Höst, mörker, svampar och lokaltrafik i Värmland

02 september 2012

 

bild: Lindgren Labs
Björksopp, Leccinum scabrum

 

Läs mer >> om björksoppen i Svampguiden och Spisa nu.

 

Vilse i miljön

Olyckligtvis har även det intellektuella mörkret fördjupats över Värmland. Vid höstens början har Nyheter P4 Värmland (1 september kl 08.38) meddelat att Värmlandstrafiks nya biljettpriser kan rivas upp redan vid årsskiftet.

Ordföranden för Värmlandstrafik, miljöpartiets Jesper Johansson, har medgivit att styrelsen tog beslut utan att ha tillräcklig kunskap om konsekvenserna av det nya systemet och därför först nu ska se över priserna.

Om ledningen för Värmlandstrafik inte har haft förmåga att lämna sådana upplysningar till styrelsen att denna har förmått inse konsekvenserna av sitt beslut, så finns det mycket goda skäl för såväl ledningen som styrelsen att omgående lämna sina uppdrag så att inte invånare och besökare i Värmland orsakas mera skada.

En miljöpartist har nu blivit utbytt – mot en annan likadan. Pamparnas maktspel om de sämsta resemöjligheterna fortsätter, medan tre stora kommuner protesterar – Karlstad, Kristinehamn och Storfors (och lokalpressen låtsas som om ingenting händer).

Styrelsen för Värmlandstrafik har den 15 oktober 2012 beslutat att de omstridda femton stationerna längs Fryksdalsbanan och Värmlandsbanan kommer att stängas; dock inte förrän 2014 eller 2015.

Styrelsen tycker nu att samarbetsklimatet har blivit bättre, sedan ordföranden bytts ut – och sedan antagligen inga obekväma synpunkter längre vågar framföras.

Satsningen på landsbygden försvåras naturligtvis av Värmlandstrafiks beslut och attraktionskraften hos landskapet Värmland kommer inte att öka.

Enda möjligheten nu att färdas anständigt i obygden är – oavsett vad maktfolket och folkets tjänare – politikerna – vill påstå, att använda en egen bil.

 

SL

 


Mat från naturen: brännässlor

19 maj 2012

 

Brännässlan förekommer på kulturpåverkad, kväverik mark i hela landet. Unga blad kan användas till nässelsoppa.

 

bild: Lindgren Labs

Läs om brännässla (Urtica dioica) i Den virtuella floran.

 

Recept till nässelsoppa

  1 1/2 liter (250 gram) färska, späda nässlor
  2 msk smör eller margarin
  3 msk vetemjöl
  1 1/4 liter buljong
  lite finklippt gräslök
  salt, vitpeppar (eller 4 kryddor)

bild: Lindgren Labs

Rensa och skölj nässlorna väl. Koka dem mjuka i lätt saltat vatten, omkring 15 minuter. Passera eller hacka dem tillsamman med gräslöken.
  Fräs smör och mjöl, späd med buljong och låt soppan koka omkring 10 minuter. Sätt till nässlorna. Servera med t.ex. förlorade ägg. (4 personer.) [Bonniers kokbok, sidan 94.]
  För att ge nässelsoppan mildare smak kan späda skott av kirskål (kers) blandas med nässlorna i ungefär proportionen 1:5 (20 %). Alternativt kan ett litet paket färdighackad djupfryst spenat blandas med nässlorna.

 

SL


Siklöja men inte sik från Vänern

18 november 2011

 

Fisket efter siklöja i Vänern pågår nu för fullt. Siklöjan får säljas som vanligt; den är en god matfisk men främst är det rommen som efterfrågas. Siklöjan innehåller inga skadliga halter av dioxin; varken fiskköttet eller rommen är skadligt att förtära.

 

bild: Fiskeriverket
Yrkesfiskets viktiga områden (blått) för siklöja

Till skillnad från siklöja är numera sik från Vänern belagd med salu-förbud; den har visats innehålla höga halter av dioxin. Om fisken ska kunna hålla sådana dioxinhalter som gör att den får säljas så måste källorna för dioxinutsläppen till Vänern begränsas.

En ny undersökning har visat att matfisk innehåller farliga miljögifter som det inte finns några gränsvärden eller rekommendationer för. Läs Naturskyddsföreningens rapport om ”den flamsäkra fisken” som kan påverka människans fertilitet.

[Bild: Fiskeriverket]

SL


Om att låna från framtiden …

27 september 2011

 

Årets naturresursbudget är överskriden. Från idag, 27 september – Earth Overshoot Day – lever vi med underskott och på lån från framtiden.

