommunarbetare – borde utbildas i detta med biologisk mångfald.

Rutger har tänkt på hur de ansvariga ser på undervisningen. Troligtvis är det så att de tror att lärare bara står framme vid katedern och pratar, medan eleverna snällt sitter och lyssnar. Så är det nu inte. Biologiundervisningen innebär praktiska moment. Ut och samla växter är ett levande arv sen Linnés tid och det fortsätter också nu in på 2000-talet. Varje skola borde ha ett vildvuxet område nära till hands för studier. Detta borde vara en självklarhet för de ansvariga inom kommunen.

Rutger har också funderat på detta med den biologiska mångfalden kontra gräsmatteförtrycket i kommunerna.

Hur ser man inom kommunen på den biologiska mångfalden – och på möjligheterna för eleverna till riktiga studier i biologi?

 

Läs också >>
Gräsmattans ekologi av lektor Ralf Carlsson, Mariehamn
Oklippta gräsmattor ger större biologisk mångfald

 

[Bild: Lindgren Labs]

SL


Nationalnycklar – för vilken läsekrets?

09 januari 2012

 

Sveriges omkring 50 tusen arter skulle på ett lättillgängligt sätt presenteras i omkring etthundra böcker – ”Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna”.

Projektet Nationalnyckeln var unikt, grandiost och statligt finansierat. Något sådant har inte skådats någon annanstans i världen – snart inte i Sverige heller.

 

bild: Rolf Kokkonen
Nässefjäril Aglais urticae

 

Med nuvarande utgivningstakt kostar varje bok omkring tio miljoner. Projektet har snart pågått i tio år men går alltför långsamt. Att genomföra hela bokprojektet kommer att kosta omkring en miljard kronor

Utgivningen av Nationalnyckeln började 2005 och 14 band har publicerats. Från 2010 planerades för sex band årligen – det blev två. Det blir en omöjlighet med hundra band under de tjugo åren som staten garanterar sitt anslag.

Vid Sveriges Lantbruksuniversitet bedriver ArtDatabanken sedan 2002 Svenska artprojektet på uppdrag av riksdagen för att kartlägga och sprida kunskap om landets hela fauna och flora av flercelliga arter. Artprojektet rymmer tre delar: (1) inventering av dåligt kända arter, (2) taxonomisk forskning och (3) bokverket Nationalnyckeln.

Forskningen inom Svenska artprojektet har tills nu resulterat i att omkring 2 300 för landet nya arter har upptäckts; omkring 1 000 av dessa är helt nya för vetenskapen. Många nya arter återstår fortfarande att upptäcka, och arbetet med att beskriva alla de nya arterna pågår.

Om flertalet av Sveriges 50 tusen flercelliga arter finns ingen litteratur alls, och den som finns är oftast mycket svårtillgänglig och översiktlig.

Den första Nationalnyckeln – Dagfjärilar – är en praktvolym (”för att locka läsare”?). Kanske var det onödigt, när det finns så många liknande böcker. Det finns också gott om goda fågelböcker; hur angeläget är det då att ge ut ytterligare en?

En viktig uppgift kan vara att visa den mera okända biologiska mångfalden, men de små encelliga arterna är så speciella att de ändå inte är särskilt intressanta för en bred allmänhet; det är ändå bara experter som kan artbestämma dem – under mikroskop.

 

[Bild: Rolf Kokkonen]

SL


Mutad och lurad naturvård

23 september 2011

 

Gammelstadsviken är en avsnörd havsvik nordväst om Luleå. Sjön är idag ett värdefullt våtmarksområde som är upptaget på FN:s lista över skyddsvärda våtmarker. Området är naturreservat och Natura 2000-område. Skyltade stigar finns till fågeltorn och eldstäder.

Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda naturområden. Nätverket skapades för att hejda utrotningen av växter och djur och för att skydda deras livsmiljöer. Varje medlemsland har, med utgångs-punkt från EU:s fågel- och habitatdirektiv, valt ut vilka områden och arter som ska bevaras och som anses vara hotade ur ett europeiskt perspektiv .

När Gammelstad – Luleå Gamla stad – anlades 1621 var Gammelstads-viken fortfarande en havsfjärd. Landet höjdes och fjärden grundades upp till en insjö. Staden och hamnen flyttades närmare kusten, men sjön kallas alltjämt för Gammelstadsviken.

