Naturskydd vid vägskäl

15 juni 2014

 

Naturskyddsföreningen förkroppsligade den svenska miljörörelsen i mer än 100 år. Nu står den inför ett vägskäl och slits åt olika håll. Valet av ny ordförande blir en vägvisare.

Mikael Karlsson avgår efter 12 år som Naturskyddsföreningens ordförande. I helgen hålls ett ordförandeval med avgörande betydelse för föreningens framtid.

En av kandidaterna, Johanna Sandahl, är agronom med bas i föreningens kansli, medan den andra, Karin Åström, är biolog och profilerar sig som de lokala kretsarnas kandidat.

Detta är upptakten till ett nervigt personval som speglar en ideologisk
motsättning med lång historia inom föreningen.

I dag valdes Johanna Sandahl till Naturskyddsföreningens ordförande.

bild: Naturskyddsföreningen
Johanna Sandahl

Naturskyddsföreningen har alltid kombinerat lokalt naturvårdarbete med nationella kampanjer. Detta har varit en fördel som sådana toppstyrda miljöorganisationer som WWF och Greenpeace inte har haft, men samtidigt skapat en dragkamp mellan de ideella och professionella krafterna inom föreningen.

Under årtionden har Naturskyddsföreningen vunnit miljösegrar och har som organisation få motsvarigheter på denna sidan Atlanten. Antalet aktiva medlemmar är nu omkring 6 000 och antalet betalande stödmedlemmar har vuxit till 200 000.

 

Läs mer >>

Mutad och lurad naturvård. Svenolov Lindgren, 2011-09-23

Naturskyddsföreningens nya ledare. ”Hon måste kunna förvandla sig till en elefant” (0:57 min). Sveriges Radio P4 Gotland; 2014-06-15

Karin Åström förlorade kampen om ordförandeskapet i Svenska Naturskyddsföreningen. Sveriges Radio P4 Gotland; 2014-06-15

Avgörande helg för Naturskyddsföreningen. Miljöaktuellt, 2014-06-12

Johanna Sandahl: Vi har varit ganska dåliga på den mänskliga mångfalden. Miljöaktuellt, 2014-03-12

 

SL

 

Annonser

Unga fältbiologer spårar varg i Hasselforsreviret

15 februari 2012

 

Under skolornas sportlov 21 – 25 februari 2012 anordnar fältbiologerna en exkursion (med deras eget skrivsätt XQ) för ungdom bland vargarna i Hasselforsreviret under ledning av Andreas Hansen.

bild: clipart wolf

Deltagarna kommer att bo i militärtält under de fem dagarna ute i vildmarken och själva över öppen eld tillaga den mat som Fältbiologerna kostnadsfritt bjuder på. I tältet finns kamin att elda i och extrafiltar om det skulle bli för kallt. Det kostar heller inget att vara med på denna XQ – exkursion – men förhoppningen är att den ska leda till att en lokal klubb av Fältbiologerna kan startas i Degerfors.

Tills nu finns anmälda från Småland, Västsverige, Stockholmstrakten och norra delen av Örebro län. Deltagare från Degerfors och Karlskoga i åldrarna 13–25 år är välkomna att på Fältbiologernas hemsida senast på fredag 17 februari anmäla intresse att följa med.

 

SL

 


Karlstad i Världen, 22 – 28 oktober 2011

21 oktober 2011

 

Under Globala veckan ställs de globala frågorna i centrum av Edbergstiftelsen, Karlstads kommun, Sida och deras samarbets-partner.

Allt är öppet för allmänheten och gratis. För vissa arrangemang krävs anmälan.

bild: Karlstads kommun

 

Se hela programmet för Globala veckan och för Edbergseminariet.

 

 bild: Edbergstiftelsen

Naturfilmaren Bo Landin är ordförande för Edbergstiftelsen och moderator under hela Globala veckan och Edbergseminariet.

Bo Landin är en av landets mest kända naturfilmare och miljö-journalister och har producerat internationellt prisbelönade naturfilmer som visats över hela världen och setts av fler än hundra miljoner tittare. Han är numera bosatt i Amerika men på tillfälligt besök i sin gamla hemstad Karlstad. För 20 år sedan tog han initiativ till att bilda Edbergstiftelsen.

 

SL


Fältbiologerna möter våren

22 mars 2011

 

Rapportering om vårtecken och studier av vårens ankomst – med ett importerat ord: fenologi – har en lång tradition bland fältbio-logerna. Inom föreningen har sådana studier pågått sedan 1960-talet. Data från dessa studier kommer att bli en del av det svenska nätverk för fenologi som startades 2008.

 

blommar nu

Fenologin behandlar tidsförhållanden i naturen. Mycket av det vi uppfattar som årstider är sådana skiften i naturen: bladen slår ut på våren och byter färg på hösten, flyttfåglarna kommer tillbaka till Sverige och björnen vaknar ur sitt ide. Fenologer försöker förutom att beskriva sådana tidsmönster också förstå vad som styr dem och vad som händer om de förändras.

