Rödlistade arter i Sverige 2015

07 maj 2015

 

Den nya rödlistan för 2015 har nyligen presenterats av ArtDatabanken. Förlusten av biologisk mångfald i Sverige fortsätter.

Avverkning och igenväxning är dominerande faktorer för minskande populationer.

Rödlistan är ett viktigt verktyg för att mäta tillståndet för den biologiska mångfalden i Sverige och visar hur väl vi lever upp till landets egna miljömål och dess internationella åtaganden.

Rödlistan utarbetas inom ArtDatabanken av dryga hundratalet experter i 14 kommittéer för olika grupper av organismer.

Kunskapen om arternas förekomst i landet är stadigt ökad, med ändå
finns inga generella förbättringar inom synhåll. Tydligaste förbättringen under de senaste 15 åren gäller för groddjur och stora däggdjur.

 

Läs mer om årets rödlista >>

ArtDatabanken; Ett kunskapsscentrum för Sveriges arter och naturtyper.

ArtDatabanken, Artfakta.

Sveriges Lantbruksuniversitet: Rödlistan 2015 släpps i dag, 2015-04-28.

Havet.

Natursidan.

Naturskyddsföreningen.

Njord.

Svenska Botaniska Föreningen.

Svensk jakt.

Svenska Jägareförbundet.

Sveriges Ornitologiska Förening.

 

SL

 


Nya naturreservat i Västernorrland

23 november 2010

 

bild: Länsstyrelsen Västernorrland

Länsstyrelsen i Västernorrland har inrättat tre nya naturreservat.

Felåsen i Ånge kommun utgörs till största delen av äldre, brand-präglad naturskog.

Kvarnhusberget i Örnsköldsviks kommun består till största delen av äldre grandominerad barrnaturskog med mycket höga skogliga natur-värden.

Grenigtmyrans naturreservat i Härnösands kommun är en viktig lokal för den rödlistade laven långskägg. Långskägg är en skägglav, som kan bli flera meter lång och som främst påträffas i äldre gran-skogar.

I Västernorrland finns nu totalt 145 naturreservat.

[Bild: Länsstyrelsen Västernorrland]

SL


Rikligt med ål i Hanöbukten

12 november 2010

 

Ålen är akut utrotningshotad men ändå finns det mycket ål i Hanö-bukten i år. De licensierade ålfiskarna har aldrig fått upp så mycket ål som nu. Under några få nätter har de fått 20 ton ål – det liknar inget som fiskarna upplevt tidigare.

bild: Kristianstadsbladet
Den 4 november var sista dagen för årets ålfiske.

– Jag har varit fiskare i 40 år och det tidigare rekordet var ungefär 550 ålar i en kasse. I år fick vi över 1500; vi har fått något otroligt … berättar en ålfiskare. Det är främst i Blekinge som rekorden har slagits.

Vattnen däromkring har varit ovanligt varma och det kan vara orsaken till att det funnits så mycket ål i år. Blankålen har dessutom varit mycket fin.

Ålen är upptagen på årets röda lista, den är akut utrotningshotad och alla har uppmanats att undvika den fisken. Världspopulationen av ål har minskat med mer än 95% sedan 1980-talet. Årets fångst är ännu inte redovisad men uppgifterna om att den har varit god tycks stämma.

Rödlistningen har gjort att folk har tvekat för att ha ål på julbordet. De stora restaurangerna i trakten har inget val. Ålen måste helt enkelt finnas på ett skånskt julbord – annars hade de drabbats av bojkott.

Ett julbord utan ål är inget riktigt julbord.

[Bild: Kristianstadsbladet]

SL


Strecktecknat backfly lever kvar i det skånska jordbrukslandskapet

14 oktober 2010

 

bild: Björn Gunnarsson
Strecktecknat backfly

 

Nattfjärilen strecktecknat backfly (Agrochola lychnidis) har i stort antal påträffats vid inventeringar i det skånska jordbrukslandskapet av biologen Lars Pettersson vid Lunds universitet.

Fram till 1970-talet var strecktecknade backflyet relativt vanlig, men senare har arten ansetts vara starkt hotad och utdöd. Den har 2010 rödlistas som nationellt utdöd eftersom den sannolikt har upphört att regelbundet reproducera sig inom landet.

Backflyet är en av flera viktiga arter för pollinering. Det har också en stor betydelse som föda åt fågelungar. Larverna lever på bland annat sälg, plommon och körsbär.

Undersökningen av nattfjärilsfaunan mellan Tomelilla och Svalöv i mel-lersta Skåne ingår i ett forskningsprojekt om naturvård i jordbruksland-skapet som finansieras av Jordbruksverket.

