Gräsmattor mördar biologisk mångfald

18 april 2012

 

Med morgonposten fick jag en artikel som fångade mitt intresse: Det kommunala gräsmatteförtrycket.

Kommuner älskar gräsmattor över allting annat i sin omgivning. OK, de är lätta att sköta, bara att köra med stora gräsklippare; man behöver inte tänka på så mycket”.

Texten handlade i fortsättningen om elever – också från fordons- och industriprogrammen – som fick gå ut och samla blommor, gick runt med små blombuketter och plockade in vildmorötter. Från början hade moroten inte den orangea färgen som den har idag. Den har kommit fram genom växtförädling.

Rutgers Blogg handlar om vad en lärare tänker på och om hans funderingar kring lektioner, läroböcker, vetenskap och nyheter. Den skrivs av läraren Rutger Staaf och inleds alltid med en ”dagens bild”. Rutgers Blogg kommer från Lagmansgymnasiet i Vara och ingår i den mycket väl genomarbetade och intressanta Lagmans natursida.

Varför saknar vi vildmorötterna?

Övernitiska gräsmatteälskare i kommunen har bestämt att den vilda floran längs vägen in till skolan ska bort. Gräsmatta ända ut till vägen – också det lilla diket har fyllts igen. Bara gräsmattor, naturligtvis.

– Vi blev glada en dag när vår rektor kom till skolan med en representant för tekniska förvaltningen: något skulle göras åt den kala gräsmattan.

De blev också glada när de fick höra att de skulle få föreslå vilka växter som skulle planteras. Kommunen friar ibland till eleverna, för att få dem att vara med att bestämma om saker i kommunen. De fick löfte om att vara med att bestämma, men sedan struntade man i det hela; sådant är egentligen ingen bra reklam för kommunen. Någon annan hade planterat växter med helt andra saker i tankarna …

 

bild: Lindgren Labs
Här har en annan kommun klippt gräsmatta – och sälgbuskar. Resultatet blev inte vackert.

Vid ena sidan av skolan fanns ett litet vildvuxet område med vilda växter. Kommunen tänkte röja lite grann, och det skulle nog inte skada. Att de som var ansvariga för röjningen skulle tänka så enkelspårigt var svårt att förstå: att i stort sett bara spara björkar. Alla sälgarna som är så viktiga för den biologiska mångfalden hade man helt sonika huggit ned. De ansvariga – men även kommunarbetare – borde utbildas i detta med biologisk mångfald.

Rutger har tänkt på hur de ansvariga ser på undervisningen. Troligtvis är det så att de tror att lärare bara står framme vid katedern och pratar, medan eleverna snällt sitter och lyssnar. Så är det nu inte. Biologiundervisningen innebär praktiska moment. Ut och samla växter är ett levande arv sen Linnés tid och det fortsätter också nu in på 2000-talet. Varje skola borde ha ett vildvuxet område nära till hands för studier. Detta borde vara en självklarhet för de ansvariga inom kommunen.

Rutger har också funderat på detta med den biologiska mångfalden kontra gräsmatteförtrycket i kommunerna.

Hur ser man inom kommunen på den biologiska mångfalden – och på möjligheterna för eleverna till riktiga studier i biologi?

 

Läs också >>
Gräsmattans ekologi av lektor Ralf Carlsson, Mariehamn
Oklippta gräsmattor ger större biologisk mångfald

 

[Bild: Lindgren Labs]

SL


Mot fördumningsindustri och genusvansinne

26 mars 2012

 

Tanja Bergkvist är filosofie doktor i matematik och undervisar vid Uppsala universitet och tidigare vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.

 

bild: Tanja Bergkvists Blog
Fil dr Tanja Bergkvist vid KTH

Tanja Bergkvists Blog är ett led i kampen mot fördumningsindustrin, med särskild inriktning mot genusvansinnet. Den behandlar bland mycket annat kemikalierna i vår vardag, genetik, genuskunskap, matematik och naturvetenskap.

Utöver matematikdoktor skulle Tanja Bergkvist kunna titulera sig amatörastronom, bloggare, bloggstrateg, evolutionsforskare, förändringskonsult, genetiker, genuskritiker, hjärncoach, integrationsexpert, kommunikatör, krönikör, mamma, matte-pilot, pedagog, politiskt sakkunnig, PR-konsult, provokatör. radiopratare, samhällsdebattör, språkvetare (fil kand i slaviska språk), TV-profil, utbildningsexpert, värdegrundanalytiker, whistleblower och zoolog. Eftersom hon har insett att allt bygger på matematik är hon också en framstående filosof.