 

Global Footprint Network logos

 

Årligen har organisationen Global Footprint Network beräknat belastningen som mänskornas konsumtion har haft på världens naturresurser. Mellanskillnaden från vad jordens ekologiska resurser förmår att producera på ett år visar den överkonsumtion som ägt rum – och hur lång tid som lånats från framtiden. Mänskligheten förbrukar i dag mer än vad som kan produceras på motsvarande hela jordklotet.

bild: efter Overshoot Day

Alla länder utgör inte samma belastning på de ekologiska resurserna. Om hela mänskligheten skulle leva som genomsnittliga västerlänningar skulle det krävas flera jordklot. Problemet är att vi bara har en jord.

Det är sannolikt att Earth Overshoot Day – då årets alla naturliga resurser är förbrukade – kommer att inträffa allt tidigare för varje år. Men: Hur länge till …?

 

Läs mer (på engelska) om

Global Footprint Network

Earth Overshoot Day (Ecological Debt Day)

Media Backgrounder for Earth Overshoot Day 2011

bild: Bob Dinetz Design

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SL


Länsstyrelsen håller möten och konferenser medan Hanöbukten dör

20 augusti 2011

 

Fisken försvinner från Hanöbukten, men ingen vet vad det beror på. Vilket slags miljöförstöring som orsakar problemet är en gåta för myndigheterna.

– Vi har ingen bra förklaring, säger länsstyrelsens fiskeridirektör.

– Vi har inget svar ännu, säger länsstyrelsens vattendirektör.

 

 

Helgeån bidrar till övergödningen med fosfor, kväve och andra näringsämnen som förs ut i havet. Industrier och avfallsanläggningar läcker kvicksilver, tungmetaller och gifter. Tätorter bidrar med utsläpp och jordbruksmarken avger gödsel och bekämpningsmedel till vattnet.

Fiskbeståndet i Hanöbukten har även tidigare minskat och länsstyrelsen har därför miljöövervakning i bukten och i Helgeån. Ändå kan ingen ännu uttala sig om orsakerna till att ekologin är ur balans i Helgeån och Hanöbukten.

Någonting har förändrats i havet de senaste åren. Så fort vattnet blir varmt försvinner fisken inne i bukten. Det finns varken ål, torsk eller flundror kvar.

I veckan fick en ålfiskare i Yngsjö en mal som vägde 2,6 kilo. Malen är en sötvattenfisk som normalt inte ska leva i havet. För fem år sedan fick samme fiskare fem malar, den största vägde tolv kilo.

Det finns nu väldigt lite fisk i Hanöbukten utan att någon har en bra förklaring till varför.

Ola fiskare i Kivik slog larm i oktober 2010. Först nu, nästan ett år senare, har länsstyrelsen kommit igång med att undersöka orsakerna. Arbetet går sakta; ”länsstyrelsen håller möten och konferenser medan Hanöbukten dör”.

Fiskaren SGS26 påtalar ”en skrämmande nonchalans och ineffektivitet av skånska myndigheter som fått förtroendet att värna våra naturresursers välbefinnande. Dessa personer verkar måna om sitt eget välbefinnande och utan eget ansvar, medan Hanöbukten blir en död bukt”.

– Vi har ingen bra förklaring, säger länsstyrelsens fiskeridirektör.

– Vi har inget svar ännu, säger länsstyrelsens vattendirektör.

Länsstyrelsen verkar ha gott om direktörer. Hur är det med antalet biologer?

 

SL


Rikligt med ål i Hanöbukten

12 november 2010

 

Ålen är akut utrotningshotad men ändå finns det mycket ål i Hanö-bukten i år. De licensierade ålfiskarna har aldrig fått upp så mycket ål som nu. Under några få nätter har de fått 20 ton ål – det liknar inget som fiskarna upplevt tidigare.

bild: Kristianstadsbladet
Den 4 november var sista dagen för årets ålfiske.

– Jag har varit fiskare i 40 år och det tidigare rekordet var ungefär 550 ålar i en kasse. I år fick vi över 1500; vi har fått något otroligt … berättar en ålfiskare. Det är främst i Blekinge som rekorden har slagits.

Vattnen däromkring har varit ovanligt varma och det kan vara orsaken till att det funnits så mycket ål i år. Blankålen har dessutom varit mycket fin.

