Naturskydd vid vägskäl

15 juni 2014

 

Naturskyddsföreningen förkroppsligade den svenska miljörörelsen i mer än 100 år. Nu står den inför ett vägskäl och slits åt olika håll. Valet av ny ordförande blir en vägvisare.

Mikael Karlsson avgår efter 12 år som Naturskyddsföreningens ordförande. I helgen hålls ett ordförandeval med avgörande betydelse för föreningens framtid.

En av kandidaterna, Johanna Sandahl, är agronom med bas i föreningens kansli, medan den andra, Karin Åström, är biolog och profilerar sig som de lokala kretsarnas kandidat.

Detta är upptakten till ett nervigt personval som speglar en ideologisk
motsättning med lång historia inom föreningen.

I dag valdes Johanna Sandahl till Naturskyddsföreningens ordförande.

bild: Naturskyddsföreningen
Johanna Sandahl

Naturskyddsföreningen har alltid kombinerat lokalt naturvårdarbete med nationella kampanjer. Detta har varit en fördel som sådana toppstyrda miljöorganisationer som WWF och Greenpeace inte har haft, men samtidigt skapat en dragkamp mellan de ideella och professionella krafterna inom föreningen.

Under årtionden har Naturskyddsföreningen vunnit miljösegrar och har som organisation få motsvarigheter på denna sidan Atlanten. Antalet aktiva medlemmar är nu omkring 6 000 och antalet betalande stödmedlemmar har vuxit till 200 000.

 

Läs mer >>

Mutad och lurad naturvård. Svenolov Lindgren, 2011-09-23

Naturskyddsföreningens nya ledare. ”Hon måste kunna förvandla sig till en elefant” (0:57 min). Sveriges Radio P4 Gotland; 2014-06-15

Karin Åström förlorade kampen om ordförandeskapet i Svenska Naturskyddsföreningen. Sveriges Radio P4 Gotland; 2014-06-15

Avgörande helg för Naturskyddsföreningen. Miljöaktuellt, 2014-06-12

Johanna Sandahl: Vi har varit ganska dåliga på den mänskliga mångfalden. Miljöaktuellt, 2014-03-12

 

SL

 


Unga fältbiologer spårar varg i Hasselforsreviret

15 februari 2012

 

Under skolornas sportlov 21 – 25 februari 2012 anordnar fältbiologerna en exkursion (med deras eget skrivsätt XQ) för ungdom bland vargarna i Hasselforsreviret under ledning av Andreas Hansen.

bild: clipart wolf

Deltagarna kommer att bo i militärtält under de fem dagarna ute i vildmarken och själva över öppen eld tillaga den mat som Fältbiologerna kostnadsfritt bjuder på. I tältet finns kamin att elda i och extrafiltar om det skulle bli för kallt. Det kostar heller inget att vara med på denna XQ – exkursion – men förhoppningen är att den ska leda till att en lokal klubb av Fältbiologerna kan startas i Degerfors.

Tills nu finns anmälda från Småland, Västsverige, Stockholmstrakten och norra delen av Örebro län. Deltagare från Degerfors och Karlskoga i åldrarna 13–25 år är välkomna att på Fältbiologernas hemsida senast på fredag 17 februari anmäla intresse att följa med.

 

SL

 


Fältbiologerna möter våren

22 mars 2011

 

Rapportering om vårtecken och studier av vårens ankomst – med ett importerat ord: fenologi – har en lång tradition bland fältbio-logerna. Inom föreningen har sådana studier pågått sedan 1960-talet. Data från dessa studier kommer att bli en del av det svenska nätverk för fenologi som startades 2008.

 

blommar nu

Fenologin behandlar tidsförhållanden i naturen. Mycket av det vi uppfattar som årstider är sådana skiften i naturen: bladen slår ut på våren och byter färg på hösten, flyttfåglarna kommer tillbaka till Sverige och björnen vaknar ur sitt ide. Fenologer försöker förutom att beskriva sådana tidsmönster också förstå vad som styr dem och vad som händer om de förändras.

Våren 2008 startades ett svenskt fenologinätverk med representanter från universitet, myndigheter och organisationer för att samla in fenologiska data. Liknande nätverk finns eller bildas i flera länder världen runt.

Följer du årstidernas skiftningar i naturen så kan du hjälpa till genom att rapportera dina iakttagelser om allt från lövsprickning och blomning till fruktmognad, fröspridning, höstlöv och lövfällning.

Inom Svenska fenologinätverket (SWE-NPN) samarbetar nu Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Göteborgs universitet, SMHI, Pollenlabora-torierna och ett växande antal länsstyrelser. Flera fältforsknings-stationer, botaniska trädgårdar och naturum deltar tillsamman med ett landsomfattande nätverk av observatörer.

Fenologinätverket kommer att bygga upp en databas med såväl enskilda personers observationer som data insamlade från fält- och forskningsstationer och historiska data.

 

Artportalen

Artportalen är en oberoende samlingsplats för iakttagelser av arter och omfattar ett avsnitt om fenologi som också ger möjlighet till jämförelser.

