”Jakt” med fällor för lodjur ny skandal för svensk naturvård

29 januari 2010

 

bild: Bernard Landgraf

Världsnaturfonden WWF kräver att lodjursjakt med fällor skall förbjudas i Sverige.

Lodjuren som fångats i fällorna har blivit svårt stressade, många av dem hade skador på tänder och klor och hade träflisor från fällorna i magen. Se och lyssna själv här!

En sammanställning över jakten på lodjur under de 14 åren 1996—2009 har gjorts av Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, på uppdrag av Världsnaturfonden. Av de 1130 undersökta lodjuren hade 280 fångats i fällor och bland dem hade 46 procent träflisor i magen sedan de kämpat för att ta sig ut från fällorna. Lodjuren tvingas lida alldeles i onödan.

Naturvårdsverket har godkänt fem typer av fällor, men det finns ingen oberoende kontroll av att bestämmelserna följs. Tre av de godkända fällorna finns inte ens beskrivna hos Naturvårdsverket så det går inte heller att kontrollera om de verkligen är godkända.

Det är skandal att det inte finns kontroll över vilka fällor som används för att fånga lodjur. Under de senaste två åren har också 45 olagliga fällor använts vid fångsten.

Denna sorts ”jakt” är inte godtagbar; det handlar om en simpel slakt. Reglerna är oklara och ogenomtänkta och tillsynen över tillämpningen är likaså ogenomtänkt. Därför måste ”jakten” med fällor förbjudas.

Om någon månad inleds lodjursjakten igen och då blir det alltså åter-igen tillåtet att fånga lodjur i fälla. Hur länge skall skandalen tillåtas att fortsätta?

* * * * *

Från den 15 februari 2010 är det länsstyrelsen som beslutar om skyddsjakt på varg, lo och björn. En Viltförvaltningsdelegation med politiker och representanter för jakt, naturvård och friluftsliv ska inrättas vid Länsstyrelsen i Örebro för frågorna om skyddsjakt.

Naturvårdsverket har redan beslutat hur många djur som högst får skjutas i årets skyddsjakt inom mellersta förvaltningsområdet, där Örebro, Dalarna, Värmland, Västmanland och Västra Götaland ingår.

* * * * *

Redan när lodjursjakten 2009 bara hade pågått i några dagar så hade för många djur blivit skjutna i flera län. I södra Värmland sköts tolv lodjur i stället för de tilldelade sju djuren.

Länsstyrelsen i Värmland har begärt skärpta kontroller. Eftersom jakten ska ske under strikt kontrollerade former skulle Naturvårds-verket se över reglerna till detta år och utreda om de behöver korrigeras. Inför årets jakt har ännu inget meddelats från Naturvårds-verket men länsstyrelsen i Värmland håller på att bygga upp ett sms-system som de hoppas (!) ska fungera.

Naturvårdare i Halland är kritiska till lodjursjakten. Svenska Jägare-förbundets förslag till avlysningsjakt är helt galet menar en natur-vårdsrepresentant i Hallands viltförvaltningsdelegation. Om Jägare-förbundet hade sett på lodjuret ur ett biologiskt perspektiv skulle förslaget snabbt ha hamnat i papperskorgen.

I Hälsingland vill regionavdelningarna av Svenska Rovdjursföreningen, Svenska Naturskyddsföreningen, Djurens Rätt och Ornitologiska föreningen förbjuda jakt på lodjur i länet.

* * * * *

Läs också >> [4 mars 2010] i Dala-DemokratenNerikes AllehandaNya Värmlands-TidningenSveriges Radio VärmlandVärmlands Folkblad 1Värmlands Folkblad 2Västerbottens-Kuriren.

Läs också >> Björn Ljunggrens insändare i Östersunds-Posten den 17 februari 2010 och Christina Lindbergs debattartikel den 4 mars 2010.

[Bild: Bernard Landgraf]

SL


Klimatförändring eller enbart kallt väder?

10 januari 2010

 

bild: Lindgren Labs

 

Redan som insnöad efter juldagarna önskade Edberg-pris-vinnaren Tommy Hammarström att klimatexperterna skulle förklara kylan. Ändå var fyra decimeter oskottad snö framför trappan och femton grader kallt inte mycket att tala om, särskilt med tanke på vad som komma skulle.