Ålen är upptagen på årets röda lista, den är akut utrotningshotad och alla har uppmanats att undvika den fisken. Världspopulationen av ål har minskat med mer än 95% sedan 1980-talet. Årets fångst är ännu inte redovisad men uppgifterna om att den har varit god tycks stämma.

Rödlistningen har gjort att folk har tvekat för att ha ål på julbordet. De stora restaurangerna i trakten har inget val. Ålen måste helt enkelt finnas på ett skånskt julbord – annars hade de drabbats av bojkott.

Ett julbord utan ål är inget riktigt julbord.

[Bild: Kristianstadsbladet]

SL


Svenska blåbär för framtiden

26 oktober 2010

 

I Skandinaviens skogar finns stora mängder av hälsosamma blåbär vildväxande, men av årets 500 miljoner kilogram bli endast drygt fem procent tagna tillvara.

Blåbären efterfrågas över stora delar av världen och deras marknad ökar stadigt. De används framför allt som livsmedel men har också betydelse inom läkemedelsindustrin. Storskalig blåbärsodling har inte bedrivits i Sverige och kunskaperna om intensivodling av arten är fortfarande begränsade.

 

bild: Lindgren Labs
Blåbär, Vaccinium myrtillus

Det är viktigt att studera under vilka förutsättningar och till vilken kostnad odling av blåbär kan genomföras i norra Sverige. Det svenska blåbärets lämplighet för kommersiell odling på åkermark undersöks i ett projekt för att utveckla jordbruket i norra Sverige.

För en dryg månad sedan – den 24 september 2010 – disputerade Andreas Åkerström för filosofie doktorsexamen vid institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU i Umeå.

Fler och nyttigare blåbär till konsumtion och livsmedelsindustri kan bli verklighet om vi lär oss odla vår inhemska art av blåbär, Vaccinium myrtillus. Andreas Åkerström har i sitt doktorsarbete vid SLU undersökt hur antocyanidinerna – de hälsosamma substanserna i blåbären – påverkas av temperatur-, ljus- och näringsförhållanden och hur bildandet av dessa ämnen i bäret styrs av växtens gener och av klimatet på växtplatsen.

Mängden antocyanidiner i bären är beroende av såväl temperatur som dagslängd – med högre halter vid högre temperatur och under långa dagar. Halterna ökade också mot slutet av säsongen. Under ett mycket soligt år var koncentrationen högre i bär från plantor i skuggiga lägen än i dem från öppna, solexponerade växtplatser.

Produktionen av antocyanidiner har också visats vara genetiskt styrd. Halterna är högre i plantor från nordliga populationer än i plantor med sydligare härstamning, även om de fått växa under likartade förhållan-den och på samma plats under lång tid. Så är det också i blåbär från vilda populationer på deras naturliga växtplatser, i norr respektive söder.

Med rätt valt växtmaterial och genom kontrollerad odlingsmiljö är det möjligt att öka halterna av de hälsosamma substanserna i blåbär jämfört med i de naturliga förhållandena och minska variationen mellan olika år.

Det ökande intresset för blåbärsprodukter betyder att framtiden för odling av blåbär ser ljus ut.

 

bild: Högskoleförbundet Östra Norrbotten
Andreas Åkerström

Läs >> Nordliga blåbärsåkrar i kustnära bygder. – Andreas Åkerström, SLU Fakta Trädgård, 2004 (nr 4).

Läs också hela avhandlingen >> Factors Affecting the Anthocyanidin Concentration in Fruits of Vaccinium myrtillus L. – Andreas Åkerström, 2010.

 

[Bilder: Lindgren Labs och Högskoleförbundet Östra Norrbotten]

SL


”Skitsnack” i Värmland

23 oktober 2010

 

Priset på konstgödsel har stigit kraftigt under de senaste åren och allt fler bönder ser möjligheten med det kommunala avloppsslam-met som gödsel på åkrarna. På många ställen får bönderna slammet gratis från kommunernas reningsverk.

 

bild: Leif R JanssonSlamspridning

 

Karlstads kommun har nu för första gången spridit slammet från Sjöstads avloppsreningsverk som gödsel på åkermarken norr om Väse. Niohundra ton sprids på 47 hektar, men redan nästa år räknar kommunen med att kunna sprida femtusen ton.

En företrädare för kommunen uppger att slammet skall vara ”hygieni-serat” och att kommunen ständigt jobbar med att förbättra slammets kvalitet. Detta skall kommunen göra bland annat genom att informera allmänheten om vad som kan spolas ner.