Det nordliga läget har gjort sjön till en utpostlokal för ett flertal sydliga växt- och djurarter; den påminner biologiskt om en sydsvensk slättsjö. Fågelfaunan är med sina 200 arter det mest framträdande djurlivet och Gammelstadsviken är ett värdefullt häckningsområde för andfåglar, välkänt bland ornitologer.

Läs mera >> Luleå kommun och Länsstyrelsen Norrbotten.

 

bild: Luleå kommun (montage)
Gammelstadsviken är hotad

Efter månader av spekulationer är det klart att bolaget Pinnacle Sweden, med nära band till Facebook, har fått tillstånd att bygga ett datacentrum på Porsön i Luleå.

Bolaget har som verksamhet att äga och förvalta fast egendom samt därmed förenlig verksamhet och är registrerat sedan 27 januari 2011. Svenska Facebook delar adress med Pinnacle Sweden. Av allt att döma ska serverhallarna användas för det sociala nätverket Facebook för att få utrustningen närmare användarna i Europa.

De tre planerade datorhallarna skall bli 320 meter långa, 100 meter breda och 15 meter höga. Energiförbrukningen motsvarar 16 000 eluppvärmda villor. Vid strömavbrott ska 30 reservkraftsgeneratorer hålla verksamheten igång.

Byggnadsplanerna har orsakat protester. Svenska naturskyddsföre-ningen, Sveriges Ornitologiska Förening och en (sic!) fågelintresserad man från trakten överklagade.

Naturvården mutades till tystnad: Luleå kommun erbjöd drygt sex miljoner till ”naturarbete” i området.

Svenska naturskyddsföreningen tystnade; lade ner protester och överklagande.

Sveriges Ornitologiska Förening tystnade; lade ner protester och överklagande.

Ensam kvar stod en fågelintresserad man från trakten. Han anser att ärendet inte har prövats efter de regler som gäller för känsliga naturområden. Gammelstadsviken – som ligger precis intill det planerade bygget – är ett sådant Natura 2000-område som Sverige har åtagit sig att skydda.

Kommunalrådet Karl Petersen (s) i Luleå var nöjd

Av nio personer i styrelsen för Naturskyddsföreningen i Norrbottens län är det sex som skyltar med stora Facebook-logotyper.

Sveriges Ornitologiska Förening skriver om ”En mycket bra överens-kommelse för naturvårdens intressen”.

Ragnar (”som egentligen heter något annat”), 69, överklagade och riskerar att hamna i skamvrån. Han har intresse av att saker och ting ska gå rätt till. Länsstyrelsen tycker att fåglarna inte kommer att ta skada av grannskapet till datorföretaget. När miljöprövningsdelega-tionen lämnade tillstånd att bygga reservaggregat för serverhallarna slog den därför fast att frågan om Gammelstadsviken inte behövde utredas närmare.

Nyligen överklagade Sveriges Ornitologiska Förening beslutet att tillåta exploateringen därför att länsstyrelsen kringgick miljölagstiftningen när den hävdade att det inte behövde göras någon Natura 2000-prövning. En sådan ska alltid göras om marker som är skyddade enligt Natura 2000 riskerar att påverkas. Ornitologernas ordförande menar att länsstyrelsen ”lite för enkelt viftar bort” det hot mot grundvatten och tillrinning som datorhallarna innebär. De har nu fått se lösningar för detta.

Jag gissar att ”lösningen” är mutan med 6,6 miljoner kronor, som ersättning för den bristfälliga handläggningen.

Kommunalrådet Karl Petersen (s) i Luleå är nöjd

 

Fotnot: Jag har ingen egen profil i Fejsbok och planerar heller inte att skaffa någon.

[Bild: Luleå kommun (montage)]

SL


Förändringar i den svenska fågelfaunan

09 september 2011

 

Seminarium vid vetenskapsakademien till minne av professor Ingrid Sandahl:

Förändringar i fågelfaunan i Sverige under de senaste decennierna – mönster och orsaker

 

bild: Torbjörn Lövgren
Ingrid Sandahl, 1949–2011

Onsdag 21 september 2011, klockan 13.15—16.30
Kungl. Vetenskapsakademien, Beijersalen, Lilla Frescativägen 4A, Stockholm

Ingrid Sandahl (1949–2011) var sedan 1999 professor i rymdfysik vid Institutet för rymdfysik i Kiruna.