Våren 2008 startades ett svenskt fenologinätverk med representanter från universitet, myndigheter och organisationer för att samla in fenologiska data. Liknande nätverk finns eller bildas i flera länder världen runt.

Följer du årstidernas skiftningar i naturen så kan du hjälpa till genom att rapportera dina iakttagelser om allt från lövsprickning och blomning till fruktmognad, fröspridning, höstlöv och lövfällning.

Inom Svenska fenologinätverket (SWE-NPN) samarbetar nu Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Göteborgs universitet, SMHI, Pollenlabora-torierna och ett växande antal länsstyrelser. Flera fältforsknings-stationer, botaniska trädgårdar och naturum deltar tillsamman med ett landsomfattande nätverk av observatörer.

Fenologinätverket kommer att bygga upp en databas med såväl enskilda personers observationer som data insamlade från fält- och forskningsstationer och historiska data.

 

Artportalen

Artportalen är en oberoende samlingsplats för iakttagelser av arter och omfattar ett avsnitt om fenologi som också ger möjlighet till jämförelser.

Artportalen har särskilda rapportsystem
– för ”växter ” – med mossor, svampar, lavar och alger;
– för fåglar, för övriga ryggradsdjur – däggdjur, grod- och kräldjur, och för fiskar – i hav och sjöar;
– för småkryp – ryggradslösa djur på land och i sötvatten, och för ryggradslösa djur i havet.

Var och en som själv vill kan bli rapportör och bestämmer själv vad som skall rapporteras.

Artportalen 2011-03-24

Iakttagelserna kan fritt utnyttjas av alla – allmänhet, forskare, organisationer och myndigheter. Alla observationer publiceras först och kvalitetsgranskas i efterhand av ansvariga inom respektive ideell förening.

 

Läs också >>

Vårtecken i samhällets tjänst, av Kjell Bolmgren, Åslög Dahl & Ola Langvall, Svensk Botanisk Tidskrift, 104 (45–51), 2010

Se klimatförändringen med egna ögon – gör fenologiska observationer, av Åslög Dahl, Kjell Bolmgren & Ola Langvall, Svensk Botanisk Tidskrift, 102 (19–26), 2008

SFU:s fenologiundersökning 1965, av Rolf Jorde
Fältbiologernas fenologirapport 1966, av Rolf Jorde
Våren 1972 i Norden, en fenologirapport från Fältbiologerna av Bo Olsson

Fältbiologerna möter våren 2011 – våren 2009 – våren 2008 – våren 2007 – våren 2006 – våren 2005 – våren 2004 – våren 2003 – våren 2002 – våren 2001 – våren 2000.

SL


Fältbiologer i sorgetåg efter vargjakten

05 februari 2011

 

Med kistor i händerna – en för varje varg som skjutits – kommer Fältbiologerna att gå i ett sorgetåg genom Stockholm på söndag den 6 februari 2011. Med ylanden och tal kommer de vargar som har dödats under årets licensjakt att sörjas.

– Ingenting, absolut ingenting rättfärdigar jakten på en vargstam på bara drygt 200 individer, säger Fältbiologernas ordförande.

– När man ger tillåtelse att jaga varg som är på gränsen till utrotning måste vi fundera över om vi verkligen vill ha varg eller inte. Så som regeringen behandlar vargstammen kan man ju undra om målen med biologisk mångfald bara är tomma ord, säger den ansvarige för Fält-biologernas sorgetåg.

Fältbiologernas sorgetåg samlas på Mynttorget i Stockholm söndagen den 6 februari 2011 klockan 13.30 och går längs Kungsträdgården och Hamngatan mot Sergels torg. Omkring klockan 14.30 hålls talen på Sergels torg.

Läs referaten om Fältbiologernas vargprotest i Stockholm i
Aftonbladet och Sorgetåg för skjutna vargar i Sveriges Radio P4 Väst.

I Göteborg genomfördes redan den 3 januari en sorgemanifestation över illdåden mot den svenska vargstammen av hundratalet ungdomar som samlats till Fältbiologernas riksårsmöte i Kungälv.

Läs mer >>
JaktjournalenSvensk JaktBolagsfaktaNaturskyddsföreningenNya Wermlands-TidningenFilipstad i folkmun

 

Linda Laikre är fältbiologen som blev expert på vargens genetik

Linda Laikre är docent i populationsgenetik vid Stockholms universitet. Hon började studera vargars genetik i slutet av 1980-talet – lika länge har hon varit kritisk mot vargpolitiken.

bild: Thron Ullberg
Vargexpert – docent Linda Laikre

– När de vilda vargarna etablerade sig i Värmland i mitten av 1980-talet, sades det att tio individ räcker för en hållbar stam, nu säger de drygt 200. Jag blir så matt …!

Det krävs minst tusen individ för att vara rimligt säker på en långsiktigt genetiskt hållbar vargstam. Det har Linda Laikre sagt sedan 1988 och hon ändrar sig inte förrän vetenskapen kan visa om hon skulle ha fel.