Läs om >> Spanare hittade utdöd nattfjäril i Laholms Tidning, i Norra Skåne och i Skånska Dagbladet och om Öl lockade fram ”utdöd” fjäril i Dagens Nyheter.

[Bild: Björn Gunnarsson]

SL


Grönfläckig padda förökar sig på Öland

12 oktober 2010

 

Den grönfläckiga paddan (Bufo viridis) anses vara det mest hotade groddjuret i Sverige och har efter senare delen av 1900-talet haft en kraftig tillbakagång.

Den grönfläckiga paddan är i huvudsak en östlig art som i Sverige bara finns på några lokaler i Skåne och Blekinge samt på Öland och Gotland.

Hela det svenska beståndet består bara av omkring 400 vuxna djur – mer än hälften av dessa finns på Falsterbohalvön i Skåne. På Gotland var arten helt utdöd i slutet av 1900-talet, men sedan 1994 pågår ett program för bevarandet av arten.

Många faktorer missgynnar den grönfläckiga paddan, men övergödning och igenväxning anses vara de mest avgörande.

I oktober 2009 sattes 400 grönfläckiga paddor ut vid Ölands södra udde, men den extremt hårda senaste vintern har gjort att det sett hopplöst ut för paddorna. Kanske hade utplaceringen under förra hösten varit förgäves?

Nu finns det bevis för att paddorna har klarat sig – och även förökat sig!

Detta är första gången på många år som den grönfläckiga paddan har förökat sig på Öland.

För en vecka sedan placerades ytterligare 200 grönfläckiga paddor ut på Öland. Äggen kommer ursprungligen från Skåne.

Åtgärderna genomförs av Länsstyrelsen i Kalmar inom EU-projektet LIFE–BaltCoast. Fem länder deltar i detta projekt för är att skapa lämpliga miljöer för groddjur och vadarfåglar kring södra Östersjön.

 

Läs mera >>

Åtgärdsprogram för bevarande av grönfläckig padda(Bufo viridis) [Naturvårdsverket]

Artfaktablad: grönfläckig padda [Länsstyrelsen Blekinge]

Grönfläckig padda i Blekinge. Nyhetsblad om miljömålsarbetet i Blekinge, nr 1, sidan 2, 2011. [Länsstyrelsen Blekinge]

[Bild: Ölandsbladet]

SL


Oklippta gräsmattor ger större biologisk mångfald

31 maj 2010

 

bild: Sveriges Radio
Bergsfjäril

Miljömålet till år 2020 om ett rikt växt- och djurliv verkar omöjligt att uppnå. Trots det politiska målet att hejda förlusten av biologisk mångfald till år 2010 så fortsätter den svenska floran och faunan att utarmas.

Många svenska ängsväxter har blivit sällsynta eller utrotningshotade och antalet utrotningshotade fjärilsarter har ökat kraftigt under de senaste åren.

Sluta att klippa gräsmattan. Den vilda och naturlika trädgården ger en rik blomning under lång tid av året med en obetydlig arbetsinsats och minskat arbete med gräsklippning och ogräsrensning. Naturliga ängs-växter kan räddas och fjärilarna kommer att trivas.

Den svenska normen för en välskött trädgård tycks vara en stor, hårt klippt gräsmatta. Lika obegripligt är det att kommuner, även med dålig ekonomi, lägger miljoner på avancerad maskinpark, på bevattning och semesterpersonal för att sköta gräsmattor hela sommaren. I stället borde vi alla satsa på traditionell höskörd tidigt på hösten. Det skulle bli enklare och mycket billigare och dessutom ge en rikare och vackrare utomhusmiljö.

Det är tråkigt med alla dessa trädgårdar med släta gräsmattor runt husen och kantiga, klippta häckar – ofta av utländska växter – och planteringar med ickesvenska blomväxter och med belysningar som i onödan förbrukar vår energi och försämrar vårt klimat. Tankarna går lätt till traditionella kyrkogårdar i stället för till vanliga trädgårdar med naturligt växande buskar och svenska blomväxter.

Det viktigaste i trädgården är egentligen naturen. För att få en trevlig harmoni och en fin trädgård kan du göra den mera vild – den behöver inte se slarvig ut för det. Se över gräsmattan, klipp den inte lika kort som tidigare, utan låt den få växa av sig självt. Så och plantera växter som djuren – dagfjärilar, nattfjärilar, bin, andra insekter och fåglar – tycker om.