Artportalen har särskilda rapportsystem
– för ”växter ” – med mossor, svampar, lavar och alger;
– för fåglar, för övriga ryggradsdjur – däggdjur, grod- och kräldjur, och för fiskar – i hav och sjöar;
– för småkryp – ryggradslösa djur på land och i sötvatten, och för ryggradslösa djur i havet.

Var och en som själv vill kan bli rapportör och bestämmer själv vad som skall rapporteras.

Artportalen 2011-03-24

Iakttagelserna kan fritt utnyttjas av alla – allmänhet, forskare, organisationer och myndigheter. Alla observationer publiceras först och kvalitetsgranskas i efterhand av ansvariga inom respektive ideell förening.

 

Läs också >>

Vårtecken i samhällets tjänst, av Kjell Bolmgren, Åslög Dahl & Ola Langvall, Svensk Botanisk Tidskrift, 104 (45–51), 2010

Se klimatförändringen med egna ögon – gör fenologiska observationer, av Åslög Dahl, Kjell Bolmgren & Ola Langvall, Svensk Botanisk Tidskrift, 102 (19–26), 2008

SFU:s fenologiundersökning 1965, av Rolf Jorde
Fältbiologernas fenologirapport 1966, av Rolf Jorde
Våren 1972 i Norden, en fenologirapport från Fältbiologerna av Bo Olsson

Fältbiologerna möter våren 2011 – våren 2009 – våren 2008 – våren 2007 – våren 2006 – våren 2005 – våren 2004 – våren 2003 – våren 2002 – våren 2001 – våren 2000.

SL


Fältbiologer i sorgetåg efter vargjakten

05 februari 2011

 

Med kistor i händerna – en för varje varg som skjutits – kommer Fältbiologerna att gå i ett sorgetåg genom Stockholm på söndag den 6 februari 2011. Med ylanden och tal kommer de vargar som har dödats under årets licensjakt att sörjas.

– Ingenting, absolut ingenting rättfärdigar jakten på en vargstam på bara drygt 200 individer, säger Fältbiologernas ordförande.

– När man ger tillåtelse att jaga varg som är på gränsen till utrotning måste vi fundera över om vi verkligen vill ha varg eller inte. Så som regeringen behandlar vargstammen kan man ju undra om målen med biologisk mångfald bara är tomma ord, säger den ansvarige för Fält-biologernas sorgetåg.

Fältbiologernas sorgetåg samlas på Mynttorget i Stockholm söndagen den 6 februari 2011 klockan 13.30 och går längs Kungsträdgården och Hamngatan mot Sergels torg. Omkring klockan 14.30 hålls talen på Sergels torg.

Läs referaten om Fältbiologernas vargprotest i Stockholm i
Aftonbladet och Sorgetåg för skjutna vargar i Sveriges Radio P4 Väst.

I Göteborg genomfördes redan den 3 januari en sorgemanifestation över illdåden mot den svenska vargstammen av hundratalet ungdomar som samlats till Fältbiologernas riksårsmöte i Kungälv.

Läs mer >>
JaktjournalenSvensk JaktBolagsfaktaNaturskyddsföreningenNya Wermlands-TidningenFilipstad i folkmun

 

Linda Laikre är fältbiologen som blev expert på vargens genetik

Linda Laikre är docent i populationsgenetik vid Stockholms universitet. Hon började studera vargars genetik i slutet av 1980-talet – lika länge har hon varit kritisk mot vargpolitiken.

bild: Thron Ullberg
Vargexpert – docent Linda Laikre

– När de vilda vargarna etablerade sig i Värmland i mitten av 1980-talet, sades det att tio individ räcker för en hållbar stam, nu säger de drygt 200. Jag blir så matt …!

Det krävs minst tusen individ för att vara rimligt säker på en långsiktigt genetiskt hållbar vargstam. Det har Linda Laikre sagt sedan 1988 och hon ändrar sig inte förrän vetenskapen kan visa om hon skulle ha fel.

Linda Likres kunskap om hur många vargar som behövs för en genetiskt frisk stam har ännu inte fått gehör. Regeringen har endast lyssnat till dem som tycker att jakt skapar ökad acceptans för varg, och att en stam med 210 vargar på sikt skulle vara tillräcklig för en gynn-sam bevarandestatus.

De har fel. Men väljer man den modellen, måste man förvalta stammen på bästa sätt. Men inte heller det har regeringen gjort, säger Linda Laikre.

bild: Victor Brott
Ingen vargkunskap alls …

– Det förefaller mig som om Andreas Carlgrens biologiska kunskaper – i synnerhet hans kunskaper i populationsgenetik – är tämligen bristfäl-liga, för att inte säga direkt obefintliga.
– Andreas Carlgren avspeglar en mer allmän förflackning i de natur-vetenskapliga kunskaperna bland svenska politiker som är allvarlig och som tyvärr säger en hel del om naturvetenskapens svaga ställning i det svenska samhället i stort. När vår miljöminister är så uppenbart okunnig om de fundamentala biologiska problem han faktiskt yttrar sig om, så undrar man ju hur det står till bland övriga politiker i regering och riksdag.
          Professor Erik Svensson i Biology and Politics, 4 januari 2010.