Linda Likres kunskap om hur många vargar som behövs för en genetiskt frisk stam har ännu inte fått gehör. Regeringen har endast lyssnat till dem som tycker att jakt skapar ökad acceptans för varg, och att en stam med 210 vargar på sikt skulle vara tillräcklig för en gynn-sam bevarandestatus.

De har fel. Men väljer man den modellen, måste man förvalta stammen på bästa sätt. Men inte heller det har regeringen gjort, säger Linda Laikre.

bild: Victor Brott
Ingen vargkunskap alls …

– Det förefaller mig som om Andreas Carlgrens biologiska kunskaper – i synnerhet hans kunskaper i populationsgenetik – är tämligen bristfäl-liga, för att inte säga direkt obefintliga.
– Andreas Carlgren avspeglar en mer allmän förflackning i de natur-vetenskapliga kunskaperna bland svenska politiker som är allvarlig och som tyvärr säger en hel del om naturvetenskapens svaga ställning i det svenska samhället i stort. När vår miljöminister är så uppenbart okunnig om de fundamentala biologiska problem han faktiskt yttrar sig om, så undrar man ju hur det står till bland övriga politiker i regering och riksdag.
          Professor Erik Svensson i Biology and Politics, 4 januari 2010.

 

Skydda oss för inavlade politiker. Importera genetiskt friska politiker från andra länder.

 

[Bilder: Thron Ullberg, Victor Brott]

SL


Edbergpriset 2010 till Mats Karström i Vuollerim

25 oktober 2010

 

Mats Karström från Vuollerim i Jokkmokk har belönats med 2010 års Edbergpris.

 bild: Anders KristenssonMats Karström

Mats Karström får priset för sitt banbrytande arbete med att identifiera skogars biologiska värden och för sina insatser för vård och skydd av gammelskogar och biologisk mångfald.

Hans arbetsmetod ”Steget före” är en nationell och internationell förebild och hans outröttliga engagemang är värd beundran och efterföljd. Det är tack vare entusiaster som Mats Karström som Sverige som land kan uppvisa någon form av trovärdighet i frågan om att skydda hotade arter och ekosystem.


Edbergpriset
är på 25.000 kronor och kommer att delas ut i Karlstad i slutet av november. Priset är uppkallat efter Rolf Edberg som var landshövding i Värmland mellan 1967 och 1977 och har delats ut sedan 20 år tillbaka. För Rolf Edberg var skyddet av skogen och alla dess dolda och uppebara tillgångar en livsuppgift.

Mats Karström tilldelades 2009 ArtDatabankens naturvårdspris.

 

Läs mera >> i Norrbottens-Kuriren, i Norrländska Socialdemokraten, i Nya Wermlands-Tidningen, i Värmlands Folkblad och i P4 Värmland.

Läs också >>

– Biolog ligger steget före skogsmaskinerna. Naturvetarna, 2009-12-22.

– Sture Westerberg & Mats Karström: Vedrester i våra tallskogar hyser doldisar bland svamparna. Svensk Mykologisk Tidskrift 30 (2): 9–16, 2009.

 

SL

 


Grönfläckig padda förökar sig på Öland

12 oktober 2010

 

Den grönfläckiga paddan (Bufo viridis) anses vara det mest hotade groddjuret i Sverige och har efter senare delen av 1900-talet haft en kraftig tillbakagång.

Den grönfläckiga paddan är i huvudsak en östlig art som i Sverige bara finns på några lokaler i Skåne och Blekinge samt på Öland och Gotland.

Hela det svenska beståndet består bara av omkring 400 vuxna djur – mer än hälften av dessa finns på Falsterbohalvön i Skåne. På Gotland var arten helt utdöd i slutet av 1900-talet, men sedan 1994 pågår ett program för bevarandet av arten.

Många faktorer missgynnar den grönfläckiga paddan, men övergödning och igenväxning anses vara de mest avgörande.

I oktober 2009 sattes 400 grönfläckiga paddor ut vid Ölands södra udde, men den extremt hårda senaste vintern har gjort att det sett hopplöst ut för paddorna. Kanske hade utplaceringen under förra hösten varit förgäves?

Nu finns det bevis för att paddorna har klarat sig – och även förökat sig!

Detta är första gången på många år som den grönfläckiga paddan har förökat sig på Öland.

För en vecka sedan placerades ytterligare 200 grönfläckiga paddor ut på Öland. Äggen kommer ursprungligen från Skåne.

Åtgärderna genomförs av Länsstyrelsen i Kalmar inom EU-projektet LIFE–BaltCoast. Fem länder deltar i detta projekt för är att skapa lämpliga miljöer för groddjur och vadarfåglar kring södra Östersjön.

 

Läs mera >>

Åtgärdsprogram för bevarande av grönfläckig padda(Bufo viridis) [Naturvårdsverket]

Artfaktablad: grönfläckig padda [Länsstyrelsen Blekinge]

Grönfläckig padda i Blekinge. Nyhetsblad om miljömålsarbetet i Blekinge, nr 1, sidan 2, 2011. [Länsstyrelsen Blekinge]

[Bild: Ölandsbladet]

SL