Fjärilar flyr fattigt landskap

17 juni 2010

 

Under de senaste femtio åren har antalet arter av fjärilar i Sverige minskat till hälften och en europeisk studie visar nu att under de senaste tjugo åren har antalet dagfjärilar minskat med 70 procent. Detta påverkar också våra fåglar och människornas tillgång till mat.

bild: Anja Thorsén

Tidigare tillät jordbruket att gräs och örter blommade innan de slogs, men nu slås vallarna allt tidigare. Finns ingen nektar så har fjärilarna inte någonting att äta och det är förklaringen till att det finns allt färre fjärilar. Numera är dikeskanterna de bästa livsmiljöerna för dagfjärilar.

Försvinner fjärilarna och insekterna blir inte fruktträden pollinerade och då tvingas vi gå och pollinera träd med pensel som de gör i andra delar av världen. Därför behövs mer kunskap om hur fjärilarna påverkas av jordbruket.

 

Läs tidigare inlägg >>
Oklippta gräsmattor ger större biologisk mångfald
Gräsmattans ekologi

Läs också >>
Tio knep för att bli en bra fjärilsfotograf av Bo Söderström
Insamling av fjärilar är inte oseriöst av Hans Karlsson
Fjärilarna förlorar på dispyten mellan skådare och samlare av Bo Söderström

Studera också >>
The European Butterfly Indicator for Grassland species: 1990-2009

[Bild: Anja Thorsén]

SL


Gräsmattans ekologi

12 juni 2010

 

Ett e-mail kom idag från filosofie doktor Ralf Carlsson, som är lektor i biologi och geografi vid Ålands lyceum i Mariehamn. Sedan länge hade också han förespråkat och tillämpat idén med oklippta gräs-mattor för att öka den biologiska mångfalden.

Ralf Carlsson bifogade en artikel som för några år sedan varit publice-rad i tidskriften Finlands Natur.

Efter ett antal gräsmattsklippningar och med åren har Ralf Carlsson kommit till insikten att en nyklippt gräsmatta är bland det fulaste som finns i denna värld. Varför räcker de då med att slå gräset med lie en gång om sommaren? Svaret är att man slog gräset när det hade blom-mat färdigt någon gång kring midsommar. Då hade det fyllt sin egent-liga uppgift och satt frö.

För några år sedan bestämde Ralf Carlsson sig för att låta delar av gräsmattan vara oklippta tills blomningen var över, och mejade sedan ner det höga gräset med lie. De närmaste grannarna tittade i början misstänksamt, men anlade också själva inom ett par år en vildäng på sin gräsmatta. De noterade antagligen att det efter ett tag kom upp vilda sommarblommor på de oklippta fläckarna.

När man ”slarvar” med gräsklippningen kommer artrikedomen att öka. Detta kan förklaras med hjälp av ekologiska teorier och den viktigaste är intermediate disturbance hypothesis, alltså ”lagom störningshypote-sen”. En störning är något som innebär förlust av biomassa eller som på annat sätt förändrar mängden tillgänglig näring. Det visar sig alltså att så länge störningen inte är alltför stor så bidrar den till en ökad art-rikedom.

Trädgårdsskötsel är för många människor ett sätt att visa vem som be-stämmer – ett sätt att tillfredsställa ett uppdämt behov av att styra naturen – genom att rensa bort oönskade, så kallade ogräs. Dessa er-sätts sedan med förädlade varianter av främmande arter i raka rader eller andra arrangemang. ”Ekologisk” har blivit ett tomt modeord, som används utan tanke på att så fort människan började odla så försvann också det ekologiska. I naturen växer ingenting i raka rader.

Läs här >>
Finlands Natur

Gräsmattans ekologi – eller hur man omsätter ekologiska teorier i praktik i trädgården. Finlands Natur, 2006 (2).

[Bild: Finlands Natur]

SL