 

Skydda oss för inavlade politiker. Importera genetiskt friska politiker från andra länder.

 

[Bilder: Thron Ullberg, Victor Brott]

SL


Fältbiologernas ungdomsledarkurs på Runmarö 1958

17 augusti 2009

50-årsjubileum 2008:

Fältbiologernas ungdomsledarkurs på Runmarö (Värmdö kommun, Stockholms skärgård) , 12–20 juni 1958,  var förlagd till Runmarö skola. Kursledare var Karin Furuwidh.

Bilderna är tagna med Aires Reflex 6 x 6 cm spegel-reflexkamera med negativ svart-vit Kodak Vericrome Pan-film. Färgbilden (överst till höger) är tagen med negativ Agfacolor färgfilm. Färgtonerna i övriga bilder beror på (?) åldersförändringar; filmerna är nu 50 år gamla! Samtliga bilder är scannade med Agfa SnapScan e50 i juni 2008.

Se >> bildsidorna

Se också >> Runmarö – smultronställe för orkidéälskare; Munkö – ett blomstereldorado med orkidérika skogar och kalkhällar; samt mer om fältbiologerna.


Naturkontakt

16 augusti 2009

”Tur att inte jag följde med!” Så tänkte du på söndagsmorgonen när du drog upp rullgardinen i ditt ombonade sovgemak. Välmående vred du på din varmvattenkran.

Jag tänkte på dig när gryningsljuset trängde genom tältväven. Du kom inte med på vår Ängsön-exkursion. Men inte bara du försökte omintetgöra den – nu gjorde också vädergudarna ett prov.

Redan på lördagskvällen började Eolus. Det blev ingen eld i den hårda vinden; ingen korv. Nu slet det i tältdukarna. Vem räds en sann fältbiolog? Tor? Ljungande blixtar, hedniskt dån, piskande regn.

”De e faktiskt en viss tjusning me de här åsse”, sa Dag.

Helios! Så sken solen.

Har du suttit på en soldisig klippa och ätit köttbullar i en genomblötad skärgård? Gott!

Lördagen bjöd på en sex timmar god tur i sol och måttlig vind. Runt ön. Till södra delen, Gjusskär – kråkrished och kala hällar. Söndagen användes till korta turer med fina vädersensationer. Men varför var vi så få?

Är då detta något viktigt? Genom den nära kontakten med naturen lär man hänsyn och respekt, lär sig inse människans rätta plats i ekosystemen. Nyttig kunskap i naturvårdsarbetet.

För storstadslandskapets miljömänniskor verkar kanske naturen mera som en grön kuliss; något man känner från TV, rundtursbussfönster och planschverk.

När fältbiologen åldras till naturskyddsföreningsledamot sker lätt en anpassning till det varmtempererade. Tältet blir något obekvämt och ryggsäcken byts mot portfölj.

Naturvård är viktigt och bra.

Naturkontakt? Du, du håller kanske på att missa något!

[Blad #11, 25 oktober 1972.]

 

Se också >> Obebodd ö i utskärgården


Mera ute

16 augusti 2009

Friluftsboken ”Ute” har nu fått en efterföljare, kallad ”Mera ute”, även den med Torvald Wermelin som författare. Det är en vinter- och specialdel som friluftsungdomen – dit även fältbiologer räknas – denna gång fått i sina händer.

bok_merauteTore Abrahamssons omslagsfoto ger direkt en vision av vildmarksäventyr och den stora stilen tappas inte bort bland de 273 sidorna spännande läsning. Utrustnings- och proviantproblem, fjällteknik, bergklättring, pionjärteknik, säkerhetsutrustning, fältbiologi och viltvård är något av det som behandlas. Förtroendeingivande synpunkter blandas med otaliga tips.

Hur man planerar och genomför specialinriktade expeditioner – geologi, meteorologi, glaciologi, speleologi, foto, radio – förklaras ingående. Dessa kapitel bör SFU-aren kunna ha särskild nytta av.

Positiv och glädjande är ambitionen att sammankoppla friluftsteknik med vetenskap, konst, musik och litteratur. Vandringen för musklernas egen skull förbises – man söker expeditionens ”innersida”, det största värdet!

Trots att vårt föreningsnamn blivit felskrivet och vår målsättning knappast har någon anknytning till den omtalade tigern, rekommenderas boken till varje SFU-are.

Vågar vi vänta en tredje del av Ute – ”Ännu mera ute”?

[Fältbiologen, 1965 nr 2.]

Torvald Wermelin: Mera ute
Stockholm: Rabén & Sjögren. 280 sidor. 1964

Ny upplaga 1973: Rabén & Sjögren, Stockholm; ISBN 91-29-40341-3

Femte, omarbetade upplagan 1982: Rabén & Sjögren, Stockholm, i samarbete med Svenska scoutförbundet och Argaladei, ISBN 91-29-55434-9

 

bok_uteFöregångaren:

Torvald Wermelin: Ute
Stockholm: Rabén & Sjögren. 255 sidor. 1962.