Tanja Bergkvist beskriver själv sin helt normala (!) barndom och uppväxt. Som femårig lärde hon sig det kyrilliska alfabetet och att spela schack. Tre år senare – som åttaårig – lärde hon sig BASIC-programmering, gjorde teckningar på hålkort och lödde komponenter på kretskort. Inkomsterna från tidningsförsäljning gick till inköp av ett teleskop och tonårstiden till att – efter skolan – studera solfläckar och Jupiters månar och till att läsa populärvetenskapliga böcker i kosmologi.

Tanja Bergkvist och några kamrater startade Lunds gymnasieskolors Unga Forskare-förening, byggde teleskop, åkte till solförmörkelse, bjöd in folk från universitetet för att berätta om allt från kvantmekanik till digitalteknik. Hon började studera teoretisk fysik vid Lunds Universitet, men insåg att varje teoretisk fysiker också med nödvändighet måste vara matematiker, och så blev hon det …

 

[Bild: Tanja Bergkvists Blog]

SL

 


Flumskolan i nya skepnader

23 mars 2012

 

Svenska läroböcker i fysik skall skrivas om ur ett ”feministiskt perspektiv”.

Arbetet pågår som projekt och genom propagandainsatser vid skolor och lärarutbildningar, så kanske dröjer det inte länge innan vi får se ett helt nytt utbildningsmaterial i fysik.

Förhoppningen om att kunna ”locka fler kvinnor till fysikämnet” kommer i själva verket att rasera de sista resterna av utbildningsväsendet. Alla de som väljer en teknisk eller naturvetenskaplig utbildning vid ett svenskt universitet – som måste hålla internationell standard – kommer att ha sex års kunskaper i fysik att ta igen mellan gymnasiet och universitetet.

Flera lärarutbildningar använder den av Skolverket rekommenderade rapporten ”Genus och text” som handlar om jämställdhet i läromedel i fysik och tar upp frågor om manligt och kvinnligt, hur genus konstrueras symboliskt och vilka krav som kan ställas på en jämställd text.

Rapporten är skriven av en genusfrälst professor i pedagogik från Örebro universitet som nu har blivit rektor för Södertörns högskola. Det finns inte någon universitetsutbildning i fysik vid Södertörns högskola men däremot en omfattande lärarutbildning. Flera anmärkningsvärda citat ur rapporten finns i Tanja Bergkvists Blog.

Doktorn i teoretisk fysik, Sören Holst, och professorn i matematisk statistik, Olle Häggström, har undrat varför högskolan vill tillsätta en rektor med dokumenterat vetenskapsfientlig kunskapssyn.

* * * * *

I boken Välfärdsåren (Göran Hägg, 2005: sidorna 292–297) beskrivs i kapitlet Hej matematik! den antiintellektuella ideologi som styrde det pedagogiska etablissemanget under slutet av 1960-talet. I stället för demokrati genom kunskaper och lika chanser för alla skulle då skolan skapa demokrati genom ”medborgaranda”.

Den som då talade om värdet av kunskaper dömdes som fiende till demokrati och jämlikhet.

 

bild: Hägg 2005: sidan 297
Bilden illustrerar ”Sverige som pedagogiskt u-land”. (Hägg 2005: sidan 297)

Pedagogiska debattböcker med teorier som var anpassade för propaganda bland analfabeter i tredje världen styrde den pedagogiska debatten och myndighetsbesluten i Sverige.

Resultatet blev vad som sedan dess har kallats ”flumpedagogik”.
08-slangens ”flum” beskriver den känsla som haschrökarna upplever.

Den tidens pedagogiska ”utvecklingsarbete” visade redan under mitten av 1970-talet sina skadeverkningar vid intagningen till såväl gymnasier som universitet och högskolor. Åtskilliga årskullar av elever – och hela samhället – var drabbade.

Detta förflutna elände ligger nu drygt fyrtio år tillbaka i tiden, men vad pedagogerna sedan dess har ställt till med – och fortfarande orsakar – med nya kunskapsfientliga påfund och ”pedagogisk vetenskap” som täckmantel är ännu svårt att överblicka.

 

SL