Ett officiellt köldrekord för säsongen har under natten till torsdagen 7 januari uppmätts i Västerbottenfjällen; i Hemavan var det då –40,8 grader. Sedan dess har köldrekorden på olika platser slagits, det ena efter det andra: utanför Tärnaby, uppmättes –44 grader. Den stränga kylan blev orsaken till att skidliftarna stod stilla. I dalen var det omkring –38 men uppe på fjället var det något varmare, bara runt 20 minusgrader.
 
Vinterkylan drabbade inte bara fjällvärlden, nerkylningen var plötsligt global. Hela Europa fick problem med elektricitet och trafik, både på marken och i luften. Från Storbritannien, Frankrike, Danmark och Ungern rapporterades att snön orsakat stora trafikproblem. Flygplatser stängdes och insnöade bilister behövde hjälp på motorvägarna. I Holland fanns det plötsligt skridskois men i Italien blev det översvämningar efter stora mängder regn.

Också i Amerika blev vintern bister. I sydstaterna snöade det och i subtropiska Florida var det den kallaste dagen på 112 år.

För vissa företag blev isvintern välkommen och bra för arbete och försäljning: På verkstäderna arbetas det med att värma upp frusna fordon: bilar som inte startar eller bilar med fastfrusna dörrar som inte går att öppna. Isskrapor, kupévärmare och sladdar till motorvärmare säljs i mängder, men framför allt bilbatterier. Ved, pellets och värmeloggs går åt, liksom värmefläktar, snöskyfflar, snöslungor, vinterkängor och sparkar. Sport- och fritidsbutikerna får bidra med pulkor, skidpaket och vinterkläder. Klimatet erbjuder affärsmöjligheter som aldrig tidigare skådats.

Är nu detta extremt kalla väder som en stor del av norra halvklotet har drabbats av vid årsskiftet början av en trend eller enbart något tillfälligt?

Det globala klimatet har envist vägrat att bli varmare sedan sekelskiftet och följer heller inte det scenario som International Panel on Climate Change, IPCC påstår. Tron på det allt varmare klimatet – Global Warming – grundas enbart på teori och modeller. En avgörande faktor i dessa är det påstådda sambandet mellan klimatet och mängden koldioxid i atmosfären. Medan människan förbrukar fossila bränslen så ökar koncentrationen av koldioxid i luften och därför skulle också temperaturen framöver stiga.

Kanske har forskarna inom IPCC haft fel eller rentav ljugit eftersom det nu blivit så kallt? I den under hösten utkomna boken ”Global nedkylning” beskrivs klimatförändringar genom tiderna.

Till och med världsnaturfondens (WWF) kampanj för isbjörnen verkar fel i tid och rum, åtminstone för dem som inte önskar att arten skall spridas till Sverige. Kanske vore det lämpligare att nu agitera för andra hotade djurarter. Varför inte börja med vargen?

En lösning för att minska den globala uppvärmningen – om den finns – skulle vara att minska halten koldioxid i atmosfären. En idé kan då vara att stänga in koldioxiden i bergarter i havsbotten innan den sprids ut i atmosfären; sådana försök har gjorts såväl i USA som på andra ställen. Nyligen har sådana studier presenterats av Columbia-universitet i New York. Tidigare försök har visat att koldioxiden genomgår kemiska reaktioner som slutligen förvandlar den till fasta ämnen som liknar kalksten.

En grupp Chalmers-studenter i Göteborg försöker lösa problemet på sitt eget sätt.

Isvinterns helgledigheter är över. Nu är det dags för kvalificerade meteorologer och naturvetare – och då menar jag kvalificerad expertis – att arbeta med väder- och klimatfrågorna och med stort allvar studera om vi har en begynnande nerisning, en global nerkylning eller en global uppvärmning. Ännu finns det i denna fråga absolut inget att göra för politiker, amatörer och reklammakare.

Alla tillönskas en klimatgod klimatfortsättning på klimatåret 2010.

 

SL