Den vilda och naturlika trädgården ger en rik blomning under lång tid av året. Samtidigt lockar många ängsblommor till sig fjärilar och ger föda och livsrum för hotade insekter och flera andra djurgrupper.

bild: BirdSafari Sweden
Göran Sjöberg

Grå strimmätare (Horisme aemulata) påträffades första gången i Öster-sjöregionen på Gotska Sandön 1960; den arten var tidigare enbart känd från bergstrakter i Centraleuropa. Göran Sjöberg studerade den på Gotska Sandön 1968.

Sedan början av 1960-talet har Göran Sjöberg tittat på fjärilar tillsam-man med intresserade från hela Sverige, arbetat för att väcka folks intresse för fjärilar och under mer än 15 år propagerat för fjärilsskåd-ning. Han är ordförande i Gästriklands entomologiska förening och den drivande kraften bakom Fjärilsvägen.

Sveriges första officiella fjärilsväg invigdes den 7 juni 2007. Längs den tre kilometer långa, bilfria grusvägen i Grinduga, sydöst om Gävle, finns en idealisk miljö för dagfjärilar, där drygt 50-talet arter kan ses flyga.

Kommersiella fjärilsskådarresor har sedan tidigare anordnats av eng-elska researrangörer till länder som Costa Rica, Malaysia och Ghana, men det var först i fjor som brittiska turister upptäckte de svenska fjärilarna. Då kom ekoturisterna till Grinduga by och Fjärilsvägen.

Intresset utomlands är stort för den svenska naturen och i England finns ett stort intresse för fjärilar. Flera av arterna vid Fjärilsvägen är sällsynta i både resten av Sverige och i Europa.

Det är den kalkrika marken längs Gävle-kusten som indirekt gynnar de ovanliga fjärilarna. Kalken ger ett naturligt skydd mot försurningen och gynnar den flora som de storvingade fjärilarna lever av. Eftersom väg-kanterna längs Fjärilsvägen rensas på gammaldags vis med lie först på sensommaren, så får fjärilarna där ännu bättre livsbetingelser.

Detta inlägg i bloggen har uppmärksammats av Ekoturismföreningen.

 

[Bilder: Sveriges Radio; BirdSafari Sweden]

SL


Alm (Ulmus glabra) ny på rödlistan 2010

25 maj 2010

 

Sveriges nya rödlista 2010 har publicerats. Förlusten av biologisk mångfald fortsätter i Sverige trots det politiska målet att hejda den till år 2010.

bild: Lindgren Labs
Ulmus glabra, alm

Av de 20 800 svenska arter som ArtDatabanken har granskat i år så är 4 127 arter rödlistade och anses inte längre vara långsiktigt livskraf-tiga i landet; bland dem är 1 942 arter hotade – 212 akut hotade, 634 starkt hotade och 1 096 sårbara. De allra flesta rödlistade arterna lever i skogen och i jordbrukslandskapet.

Samtliga landets tre arter av alm – skogsalm (Ulmus glabra), lundalm (Ulmus minor) och vresalm (Ulmus laevis) – har nu blivit rödlistade. De har drabbats av sådana svampsjukdomar som dödar träden. Det är ändå viktigt att inte i onödan ta bort träden eftersom så många små-kryp och kryptogamer är beroende av dem.

Läs mer >> om alm (Ulmus glabra) och om Rödlista 2010 och Rödlist-ningsbedömning 2010.

[Bild: Lindgren Labs]

SL


Hotade växter och djur i kulturhistoriska miljöer

24 april 2010

 

bild: Länsstyrelsen Gotland
Luddvårlök, Gagea villosa

När deras naturliga miljöer inte längre finns kvar tar flera arter sin till-flykt till våra kulturhistoriskt intressanta miljöer. Det är då risk att de tar skada när byggnader renoveras utan att det är känt att de hotade arterna finns där.

Ett 50-tal fridlysta eller hotade arter har påträffats i och kring bygg-nader: exempelvis steklar, skalbaggar, och fjärilar i vass- och halmtak och kalkvägglavar på kyrkogårdsmurar. På kyrkogårdsgångar växer den fridlysta luddvårlöken. I gårdsmiljöer förekommer sådana hotade växter som lätt kan uppfattas som ogräs: hjärtstilla, hålrot, kråkkras-sing, väggört.

Regionmuseet i Kristianstad har genomfört ett projekt i och kring bygg-nader. Region Skånes miljövårdsfond har bidragit med ett par hundra tusen kronor till det projektet. I mars hölls ett seminarium vid Region-museet om känsliga arter som bor och vistas i byggnader.

Läs mera >> i De finns fast de inte syns, Kristianstadsbladet, 24 april 2010

[Bild: Länsstyrelsen Gotland]

SL