Ingrid Sandahl var intresserad av natur och friluftsliv och var aktiv bland scouter, idrottare och fågelskådare. Hon var föreståndare för Haparanda Sandskär fågelstation och trivdes med att bo i Kiruna, nära fjäll, skog och vatten. Norrskenet beskriver Ingrid Sandahl 1998 i boken ”Budbärare från rymden”.

I sitt arbete framhöll Ingrid Sandahl ofta betydelsen av biologisk mångfald och hur denna endast kan behållas med ett varsamt utnyttjande av mark och skog. Detta bottnade i hennes stora fågelintresse. Vetenskapsakademien vill hedra Ingrid Sandahls breda forskningsarbete genom att samla flera kolleger till detta seminarium.

Medverkande
Johan Elmberg: Skogsbrukets påverkan på fågelsamhällena.
Sönke Eggers: Talltitans och lavskrikans krav på skogsbruket.
Stefan Bleckert: Monitoring av skogens fåglar på landskapsnivå – effekt 20.
Krister Mild: Varför vet vi så lite om orsakerna bakom fåglarnas populationssvängningar? – och behöver vi alltid försöka åtgärda populationsminskningar?
Susanne Åkesson: Fågelflyttning i tid och rum: om silvertärnor och andra långflyttare.

[Bild: Torbjörn Lövgren]

SL


Världens rikedom och mångfald

14 augusti 2011

 

Ett sommarlån från biblioteket var katalogen över världens mång-fald och rikedom som handlar om naturen på alla kontinenter och i alla hav: 1001 av naturens underverk du måste se innan du dör.

Boken ger på 960 sidor en ytlig och glättad bild av naturen världen runt. Den är trevlig att läsa och bläddra i. Jag har åtminstone hunnit se alla bilderna innan jag dör.

bild: bokomslag, Tukan förlag
1001 av naturens underverk

Boken 1001 av naturens underverk du måste se innan du dör är utgiven 2010 av Tukan förlag i Göteborg. Den påminner om 1001 byggnader du måste se innan du dör som gavs ut av Bonnier fakta och som jag läste för ett par år sedan. Ursprungligen gavs den ut på engelska 2005 av Quintet Publishing i London.

Huvudredaktör för boken är producenten vid BBC:s naturhistoriska avdelning Michael Bright. Bland de tjugosju författarna finns radio- och TV-producenter, journalister, tidkriftsredaktörer, reseledare, biologer, forskare, universitetslärare och fotografer. Förordet är skrivet av generaldirektören för UNESCO, Koïchiro Matsuura.
[Bibliografiska data.] [Jämför bokhandlarnas priser på boken.]

I sju avsnitt behandlar den 960 sidor tjocka boken: 1. Nordamerika, 2. Sydamerika, 3. Europa och Mellersta östern, 4. Afrika, 5. Asien, 6. Australien och Oceanien och 7. Polarregionerna.

Platsregistret omfattar fyrtioen länder och regioner. Varje plats behandlas på en hel eller en halv sida och åtföljs i de flesta fall av en hel eller halv sida med bild. Som inledning finns geografiska data om platsen.

Svensk natur representeras av Abisko nationalpark, Lapporten, Akka, Borgafjäll, Tännforsen, Sånfjället, Njupeskär, Stockholms skärgård och Gotland. Dessa avsnitt är skrivna av den brittiske skribenten och fotografen Chris Mosey, som har tillbringat elva år i Skandinavien som korrespondent för dagstidningarna Observer, Times och Daily Mail.

Syftet med 1972 års världsarvskonvention är att identifiera och bevara de främsta av världens naturliga och kulturella miljöer. Hittills har 185 länder i olika delar av världen åtagit sig att värna världsarven både inom sitt eget territorium och i andra länder. Världsarvslistan upptar för närvarande 878 platser, varav 174 är helt och hållet naturens skapelser och 25 har såväl stora naturliga som kulturella värden.

UNESCO har särskilda program som syftar till att bevara bestämda, oersättliga delar av vårt naturarv. Skogsprogrammet har som världsarv 97 skogar (2008) som omfattar en sammanlagd yta av mer än 76 miljoner hektar; detta motsvarar drygt 13 % av alla statligt skyddade skogar i världen. I storlek varierar de från 18 hektar (Vallée de Mai, Seychellerna) till 8,8 miljoner hektar (Bajkalsjön, Ryssland).