Tungmetaller blir inte mindre tunga och giftiga kemikalier blir inte mera hälsosamma av att ”allmänheten” känner till vad som kan och vad som inte bör spolas ner. – Det är en stor skillnad mellan verkligheten och de kommunala drömmarna.

Slammet skall vara ”certifierat” och uppfylla gällande regler för slam-spridning. Syftet med certifieringen var att producera sådan växtnäring från avloppen som kunde godtas från miljö- och hälsosynpunkt; kraven för certifiering har inledningsvis varit låga.

Certifieringen är bedräglig eftersom den invaggar såväl bönderna som konsumenterna av livsmedel i den falska tryggheten om att slammet skulle vara rent och ofarligt.

Tvärt emot förhoppningarna om att certifieringen skulle tvinga fram nya tekniker så har frisläppandet av avloppsslammet som gödselmedel inneburit att många kommuner nu helt koncentrerar sig på att få ut slammet på markerna. Certifieringen kan bli en broms för utvecklingen av alternativa tekniker för att hantera samhällets näringskretslopp.

Att avloppsslammet ska hamna på åkrarna och därifrån i vår mat – och slutligen i oss som äter den – har också länge oroat bönderna själva. Centralt tycker emellertid böndernas organisation LRFmöjligen av rent ekonomiska skäl – sedan ett par år att det certifierade slammet ändå är bra, även om det också finns grupper av bönder som fortfar-ande är skeptiska mot avloppsslam på åkarna.

Avloppsslammet är exkrementer – avföring, bajs – och allt annat som hamnar i våra avlopp.

Särskilt detta ”allt annat” är oroande: tungmetaller, stabila eller svårned-brytbara kemikalier från medicinrester, läkemedel, droger och rengör-ingsmedel. En del ämnen mäts ännu över huvud taget inte och andra är inte ens kända. Många ämnen är starkt cancerframkallande. Läke-medelsrester och hormoner hotar fertiliteten hos både människor och djur. Slammet är inte bara en fångstfälla för kemikaliesamhällets ämnen utan också för sådana nya ämnen som bildas när olika ämnen reagerar med varandra.

Eftersom många av alla dessa ämnen tas upp av våra livsmedel utgör slamspridningen ett betydande hot mot människors hälsa.

 

Läs också >> hela artikeln Avloppsslam, en cancerfara som förgiftar våra åkrar, skriven av 40 forskare, naturvårdare, läkare och ingenjörer. – Dagens Nyheter, 19 april 2009.

[Bild: Leif R Jansson]

SL


Mat, klimat och usel ekonomi

19 april 2010

 

 

 bild: Sveriges Radio

Mat för miljoner kastas varje år på landets sjukhus enligt en genom-gång som Sveriges Radios lokala kanaler har presenterat. Ibland slängs omkring 30 procent av det som serveras.

Detta är inte bara en fråga om usel ekonomi, utan också om ekologi och om det klimat som förefaller att intressera – och oroa – så många. Maten påstås vara ett av våra största bidrag till växthusgasutsläppen.

Klimatet på vår jord påverkas av maten på vårt bord, så det finns anledning att äta och handla klimatsmartare.

I Blekinge hamnar inte längre landstingets mat i soptunnan. Genom en medveten satsning de senaste fyra åren har miljontals kronor sparats.

Däremot slängs ungefär 20 procent av all mat som serveras på Näl och Uddevalla sjukhus i soptunnan. Varje år lagas där mat för ungefär 15 miljoner kronor och i snitt slängs var femte portion. Vad svinnet kostar är inte särskilt svårt att räkna ut – det rör sig om tre miljoner kronor.

Mat för närmare en miljon kronor om året – 20 till 25 tusen portioner – kastas vid landstingens sjukhuskök i Värmland.

Varje år kostar maten på Örebro läns tre sjukhus drygt 28 miljoner kronor att köpa in, och varje dag lagas 3 000 portioner. Ingen vet hur mycket av maten som kastas och att ta reda på hur stort svinnet är prioriteras inte av landstinget.

Detta är skandaler som alla ansvariga bör skämmas stort över. Naturligtvis borde de också omedelbart lämna över sina tjänster till mera kompetent personal.

Läs mer >>
Blekinge: Landstinget sparar på minskat matsvinn
Jämtland: Matsvinn undersöks närmare
Kalmar: Matsvinnet på sjukhusen kartläggs
Värmland: Mat för en miljon kronor kastas
Väst: Var femte tallrik slängs
Örebro: Mängder av sjukhusmat kastas

[Bild: Sveriges Radio]

SL