Det marina programmet syftar till att värna den marina miljön, som nu finns upptagen med drygt 30 platser på världsarvslistan. Många ytterligare platser kommer snart att läggas till. Ostörda marina ekosystem blir alltmer sällsynta. Världens hav, sjöar och korallrev utsätts för allt allvarligare hot av många skilda slag: utfiskning, olämpliga fiskemetoder, kustexploatering och nedsmutsning. Mindre än en halv procent av världens marina miljöer har något skydd alls så snabba naturvårdsinsatser är viktigare nu än någonsin.

Listan över UNESCO:s världsarvsplatser omfattar sextionio länder. Flest världsarvsplatser har Australien, femton platser. Som exempel har USA 10, Kina 9, Brasilien 5, Canada 4, Peru 4, Spanien 4, Indien 3, Ryssland 2 och Norge 2 världsarvsplatser.

Sverige har inga världsarvsplatser. Närmast för oss är Geiranger-fjorden och Nærøyfjorden i Norge.

 

[Bild: Tukan förlag]

SL


2011 är skogens år

09 april 2011

 

FN har utsett 2011 till det internationella skogsåret. Under hela året kommer skogen och värdet av skog att uppmärksammas runt om i världen.

I Sverige samverkar nätverket Naturens år mellan organisationer och myndigheter som följer FN:s årliga kampanjer om naturens värden för att skapa engagemang, sprida information och öka kunskaperna om skogen.

 

logo: Internationella skogsåret

Under 2011 kommer nationer, myndigheter och organisationer världen över att visa på skogens betydelse för människans överlevnad.

Skogen är en viktig källa till förnybara råvaror, men skogsbruket har samtidigt en betydande inverkan på Sveriges biologiska mångfald – värdefulla naturskogar och andra skyddsvärda biotoper kan exem-pelvis hotas av avverkning.

Levande skogar” är ett av de 16 miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt. Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras, och kulturmiljövärden och sociala värden tas till vara.

Landsbygdsministern, Eskil Erlandsson (c), och miljöministern, Andreas Carlgren (c), ansvarar för regeringens politik för naturvård, skogsskydd och hållbart skogsbruk. Kampanjåret syftar till att främja ett hållbart brukande av skogen.

Skogen har blivit en globalt högt prioriterad politiska fråga. I Nagoya under konventionen om biologisk mångfald beslutades att avskog-ningen i världen ska halveras före år 2020; länderna ska också säkra ett långsiktigt skydd för 17 procent av landytan. I Cancún under klimat-konventionen beslutades om stöd för fattiga länder för att hindra ut-armningen av skogen.

 

logo: Tobias Flygar

Ett 30-tal organisationer och myndigheter samverkar i nätverket Naturens år. Fjärilen som symbol för Naturens år är skapad av Tobias Flygar.

Syftet med nätverket är att driva en nationell samverkan kring aktuella teman. Nätverket startades 2009 för att uppmärksamma 100-års-jubileet av Sveriges första nationalparker och naturskyddlagstiftning. Samarbetet fortsatte 2010 med biologisk mångfald som tema med anledning av FN:s internationella år för biologisk mångfald (IYB), och i år, 2011, är temat skogen med anledning av FN:s internationella skogsår.

SL


Med Bengt Ehnström bland sälg och asp

08 april 2011

 

Onsdagen den 13 april kommer Bengt Ehnström till Naturicum i Uppsala för ett föredrag om livet bland sälg och asp och en efter-följande exkursion i fält.

 

bild: CBM
Bengt Ehnström

Bengt Ehnström är en av Nordens mest framstående entomologer. I samarbete med Centrum för biologisk mångfald och konstnären Martin Holmer har han 2009 gett ut bokenSälg – livets viktigaste frukost” som i text och bild på ett pedagogiskt sätt visar sälgens stora betydelse för biologisk mångfald.

Dagens program vid Centrum för biologisk mångfald, CBM

Kl. 13.00 – Föreläsning (Wahlbergsalen, Naturicum, Bäcklösavägen 10, Uppsala – Hitta dit]

Kl. 14:00 – Fika, köket

Kl. 14:30 – Exkursion i närliggande skog. Samling i köket, Naturicum.

Programmet är kostnadsfritt.

Bengt Ehnström arbetar nu på uppföljaren till ”livets viktigaste frukost”: ”Asp – skogens dansande drottning”.

bild: CBM
Sälg – livets viktigaste frukost

 

[Bilder: Centrum för biologisk mångfald, CBM]

SL